Campingbåten

Båten som får stå i centrum denna gång är den så kallade campingbåten. Som vid tidigare tillfällen var Robert Axner, kommunikationsansvarig för Västernorrlands museum och ansvarig för Fritidsbåtsmuseet, på plats för att tala om fritidsbåtarnas historia.

Campingbåt i modellen Lux Camping Weekend.

På Fritidsbåtsmuseets nedre våning står en av museets campingbåtar. Det är en relativt nätt motorbåt av plast som mäter 4,7 meter i längd. Båten tillverkades år 1961 av företaget Electrolux. Botten är grönblått medan det rundade skrovet är vitt. Stävet är fallande, något som blev vanligt bland motorbåtar efter andra världskriget. Fördäcket är blått och toppas av en välvd vindruta med stålram. Båten styrs av en plastratt med tydliga förtecken från bilrattar. Längst bak sitter motorn, en Mercury 500 Thunderbolt Ignition från år 1974.

Campingbåt ritad av C G Pettersson.

På museets övervåning finns ytterligare två campingbåtar. Likt den förra motorbåten har dessa fallande stäv. Den ena, som visas på bilden här ovan, tillverkades i början av 1940-talet och är 5,50 meter lång. Båten är ritad av C G Pettersson, och är byggd på Dockstavarvet efter ritning 1001. Skrovet är klinkbyggt och av furu. Glasen i vindrutorna är inramde av trä och följer båtens sidor. Liksom plastbåten har den en ratt med tydliga förtecken från bilar från den tiden.

Vad användes de till?

Många associerar förmodligen campingbåtarna med semester. Det vore inte märkligt, inte om man tar tidpunkten de började tillverkas och spridas i åtanke. De första campingbåtarna kom ut på marknaden redan under 1930-talet, och var då tänkta för kortare turer och enstaka övernattningar. I samband med 1930-talets semesterlagstiftning spreds campingen som folkligt nöje, något som därmed ökade populäriteten för campingbåtarna. Anledningen till populäriteten är troligtvis att de, jämfört med tidigare fritidsbåtar, var relativt enkla och billiga. Modellen gjorde det möjligt för “vanligt” folk att ta sig ut på vattnet och att ta del av motorbåtslivet till sjöss. Snabbheten gjorde den dessutom perfekt att använda som racerbåt och att dra vattenskideåkare med (om man hade en tillräckligt stark motor förstås).

De tidigaste campingbåtarna utvecklades av C G Pettersson, ett namn som klingar bekant från tidigare inlägg om Petterssonbåten. Efter Pettersson kom fler att tillverka campingbåtar, och man kan hävda att våra tre campingbåtar är exempel på detta. Båten som visas på bilden ovanför är byggd av Olle Sundin på Dockstavarvet och är, likt de tidigaste campingbåtarna, tillverkad i trä. Efter en tag började olika företag även att tillverka dem i plast. Man kan anta att det också bidrog till att de blev billigare och gjorde det lättare för gemene man att köpa sig en egen motorbåt.

Båten på den första bilden är en såkallad Luxbåt i modellen Lux Camping Weekend, och är tillverkad av Electrolux. Electrolux är idag främst känd för att sälja vitvaror och hushållsmaskiner, men de tillverkade även ett tag utombordsmotorer. Efter andra världskriget uppstod en efterfrågan på fritidsbåtar och Electrolux började därför att tillverka färdiga paket med motor och båt. Även Electrolux tillverkade till en början sina båtar i trä, men övergick sedan till att tillverka dem i plast.

Vart kommer båtarna ifrån?

Campingbåten ritad av C G Pettersson tillhör idag Karin Bernersson. Hon är dotter till Olle Sundin, som byggde båten på Dockstavarvet, och som själv var son till grundaren av varvet. Virket till båten, furu, fick Olle av sin pappa när Olle tog sin ingenjörexamen vid tekniska gymnasiet i Härnösand. Båten har under åren genomgått en rad förändringar, men den har alltid tagits väl hand om. Efter Olle Sundins bortgång såldes båten och bytte ägare flera gånger, fram till att Karin köpte tillbaka båten till familjen. Därefter har den flitigt använts i Stockholms skärgård.

