Fritidsbåtsmuseet
Bästa båtentusiaster och alla andra också!
Välkommen att ta del av svensk kulturhistoria om båtliv och drömmen om livet på sjön de senaste drygt hundra åren.
På Fritidsbåtsmuseet kan du lära dig mer om fritidsbåtens och båtmotorernas historia och se många olika typer av fritidsbåtar och svensk båtbyggarkonst. Många av båtarna är också byggda och använda i länet.
Öppettider
Sommarsäsongen 2022 är över och Fritidsbåtsmuseet har begränsade öppettider:
Måndag 5 september kl. 10.00-16.00.
Måndag 12 september kl. 10.00-16.00.
Onsdag 14 september kl. 17.00-20.00
Måndag 19 september kl. 10.00-16.00.
Måndag 26 september kl. 10.00-16.00.
Aktuellt
Onsdag 14 september håller Fritidsbåtsmuseet öppet mellan kl. 17.00-20.00. Då finns Ing Lars Andersson på plats och berättar om arbetet med att utveckla Archimedes-motorn.
Klicka här för att läsa mer i kalendariet >>
Svara gärna på vår enkät
Vid ditt besök kan du också svara på en enkät, som du finner i museets entré. Genom att fylla i den hjälper du oss att bättre förstå besökarnas behov och önskemål, samt bidrar till utvecklingen av Fritidsbåtsmuseet som ett attraktivt och spännande besöksmål!
Drömmen om frihet ombord på den egna skutan.
Vad är det som får människor att år efter år tränga ihop sig och riskera familjefriden för att leva båtliv under några intensiva veckor med osäkert svenskt sommarväder? Äventyr? Gemenskap? Det enkla livet bortom den kontrollerade vardagen? Varje båtägare har sin relation till livet på sjön. Sina drömmar. Och sin båt.
I byggtekniker och båtkultur speglas samtidigt industrisamhällets framväxt, semesterlagstiftning, kollektivanda och individualism. Här syns politiken, ekonomin och strävan efter jämställdhet.
I början av förra seklet dominerades fritidsbåtarna av skärgårdskryssare i mahogny, träsnipor och andra båtar med träskrov. Idag finns fler än 800 000 båtar av de mest skiftande material och modeller registrerade i Sverige. Livet i våra fantastiska skärgårdar är mer aktivt och varierat än någonsin.
På Fritidsbåtsmuseet vid Härnösands norra utlopp, i anslutning till världsarvet Höga kusten, har vi samlat 23 unika båtar och båtmotorer. Museet öppnade sina portar den 1 juli 2017. Kom och ta del av berättelser om kärleken till havet och relationen mellan en båt och dess ägare. Fördjupa dina kunskaper om fritidsbåtskulturens utveckling och tekniken bakom svenskt båtbyggande. Utställningen bygger dels på Statens maritima museers historiska samling, dels på lokalt byggda båtar från Härnösands och Höga kustens utsökta båtbyggartraditioner.
Yttre och inre resor
För de flesta handlar det om att hitta land.
En ö. En hamn. En strand.
För andra handlar det om att färdas fritt.
Mot en obruten horisont.
Om att vara en prick i en oändlighet.
Och samtidigt i världens absoluta mittpunkt.
Tillfällig utställning: Tro, Hopp & Kärlek
Under sommarsäsongen 2022 visas utställningen Tro, Hopp & Kärlek. Med de tatueringsförlagor från tidigt 1900-tal som Sjöhistoriska museet har i sina samlingar berättar utställningen om varför sjömän tatuerade sig och om motivens ursprung.
Idag pryder sig många åter med liknande tatueringar, nu kallade ”Old School”. Men är betydelserna de samma? Vem väljer fjärilen, vem pinuppan och vem fullriggaren? Och var finns den nakne mannen?
Insamling: Båtliv
Berätta om dina erfarenheter och upplevelser av fritidsbåtar
Nu samlar Fritidsbåtsmuseet och Västernorrlands museum in dina båtminnen. Bidra med bilder och berättelser. Ditt bidrag sparas för framtiden i länsmuseets samlingar.
Till insamlingen: www.minnen.se/tema/batliv
Om Fritidsbåtsmuseet
På Fritidsbåtsmuseet kan du vandra runt bland båtarna, känna doften av tjära och tänka dig in i hur det var och är att campa till sjöss. Du kan få känslan av att lacka och polera en båt i mahogny, allt arbete som skedde vintertid för att bli en sjöduglig farkost på sommaren. Hur var det att lämna Sverige för en världsomsegling? På museet finns två båtar som just varit med om världsomseglingar, Amfibie Bris och Lunkentuss starkt knuten till Sundvall. Lunkentuss har en makalös historia. Hon är känd både för sin jordenruntsegling 1962-65 och för den pionjäranda och envishet hennes ägare har visat. Amfibie Bris av Sven Yrvind som är Sveriges mesta långfärdsseglare, är en av de största båtar han har ritat och byggt. Hon byggdes för en resa över Nordatlanten på 1980-talet.
Fritidsbåtsmuseet hålls öppet sommartid.
