Sundsvalls stenstad – en del av länets judiska historia
Förintelsens minnesdag 27 januari
Idag minns vi förintelsens offer. Vi på Västernorrlands museum vill göra detta genom att berätta om de judiska personerna som bodde i Sundsvall vid förra sekelskiftet och satte prägel på staden, bland annat i uppbyggnaden av Stenstaden.
Vid 1800-talets slut fanns det endast sex stycken officiella judiska församlingar i Sverige. Församlingen i Sundsvall var en av den största, då judiska personer från runt om i Norrland allt mera hade valt att flytta till Sundsvall. Sundsvalls sågs som en liberal stad i jämförelse med till exempel mer konservativa Härnösand.
I början av 1920-talet började allt fler av personer i judiska församlingen flytta ifrån Sundsvall, de flyttade främst till Stockholm. Vad som föranledde denna utflyttning är troligen den växande antisemitismen i samhället under dessa år. I Stockholm kunde man i alla fall ha en större gemenskap med en större judisk befolkning än i småstaden Sundsvall. Församlingens synagoga stängdes i slutet av 1930-talet, och de ceremoniella föremålen finns nu på Judiska museet i Stockholm.
På Västra kyrkogården i Sundsvall finns en av de nordligaste judiska begravningsplatserna i världen. På gravstenarna kan man se inskriptioner på hebreiska.
Sundsvalls stenstad – en del av länets judiska historia
Hirschfeldska huset Strandgatan/Storgatan. Bild: Wikipedia.
Att tillhöra en annan religion var inte möjligt i Sverige före 1779. Då först godkände Kung Gustav III riksdagens förslag till ”allmän religionsfrihet”. Nu fick judiska familjer fick rätt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping, men inte äga fast egendom. 1860 får man slutligen bosätta sig var man ville i landet. De flesta som kom till Sverige flyttade till de större orterna men ett par hundra personer bosatte sig i mellersta Norrland. Av den judiska minoriteten i Västernorrland, bodde många familjer i Sundsvall. De flesta kom i slutet av 1860-talet från Suwalk i nordöstra Polen. Ett område som efter förintelsen har få spår kvar av den judiska befolkningen.
Interiör Rosenbaums herrekiperingsaffär. Bilden är hämtad från privat fotoalbum som tillhört familjen. Den är troligen tagen 1907 då man flyttade butiken från Storgatan till Sjögatn 12. Foto: Digitaltmusuem.se/Sundsvall
I Sundsvall kom flera av familjerna att spela en viktig roll i Sundsvalls växande affärsliv och bidrog med betydande arkitektur till stenstans tillblivelse. Här verkade handlare Salomon Rosenbaum med sin ekiperingsaffär på Sjögatan 12. Selma Nasielsky driver handelsrörelse 1890-1898 och familjen har butik på hörnet Sjögatan/Torggatan. Butiken fanns kvar långt in på 1950-talet. År 1900 uppför Handlare Moses Felländer en byggnad på Kyrkogatan 5 och vid Centralgatan 14 bygger Elias Witkowsky en fastighet 1887 där de flyttar in samma år. Familjen hade byggnaden i sin ägo till 1974. På hörnet Storgatan/Strandgatan i Sundsvall uppför familjen Hirschfeldt en ståtlig byggnad år 1929. Herr Zadig Hirschfeldt drev både karamellfabrik och ägde stans första automobil.
Direktör Zadig Hirschfeldt med Sundsvalls första bil som användes för affärsresor i karamellfabrikens tjänst ända upp till Haparanda. Chaufför var Herman Höglund. Foto:Digitaltmuseum.se/Sundsvall
1894 bildas ett judiskt begravningssällskap och år 1900 grundas den Mosaiska församlingen. Den blir den nordligaste i landet med medlemmar från hela Norrland. En synagoga inreddes på Nybrogatan 27. Församlingen minskade med tiden och lades ner 1936.
Sundsvalls stenstad har mycket att tacka den judiska befolkningen och dess engagemang i affärsliv och uppbyggandet av stenstaden. Byggnader som än idag berättar en viktig del av Sundsvalls historia.
Ett av de så kallade ”stockholmshusen” vid Nybrogatan 27. I bottenvåningen fanns en lägenhet som användes som synagoga (1891-1936) för den judiska församlingen i Sundsvall. Foto: Digitaltmuseum.se/Sundsvall
Vill du läsa mer?