Luxbåtens tidigare ägare heter Pontus K.J Sunnanstaf. Han beskrev känslan av att åka den såhär:

“Stäven skär graciöst genom vattnet och bogvågen fäller sig mjukt över sig själv strax för om midskepps. En styrande köllist ger kursstabilitet åt den annars flata skrovet. Mycket sjösäker i låga hastigheter. I planing ger den flata botten distinkta påvisningar mot vattnets form och rörelse.”

Båten har använts åtskilliga somrar, inte minst för att dra vattenskidor bakom sig.

Bilindustrins inflytande

Bilindustrins har haft stort inflytande på fritidsbåtarnas utseende.

Vad är det som är så speciellt med campingbåtarna? Förutom att de var en del av tillgängliggörandet av motorbåten som fritidsintresse för en större allmänhet, så visar båda våra campingbåtar även på en stilmässig utveckling. Man skulle kunna säga att de är typexempel på båtens närmande av bilindustrin. Det gällde inte enbart campingbåtar, utan även andra slags fritidsbåtar:

”Ofta var rattarna på ”runabout-båtar”* gamla mahognyracers från 30–40-talet. Sen tog man rattar från bilar. Det var jättevanligt med t.ex. Fordrattar, för då tog man hela styranordningen. Sen drog man vajar eller styrstag.”, påpekar Robert Axner.

I Petterssons campingbåt finns en ratt som tydligt inspirerats av bilrattar.

På frågan om det enbart var för estetiska skäl svarar Robert:

”Nej, det var praktiskt och estetiskt. En utmärkt och trygg lösning för styrningen. Generellt sett så låg bilindustrin i framkant vad gäller design och båtkonstruktörerna inspirerades i hög grad av just den utvecklingen.”

Att många ville ha något som liknade en bil på sjön syns tydligt på våra tre campingbåtar. Som visas på bilden av bilmodellen, finns tydliga paralleller mellan raggarbilarnas utseende och Luxbåten. Både i form och detaljer.

Liksom allt annat följer även båtarna olika moden. På 1960-talet var det amerikanska bilar som båttillverkarna ville efterlikna. Eftersom det även var under 1960-talet som racerbåtarna började göra sitt intåg, kan det te sig naturligt att båttillverkarna vände blickarna mot den då rådande bilkulturen. Det tydligaste beviset på detta är båtens ratt, som inspirerats av 1960-talets bilar. Även fördäcket på Luxbåten påminner starkt om bilarnas metallglans. I verkligheten är allt färgat plast. Likaså blev det mer krom på motorernas motorkåpor som också hämtades från bilindustrins ideal.

Men det är inte bara utseendet som räknas. Ljudet spelar också en viss roll, även på sjön. Varje båttyp ger ifrån sig ett särskilt ljud, och vissa ljud kan vara mer eftertraktade. Vilket ljud båten ger ifrån beror givetvis på vilken motor som den är utrustad med, och även här kan man dra associationer till bilkulturen. Liksom många vill att bilmotorerna ska höras, så gäller det i viss utsträckning även båtmotorerna. Många kan tycka att ju högre ljud, förutsatt att det är rätt ljud för rätt typ av båt, desto bättre. Frågan är vad alla fiskare, som ännu inte hade vant sig vid de nya racerbåtarna, tyckte om detta.

*Runabout-båtar är ett slags samlingsbegrepp för mindre fritids-, racerbåtar med plats för ett par personer.

Se båtarna på museet

Båda båtarna går att se på Fritidsbåtsmuseet. För den som själv vill göra jämförelsen mellan båtarna, finns ytterligare en campingbåt av trä att se.

Vill ni veta mer om båtarna, eller om andra båtar på Fritidsbåtsmuseet, finns mer att läsa på museets webbsida.

 

Läs mer om Fritidsbåtsmuseet: https://vnmuseum.se/fritidsbatsmuseet/

Läs mer om campingbåtar på Sjöhistoriska museet: https://www.sjohistoriska.se/samlingar/fritidsbatar/campingbat

Vill du läsa andras båtminnen eller lämna ett eget? Ta del av länsmuseets insamling på tema Båtliv: http://www.minnen.se/tema/batliv