Musikarkiv

Den musik som du kan hitta i Musikarkivet är allt ifrån folkmusik, dragspelsmusik, konstmusik, hornblås- och militärmusik, schlager, jazz- och dansmusik.

Här hittar du också handskrifter med musikalier från “Högre allmänna läroverket i Härnösand”. Den samlingen har med sina 1700- och 1800-talsnoter rönt internationell uppmärksamhet bland musikforskare i Europa. Samlingen består av ett 80-tal stora volymer.

 

Här berättar David Kettlewell om sitt projektarbete med musikalierna från “Högre Allmänna läroverket i Härnösand”.

 

Även den stora samlingen efter den internationellt kände harpisten Adolf Sjödén, Sollefteå, har blivit uppmärksammad av musikforskare utanför Västernorrland. Här berättar två av de harpister som forskat kring Adolf Sjödén och hans harpa. Hur kunde de då själva hitta fram till museets musikarkiv och Sjödénsamlingen. Tänk dig att de åkte hela vägen från Köpenhamn och Lund för att titta på Sjödéns original, trots att de redan hade fått tillgång till digitaliserade noter! Här kan du höra Helen Davies och Lia Lonnert berätta:

 

Större delen av de skriftliga samlingarna kommer annars från privatpersoner och föreningar som varit och är verksamma inom musiklivet i Västernorrlands län. Spännande är det med samlingen efter Olof Sterner. Han arbetade i “Vakten” på Svartviksfabriken utanför Sundsvall. Han arrangerade musik för blåsorkestrar och mindre musikkapell på 1940- och 50-talen. Ofta skrevs arrangemangen på baksidan av “syra-bas”-blanketter. Tejp var en nymodighet och man tyckte att papperet höll bättre och blev stabilare när det tejpades. Idag vill ingen ha tejp i ett arkiv, men de här tejpade papperen berättar en historia. Vem hade råd med dyra tryckta notblad och musikalbum?

Olof Sterners musikarrangemang
Olof Sterners musikarrangemang

Olof Sterners två syskonbarn, kusinerna Gunvor Näslund och Ragnar Andersson, ger en bild av mannen bakom den stora vackert handskrivna musiksamlingen.

 

Den stora samlingen med folkmusikuppteckningar och pressklipp efter Karl Peter Leffler i början av 1900-talet är också ett material med tyngd. Här är en av alla de små notböcker som användes. I den här lilla notboken finns 30 låtar, som Leffler tecknade upp efter jordbruksarbetaren Per Höglund i Björkåbruk. Året var 1919. Han deltog i spelmanstävlingarna i Sollefteå det året tillsammans med dottern Henny. Hon spelade cittra och de fick ett femte pris. Per Höglund levde mellan 1862 och 1947.

En av alla små anteckningsböcker med blyertsuppteckningar

 

 

K.P. Lefflers uppteckningar finns samlade och tryckta i tre gedigna böcker, som har getts ut av museet i samarbete med Svenskt visarkiv och Margareta Jersild. En stor del av uppteckningarna, de som inte var renskrivna av K.P. Leffler själv, har gåtts igenom och getts spelförslag av Gösta Johansson. Låtmaterialet finns tryckt i “K.P. Lefflers Folkmusiksamling. Del II“, som också sponsrades av Ångermanlands Gille i Stockholm. Karl-Gunnar Thoréns idé att fyra kända ångermanlandsprofiler – Thorbjörn Fälldin, Bengt Wiklund, Erik Nordien och Arne Söderström – skulle förmå företag, organisationer och institutioner att ge ekonomiskt stöd för utgivningen gav resultat. Tack vare deras arbete och Kempestiftelserna i Örnsköldsvik kunde den andra boken med Lefflers låtuppteckningar komma ut 1991.

K.P Leffler
K.P Leffler 1863 – 1922

Musikarkivet speglar främst folkmusik, konstmusik och det tidiga 1900-talets populärmusik genom landsantikvariernas eget emottagande av notsamlingar, men också genom det aktiva musiketnologiska arbetet och insamlingarna, som gjorts fram till sekelskiftet 2000.

Durspelaren, nyckelharpobyggaren, inspelaren och upptecknaren Tord Johansson har bidragit på många olika sätt med information och kunskap om äldre tiders musik. Här berättar han för museets dåvarande musikantikvarie Inger Stenman om sitt uppteckningsarbete. Året är 1990.

Durspelsupptecknaren Tord Johansson visar sina ordnade uppteckningar och berättar

 

Till Musikarkivet och de enskilda musiksamlingarna hör även inspelningar och klingande material. I samband med inspelningar och intervjuer har museet tagit emot uppteckningar, pressklipp och privatpersoners egna inspelningar. Tillsammans med museets inspelningar bildar de i sig en hel historia. Den klingande musiken kan du möta via publicerade fonografrullar, skivor, lokalradions bandinspelningar och kopior av privatpersoners, föreningars och olika institutioners inspelningar.