Huvudmän för museet är Sjöhistoriska museet, Härnösands kommun och Västernorrlands museum.
Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar
Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar, även kallad Veteranbåtsföreningen, har från sina samlingar bidragit med cirka 200 objekt till Fritidsbåtsmuseet. De är en stor del i att museet utvecklats till landets främsta i sin kategori.
Veteranbåtsföreningen är en ideell rikstäckande förening med uppgift att dokumentera fritidsbåtens historia och medverka till att veteranbåtskulturen hålls levande enligt devisen ”Värna – Vårda – Visa”. Föreningen bildades 1973 av SBU, SSF och SXK i samarbete med Sjöhistoriska Museet med uppgift att dokumentera och visa upp den svenska fritidsbåten. Föreningen arbetar med frågeställningar runt fritidsbåtar av alla kategorier – även moderna, de blir framtidens veteranbåtar – och är drivande när det gäller att förvalta dessa frågor i samhället.
Veteranbåtsföreningen bemannade under 15 år Båthall 2 i Stockholm, innan den avvecklades och en del av samlingen flyttades till Fritidsbåtsmuseet i Härnösand. Det finns ett löpande samarbete mellan föreningen och museet avseende verksamheten. Bland annat arkiverar och digitaliserar föreningen även ritningar – idag finns över 74 000 ritningar i samlingarna.
Läs mer på föreningens hemsida på www.veteranbaten.se >>
Nedan ser du några hållpunkter och viktiga årtal i fritidsbåtens historia. uppgifterna kommer från Sjöhistoriska museet där du kan läsa ännu mer om fritidsbåtar och marint liv.
Klicka på länken Sjöhistoriska museet så kommer du till deras hemsida.
1661
Kungliga seglingar på Themsen
”The Merry Monarch”, Karl II, kung av England, Skottland och Irland, är ett stort fan av segling. 1661 får han ett mindre segelfartyg, en jaght, av Holländska ostindiska kompaniet och börjar kappsegla på Themsen tillsammans med sin bror Jakob. Samhällets toppskikt följer snart i sin kungs fotspår och skaffar stora båtar för kapp- och långfärdssegling med besättning.
Karl II brukar kallas för nöjesseglingens fader, men egentligen kom han i kontakt med den under en exil i Holland.
Värdens första fritidsbåtklubb Corks historia sträcker sig ända tillbaka till 500-talet, och det var här i den idylliska staden på den irländska sydkusten som det första segelsällskapet i världen, Water Club of the Harbour of Cork, såg dagens ljus 1720.
Det var en klubb för den verkliga gräddan, de som hade tid över och massor med pengar.
1765
Tidiga skärgårdsseglingar Den hemlighetsfulla Arla Coldinu orden bildas i Stockholm. Det är ett sällskap som sägs ha sina rötter i en medeltida sjöförarorden från medelhavsområdet, och på 1760-talet börjar de prominenta och inte sällan blåblodiga medlemmarna med så kallad eskadersegling i skärgården. I praktiken handlar det om nöjesturer i stora båtar som sköts av inhyrda skeppsgossar och styrmän.
1830
Det första svenska segelsällskapet
110 år efter att världens första segelsällskap Water Club of the Harbour of Cork blev till bildas Svenska Segelsällskapet. Det grundas av rika borgare i Stockholm som är intresserade av kappsegling. 1878 byter man namn till Kungliga Svenska Segelsällskapet, KSSS.
Under andra halvan av 1800-talet startar en massa olika segelsällskap i Sverige, från Kristianstad till Luleå. På 1890-talet bildas de första sällskapen för ”gemene man”. Det händer att vanliga arbetare bygger egna båtar eller att de köper gamla bruksbåtar som de gör om till fritidsbåtar.
1873
Carl Smith, ”Om båtar och båtsegling”
På 1870-talet handlade mycket av fritidsseglingen om att sällskap från överklassen åkte ut i större båtar som sköttes av inhyrd besättning. Man umgicks, höll middagar och fick en storslagen naturupplevelse på köpet. En del höll också på med kappsegling.
Det här vill sjöofficeren och båtkonstruktören Carl Smith förändra.
1873 ger han ut boken ”Om båtar och båtsegling”. I den ges råd om långfärdssegling, båtköp, skötsel, inredning och utrustning till båtar, med mera. Smith vill att segling inte bara ska vara en hobby för få, utan något för den stora massan. Det är en tid när idéer om att svensken ska lära känna sitt land och ge sig ut i naturen är starka, och Smith ser segelbåten som ett utmärkt medel för att göra just det.
1890-talet
Motorbåten gör entré i Sverige
Sune Amilon, disponent på Surahammars- och Hallstahammars bruk, har vid ett besök i Tyskland köpt en mindre båt med en så kallad explosionsmotor tillverkad av den världsberömde ingenjören Gottlieb Daimler. Amilon tar med sig båten hem 1890.
AB Mekaniska Verkstaden Vulcan i Norrköping börjar snart bygga båtmotorer i Sverige och på Göteborgsutställningen 1891 visas båtar med dem upp för första gången.
