På 1940-talet är det kristid, då andra världskriget håller på för fullt i Europa. Välkommen in till Prästgården på Murbergets friluftsmuseum för att se och känna på hur det kunde vara under dessa ”krisår”. I Prästgården gör man det bästa av den svåra situationen för att klara av den tuffa vardagen som kriget innebär. Har du tur kanske det bakas en kaka där när du där på ditt besök?

Det dagliga livet i Sverige under krigsåren är en tid av elände och problem – en kristid. Kriget medförde att det blev svårare att föra in mat och andra varor till Sverige. Sverige behövde vara väldigt noga med att fördela tillgångarna mellan människor och införde något som heter ransonering. Det innebar att man fördelade den mat som fanns så att den skulle räcka till alla. Varje hushåll fick ett antal kort eller kuponger som gav dem rätt att köpa en viss mängd mat. Saker som smör, bröd, kaffe, mjöl och potatis ransonerades under andra världskriget.

Man var också bra på att hitta på sätt att få mer mat än det som ransoneringskupongerna visade och för att hitta på ersättningar för exempelvis kaffet. Veckotidningarna hade ofta tips på hur man kunde laga billig och kupongfri mat. Det var också vanligt att man bytte kuponger med varandra, t ex kaffekuponger mot mjölkuponger.

Under kriget kallades många svenska män in för att kunna skydda Sverige om det skulle bli invaderat. Det kallades beredskap. Detta gjorde att det saknades många män i arbeten, både i industrierna och på jordbruken. Därför fick kvinnorna större ansvar för att försörja familjerna och många arbeten som tidigare utförts av män tog kvinnorna över.

Prästgården

1942 flyttade Friluftsmuseets grundare Theodor Hellman in i prästgården tillsammans med sin hustru Wendela. De lät renovera huset och satte in nymodigheter som ett modernt kök med rinnande vatten och avlopp, en elektrisk spis och ett kylskåp. Även de vackra ytterdörrarna från en gård i Rö i Högsjö socken kom till under renoveringen.

Prästgården kommer ifrån Viksjö och uppfördes där 1807 som bostad för bruks- och kapellpredikanten. Nedre våningen bestod då av kök, sängkammare, sal, förmak och pastorsexpedition. Prästgården fungerade från 1860 även som sockenbibliotek. I anslutning till prästgården låg en stor kryddträdgård.

Välkommen att hälsa på i Prästgården! Fri entré!

 

Tillgänglighet

Det finns ramp till Prästgården, och ytterdörren kan ställas upp så man kommer in med rullstol etc.

Gången till Prästgården är grusad, men var ändå försiktig då det kan vara halt.

Toaletter finns i museibyggnaden.

Prästgården ligger på ungefär 200 meters gångväg från museets huvudbyggnad.