Historia

Historien om museet på Murberget börjar redan i januari 1880 då biskop Lars Landgren kallar till överläggningar om att grunda ett museum. Mötet blir lyckat och den 27 februari bildas Vesternorrlands läns museisällskap. Den första samlingen bestod av 66 exotiska föremål från Söderhavet och Sydamerika, skänkta av sjökapten Daniel Norlin.

Museisällskapet gjorde två bestående insatser under sin verksamma tid. Dels förstärktes nipbranten i Prästmon där lämningarna efter Styresholms medeltida fogdeborg höll på att spolas bort av Ångermanälven. Dels köpte föreningen Ulvö gamla kapell som var hotat av rivning.

Efter biskop Landgrens död 1888 förde museisällskapet en tynande tillvaro. Först med folkskoleinspektören Theodor Hellman fick verksamheten åter puls och ett livsverk tog sin början.

År 1909 tog Theodor Hellman initiativ till Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Hellmans vision var att skapa ett norrländskt bondesamhälle i miniatyr och ett centrum för forskning och undervisning om kultur, historia och natur i norra Sverige. Den stora förebilden var Skansen i Stockholm som Artur Hazelius skapat.

Föreningen samlade in föremål, uppteckningar av norrländsk allmogekultur, samisk kultur och folkmusik. Genom skriftserien Arkiv för norrländsk hembygdsforskning kunde forskningsresultaten spridas. Med början 1907 ordnades mycket välbesökta sommarkurser för folkskollärare då tidens mest kända namn inom bland annat arkeologi medverkade.

1913 lade Theodor Hellman grunden till friluftsmuseet på Murberget, Norrlands Skansen. Då flyttades den första byggnaden till området, en klockstapel från Ullånger. Allteftersom växte sedan de olika miljöerna fram: byn med dess olika byggnader, fäbodvall, skola, kyrka, gästgiveri, samevisten och herrgårdsmiljö. 

Theodors hustru Wendela Hellman hade en stor betydelse för verksamheten på Murberget. Wendela Wendela utbildade sig till lärare men också en utpräglad sällskaps- och föreningsmänniska och bildade en Fredrika Bremer-krets i Härnösand. Hon var ordförande och drivande kraft i Husmodersföreningen och anordnade basarer och fester vid Murberget. Wendelas födelsedag firas den 11 juli med kalas vid Prästgården på Murberget.
1947 efterträddes Theodor av sonen Bo Hellman. Under hans tid tillkom stadsbebyggelsen vid Murbergstorget. Han utvecklade den arkeologiska verksamheten och påbörjade en dokumentation av länets bebyggelse.

Samlingarna flyttade mellan olika tillfälliga lokaler för att 1932 hamna på Murberget där det mesta magasinerades. Ett förslag till museibyggnad fanns visserligen redan 1929, men det skulle dröja mer än 60 år innan nuvarande museet byggs.

Länsmuseet Västernorrland

1978 tillträdde Tommy Puktörne som landsantikvarie. Under hans ledning utvecklades och breddades verksamheten till ett fullvärdigt länsmuseum med stor kompetens och ett stort kontaktnät i länet, landet och internationellt. Efter en lång väntan fick Västernorrland 1994 som sista län i Sverige en egen museibyggnad. Arkitekten Gunnar Mattsson har ritat museet som rymmer åtta klimatstyrda arkiv och magasin, konservators- och fotoateljé, verkstad, hörsal, kafé, butik och utställningslokaler. Arbetet med det nya museet väckte ett stort intresse både i och utanför Sverige. Vid den Nordiska museifestivalen i Stavanger 1993 fick förslaget till basutställningar första pris i klassen Bästa tekniska framställning. 1995 fick museet ett hedersomnämnande i tävlingen European Museum of the Year Award. Museets basutställningar fick fina recensioner och omdömen. 1998 fick museet ett hedersomnämnande på Museumsfestivalen i Stavanger för sina skyltar (”Den stora utställningen i landskapet).