Stadsmiljön
Här finns byggnader från trästaden Härnösand från 1700- och 1800-talen. Härnösand är ett bra exempel på den norrländska trästaden, särskilt i Östanbäcken och längs Långgatan finns välbevarade miljöer. Staden utmärktes fram till mitten av 1900-talet av grå sjöbodar längs kanalen. Envåningshus var det vanliga, men när Bottniska handelstvånget avskaffades 1765 och stadens sjöfart kom att blomstra, byggdes ofta ytterligare en våning på. Husen vid torget flyttades från stadskärnan till Murberget, några i början av 1900-talet när friluftsmuseet var under uppbyggnad, de flesta när centrum förnyades under 1960- och 1970- talen. Husen flyttades då utan demontering hit på lastbil.
RÅDHUSET Härnösands unika gamla rådhus uppfördes 1725 – 1729 efter att staden brunnit ner. Det var från början falurött med blå knutar men målades vitt 1815. Lanterninen kan vara ritad av en österbottnisk byggmästare vid namn Hans Biskop och visar på de täta kontakterna med Finland under den tid Sverige och Finland hörde ihop. I Rådhuset fanns stadens administration och arkiv. Här skedde också sjöförklaringar och rättegångar. Norra Armén hade sitt högkvarter i byggnaden under ryska kriget 1809. Sverige förlorade kriget och de två länderna splittrades. Rådhuset stod tidigare på torget i Härnösand, där Nordea nu ligger.
Rådhuset flyttades till friluftsmuseet 1920. Här inrymdes museisamlingarna och interiören är fortfarande intakt med montrar och vitriner från 1920-talet.
MELINDERSKA HUSET är ett bostadshus från 1860-talet som har stått på Östanbäcken, Härnösands äldsta bevarade stadsdel. Där bodde hantverkare och tjänstemän samt fiskare som hade sina sjöbodar och bryggor längs med vattenbrynet. Sitt namn har huset fått efter sjökapten Nils Melinder. Hans familj ägde fastigheten 1886-1956. Fasadernas breda, vitmålade knutlådor är typiska för tidens byggnadsstil att i trä imitera sten.
GÅRDSHUSET kommer från samma fastighet. Det finns planer på att inreda Gårdshuset i 1960-tals stil.
Byggnaden används som konferenslokal.
HELLSTRÖMSKA HUSET byggdes på 1870-talet. Det stod tidigare på Norra Kyrkogatan 16 i Härnösand. Det uppfördes som bostadshus av snickaren P. Rönholm. Familjen Hellström köpte fastigheten 1922 och de ägde huset fram till 1977 då det flyttades till friluftsmuseet och fick ersätta det tidigare bokhandlarhuset som brann ner 1945. Färgsättningen bestämdes efter en akvarell från 1912. Under 1980- och 1990- talen inrymdes här Nordlöfs ur och optikaffär. Skylten finns fortfarande kvar.
LÅNGSTUGAN/HANDELSBODEN
Först på 1860-talet blev det tillåtet att ha handelsbodar för handel utanför städernas hank och stör. Dessförinnan var all handel utanför städerna hänvisad till särskilda marknader. Interiören kommer från Jonke Berglunds handelsbod i Köpmanholmen, som låg vid bryggan där ångbåtarna lade till. Byggnaden kallades Långstugan och låg tidigare i Norrstan i Härnösand. Den flyttades till Murberget 1942 – 43 och var från början vandrarhem.
FAKTORSBOSTADEN byggdes vid sekelskiftet 1700/1800 på Kronholmsvarvet i Härnösand. Skeppsvarvet hade då funnits sedan ca 1830 och låg där Djuphamnskajen ligger idag. Ca 1880 flyttades byggnaden till Nya Varvet som låg nedanför nuvarande Härnösands Folkhögskola. Huset användes som bostad för anställda vid varvet. Det blev på 1920-talet bostad för faktorn vid Härnösands Ångsåg. Huset flyttades till friluftsmuseet 1971.
Idag har Härnösands Vävstuga sina lokaler här.
HOLMGATSHUSET byggdes ca 1880 på Holmgatan 18 på Kronholmen. I området fanns då småindustrier och hantverkare.
Anna-Brita Olofsdotter Öberg (f 1852) köpte huset och flyttade in när hon blev änka 1902. Hennes man hade arbetat som timmerman och skeppsbyggare på varvet i Härnösand. Det finns uppgifter om att han byggde ett hus på Holmgatan 16, som ännu står kvar. Anna-Brita bodde i två rum och kök med sina barn. Hon hyrde ut ett spisrum och en lägenhet på 1 rum och kök på vinden. I gårdshuset hyrde hon ut en lokal till en skomakare och till en fru som hade tvättstuga. Familjen bodde här i mer än 50 år. Anna-Brita blev 101 år gammal. Huset flyttades till Murberget 1977, då det hotades av rivning.
WULKANSKA HUSET uppfördes på 1790-talet och låg tidigare på Köpmangatan, nära torget.
Många Härnösandsbor kommer ihåg leksaksaffären som fanns där och skyltfönstren ut mot gatan. Huset flyttades till friluftsmuseet i början av 1970-talet.
GARVERIET kommer ursprungligen från Bredbyn i Anundsjö. Det köptes 1917 med all inredning och verktygsuppsättning och återuppfördes på friluftsmuseet.
TRAMPMANGELN från 1800-talet flyttades 1938 till friluftsmuseet från Norra Kyrkogatan 10. I trampmangeln drogs den stora mangellådan, fylld av sten. Det stora hjulet från golv till tak drogs genom att två personer trampade inne i hjulet. Här finns också tre stora mangelbord och kavlar att rulla tyget på. Trampmangeln har under 2020-2021 restaurerats.