Men motorbåten är definitivt inte någon omedelbar succé. Ordet explosionsmotor oroar många, både vanligt folk och försäkringsbolag.
Men båtmotorerna utvecklas och blir efter hand bättre och bättre, och med det växer intresset för motorbåtar, både för fritidsliv och yrkestrafik. År 1900 registreras den första motorbåten i Kungliga Svenska Segelsällskapet.
1929
En skärgårdsbestseller
Filosofen Erik Jonson ger sig ut med motorbåt i Stockholms skärgård. Under flera år samlar han på sig mängder med information om de bästa färdvägarna för mindre båtar.
Sjökorten över skärgården byggde på den här tiden på gamla mätningar (och gör det ofta fortfarande), de saknade en hel del detaljer och var långt ifrån alltid pålitliga. Jonson lägger ner ett stort jobb på att rätta till fel som finns på sjökorten. Dessutom träffar han skärgårdsbefolkningen och samlar på sig en gedigen kunskapsbank om sådant som öar, hamnar och var man kan få de bästa naturupplevelserna.
Resultatet av expeditionerna blir boken ”I prickade och oprickade farleder” som kommer ut 1929. Den blir en storsäljare som ökar intresset för skärgården och fritidsbåtslivet stort.
1929
Campingbåten
Den legendariske skeppsbyggaren C G Pettersson ritar Sveriges första campingbåt. Det är den första båttyp som serietillverkas i vårt land och genom åren har den byggts i flera tiotusentals exemplar, i olika varianter, med olika konstruktörer. Campingbåten är en öppen båt med vindruta, sidorutor, ratt och oftast med utombordsmotor. I och med att den serietillverkas kan priserna hållas på en någorlunda human nivå och även de som inte har en mycket tjock plånbok kan köpa en motorbåt.
1938
Semester för alla
1928 lanserar socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson för första gången sin vision om Folkhemmet, och tio år senare får alla anställda i Sverige rätt till minst två veckors semester. Det fanns yrkesgrupper som hade rätt till semester långt innan 1938 års semesterlag, men när den stora massan får två veckors sammansatt ledighet blir det så småningom ett stort lyft för fritidsbåtslivet.
1942
En folkhemsklassiker föds
Den 23 april 1942 sjösätts den första Folkbåten. Den är byggd på Arendalsvarvet i Göteborg och båtmodellen blir snart en storsäljare och folkhemsklassiker. Den är en enkel, sjösäker segelbåt för hela familjen med sovplatser, och som är relativt billig att tillverka. Idag är Folkbåten en av de absolut största symbolerna för svenskt båtliv.
1960-talet
Plastrevolutionen
Den första plastbåten tillverkades i USA i början av 1940-talet, men det är först ett par decennier senare som den slår igenom i Sverige. Men då sker det med besked, plastbåtar blir en stor hit bland svenskarna och de säljer i massor.
Succén är lätt att förstå: plastbåtar är billiga, stryktåliga och kräver inte mycket underhåll. Mellan åren 1971 och 1974 ökar antalet fritidsbåtar i Sverige från 500 000 till 600 000, mycket tack vare plasten.
1974
Fritidsbåtutredningen
Statens offentliga utredning ”Båtliv – samhället och fritidsbåtarna” (SOU 1974:95) kommer. Den vill till exempel att kommuner ska lägga ner ordentliga resurser på fritidsbåtlivet. Utredningen föreslår bland annat att det ska satsas på sjövettsutbildning i skolor, förbättra väderleksrapporter och sjökort och utbyggnad av hamnar.
2010-talet
Sverige ett av världens fritidsbåttätaste länder
I dag är fritidsbåtlivet djupt inrotat i den svenska folksjälen. Antalet vuxna per fritidsbåt i vårt land är cirka åtta stycken; med det ligger Sverige i den absoluta världstoppen. Ungefär en tredjedel av svenskarna åker fritidsbåt varje år. Det som i det tidiga 1900-talet främst var ett exklusivt nöje för en överklass med mycket pengar har blivit en massrörelse.
Tillgänglighet på Fritidsbåtsmuseet:
Parkering: Parkering finns längs gatan utanför museet. Handikapparkering finns.
Hiss: Hiss finns i entréhallen.
Toaletter: Finns en trappa upp, på andra våningen. Hiss finns. Rullstolsanpassad. Automatisk rörelsekänslig belysning på toaletten.
Audioguider: Det finns inspelade audioguider till vissa av båtarna.
Om du är intresserad av att boka en visning av Fritidsbåtsmuseet, kontakta länsmuseets reception för mer information.
E-post: receptionen@vnmuseum.se
Telefon: 0611-886 00
HITTA HIT
Fritidsbåtsmuseet ligger i det klassiska Tobaksmonopolet i Härnösand. Tio minuters promenad norrut från Härnösands centrum, längs Skeppsbrons gästhamn.
Adress: Fiskaregatan, 871 33 Härnösand.
KOMMER DU MED BÅT?
Om du kommer båtvägen, kan du lägga till vid Skeppsbrons gästhamn, en kort promenad från museet.
