Fönstrens utseende har varierat genom tiderna. Glas var länge en dyr lyxprodukt och föregångaren till glas i fönstergluggarna var tunna djurhudar som spändes över gluggen. Gluggen och huden kunde stängas för med fönsterluckor när dagsljuset inte behövdes. Fönstergluggarna var då betydligt mindre än vad vi är vana vid idag.

Enkelfönster var det vanliga fram till 1800-talets mitt när de mer välbeställda började förse sina fönster med ytterligare ett klimatskyddande skikt. Detta gjorde man genom att montera ett löst innanfönster i fönsterkarmen. Innanfönster satt bara upp under vinterhalvåret och förvarades i vindsutrymmen under sommarhalvåret. För att underlätta hushållsarbetet och förbättra komforten inomhus uppfanns kopplade tvåglasfönster vid 1800-talets slut. De nya kopplade fönsterna var dyra så det tog ett tag innan de nådde den stora allmänheten. Först vid 1930-talet blev kopplade fönster standard vid nybyggnation. Ungefär nu började man också byta ut sina enkelfönster med lösa innerbågar till nya moderna kopplade fönster. Först skedde bytena mest i städerna men vid andra världskrigets slut även på landet. Idag är det ganska ovanligt med hus som har enkelfönster med lösa innerbågar kvar.

Vid mitten av 1900-talet var kopplade tvåglasfönster i stort sett den enda fönstertypen på marknaden. Treglasfönster började tillverkas på 1970-talet som ett resultat av den olje- och energikris som världen genomgick då.

Fram till 1920-talet var allt fönsterglas munblåst, alltså tillverkat för hand. Munblåst glas känns igen på dess inneslutna orenheter och bubblor. Riktigt gamla fönsterglas kan också vara lite gröntonade. Munblåst glas är oftast bara två millimeter tjockt. När man tittar genom munblåst glas sker en viss bildförvrängning, det brukar kallas att det ger ett levande intryck.

Kring 1930-talet började valsat glas, även kallat draget glas, att tillverkas i Sverige. Tillverkningen sker genom att glasmassa dras genom valsar till önskad tjocklek. Valsat glas känns igen på att ojämnheter och inneslutningar i glaset är parallella efter hur glaset dragits i valsen. Även valsat glas kan vara två millimeter tjockt även om större rutor ofta av hållbarhetsskäl är tjockare.

På 1950-talet utvecklades floatglasmetoden där glasmassan hälls ut på en bädd av smält tenn. Floatglas kallas även planglas. I Sverige kom planglastillverkningen igång först på 1970-talet. I planglas finns inga ojämnheter eller bubblor därför blir speglingen kraftfullare, vilket kan upplevas som tråkigt och dött. Planglas är alltid minst tre millimeter tjockt. Energiglas är ett planglas som är belagt med metalloxider som gör att den kortvågiga solvärmen kan stråla in medan den långvågiga värmestrålningen inifrån rummet reflekteras och stannar kvar inomhus.

När fönsterglasen fortfarande var små fogades de ofta samman med blyremsor, så kallade blyspröjs. När glasytorna blev större övergick man till trä i konstruktionen. Fönstren med sina små och smäckra detaljer är väldigt utsatta för väder och vind varför kvaliteten på virket varit a och o. Virke till fönster ska vara kådrikt och det ska vara tätt mellan årsringarna. Att få tag på virke som har samma kvalitetskrav som man hade för hundra år sedan är idag en utmaning, men möjligt!

Varför du bör renovera dina gamla fönster

Har du någonsin hört uttrycket ”fönstren är husets ögon”? Det finns en viss sanning i det, när fönster byts ut så förändras ofta hela intrycket av byggnaden. Många gånger byts dessutom fönstren ut helt i onödan.

Det är primärt när fönsterna är i behov av underhåll som frågan om att byta eller renovera uppstår. Argumentet för att byta brukar heta energieffektivisering. Men är det alltid bättre för miljön att byta fönster? Att byta ut äldre fönster som man hade kunnat renovera och underhålla innebär en onödig miljöbelastning. Ur ett helhetsperspektiv, så kallad livscykelperspektiv, förbrukas fönsterbytets energibesparingar redan vid tillverkningen av de nya fönsterna. Körs de gamla fönsterna på tippen i stället för att återbrukas blir miljöbelastningen ännu större.

Värme kan läcka ut genom mötet mellan karm och vägg eller vid mötet mellan båge och karm. Med bättre drevning mellan vägg och karm eller tätningslister eller ullband vid mötet mellan båge och karm kan man få en lösning på det problemet. Det är också möjligt att byta glaset i sina lösa innanfönster eller i det inre av de kopplade tvåglasfönstren till så kallat energiglas. Alla dessa tre är enkla åtgärder som snabbt kan ge ett bättre inomhusklimat.

Undersök skicket på dina fönster

Har ditt hus fönster som är tillverkade före ca 1970-talet kan du skatta dig lycklig eftersom virkeskvaliteten i dina fönster sannolikt är väldigt hög. Undersök skicket på dina fönster, att färgen har flagnat eller fallit bort behöver inte betyda att virket är dåligt. Känner man sig osäker på hur omfattande en renovering skulle bli kan man konsultera en fönsterhantverkare. Vi på museet kan hjälpa till med kontakter. Först när du fått dig en uppfattning om vilka energibesparande åtgärder du kan göra samt omfattning av en eventuell renoveringen är det dags att fatta beslut om vilka åtgärder som är lämpliga på just ditt hus.

Det finns även ett par väl beprövade husmorstips för energieffektivisering gällande fönster man kan ta till. Tex kan man ha en tjock rullgardin eller gardiner som man drar för nattetid eller när man inte är i rummet. Man kan också tänka på hur man placerar sittgrupper, soffor och så vidare så man inte sitter i kallras som kan uppstå när kall utomhusluft möter varm inomhusluft. Kallras kan upplevas besvärande och gör att man är mer benägen att höja inomhustemperaturen en grad eller två.