Wulkanska husets olika tider
Det har skett en rejäl uppfräschning av nedervåningen på Wulkanska huset. Syftet var att inom ett pågående KKN (Kulturella och kreativa näringar) projekt skapa yta som fungerar för olika verksamheter. Återbruk, hållbarhet och tillgänglighet har varit nyckelord under projektet. Här berättar vi lite mer om arbetet som gjordes under 2022.
Huset användes sedan 1990-talet som kontor och inrymde även personalmatsal. Nedervåningen hade borstade strukturtapeter i mustiga färger och ett gediget kök i den typiska lantliga stilen som var modern vid tiden. Genom renoveringen ville vi komma närmare husets själ som det handelshus det är. För att åstadkomma det sökte vi oss till byggnadens rika arkivmaterial för inspiration.
Varje rum speglar nu en del av husets historia. Tapetrester och fotografier har fått inspirera och bidragit till att flera olika inredningsepoker nu finns representerade. Ett rum har till exempel inredning i jugendstil medan ett annat visar prakten från en matsal i nyrenässansstil! Mer om rummens olika inredningsstilar finns att läsa längre ner på sidan.
Wulkanska huset uppfördes i slutet av 1700-talet och stod klart 1801. Det stod då på Köpmangatan i Härnösand alldeles nära torget så läget för handel var optimalt. Kring sekelskiftet 1900 hade byggnaden tre dörrar mot gatan som alla ledde in i olika butiker. Det var kring denna tid som Sven Wulkan övertog byggnaden och det är han som genom sin, i staden välkända, leksaksbutik gett byggnaden dess nuvarande namn.
När byggnaden flyttades till Murberget på 1970-talet fanns bara två av de tre dörrarna kvar och när man rustade huset på museet togs ytterligare en dörr bort. För att återskapa känslan av handelshus och skapa ett smidigt flöde genom huset samt ändamålsenliga lokaler för flera verksamheter valde vi att återskapa den dörr som fanns kvar när byggnaden kom till museet.
Du som besöker Wulkanska huset ser att traditionella material och metoder är ledord i våra renoveringar och vi försöker alltid i största möjliga mån använda hållbara och klimatvänliga material. I Wulkanska huset har vi jobbat med limfärg, linoljefärg och äggoljetempera för tak, väggar och snickerier. På golven har vi genomgående valt linoleum, klinker och såpskurning. Det vill säga väl beprövade material som vi vet är snälla mot vår jord.
Vi valde att skala bort lite av 1970 och 90-talet och plocka fram några originalytor, två originaltak som var limfärgsmålade, ett pärlsponttak som sannolikt härstammar från en renovering på 1920-talet och ett trägolv som kan vara original har fått se dagens ljus igen. I övrigt har vi hållit oss till devisen som alltid präglat byggnadsvården, nämligen att göra så lite som möjligt. Det är nämligen nästan alltid det bästa valet ur klimatsynpunkt. Flera gipstak och alla gipsade väggar har till exempel fått vara kvar, de fyller ju sin funktion! Även den lilla 1990-talspärlan till kök har fått vara kvar och bara fräschats upp genom att fönsternischer målats om, en ny linoleummatta lagts in och en ny tapet satts upp.
Återbruk är också ett av våra ledord och det har vi inte bara tillämpat genom att behålla det fullt fungerande köket, även panelerna som pryder det stora rummets väggar är återbruk. Panelerna tillhörde en gång konsul Ramström och satt i hans bostad på Brunnshusgatan i Härnösand. När huset revs skänktes en del av inredningen till museet och nu kan vi åter njuta av det utsökta snickeriet som enligt en notering på baksidan från början härstammar från Danmark.
Vid renoveringen har vi strävat efter att uppnå så god tillgänglighet i byggnaden som möjligt. Byggnaden har kompletterats med en ramp som ger tillgång till båda entréerna, automatiska dörröppnare och godkänd tillgänglighetsanpassad toalett med automatisk dörröppnare och larm.
Tidsperiod 1860-70-tal Det mittersta rummet i Wulkanska huset har inspirerats av en tapet ur museets samlingar. På 1860 och 70-talen blev tapeter folkliga. Populära mönster var olika materialimitationer såsom kvadersten, marmor eller träådring eller klassiska så kallade franska medaljonger i ultramarint på beige botten. Färgskalan var i det stora hela dov och dämpad i mörkbruna, olivgröna och beiga toner men ofta med inslag av den färgglada kulören ultramarin. När tapeterna blev folkliga och den ultramarina kulören inte längre var ny och exklusiv utan syntes i gemene torparkök, ville de bättre bemedlade visa sin status på annat vis. Tapeter med gulddetaljer blev på modet bland storbönder och handelsmän.
Tidsperiod 1880-90-tal I det vänstra rummet sitter en gammal matsalspanel i nyrenässansstil. Panelen kommer ursprungligen från Konsul Ramströms hem på Brunnshusgatan och kom till museet som gåva. Under den här perioden hade olika rum i finare hem olika stilideal, inredda efter sin funktion. Den påkostade matsalen var husets/lägenhetens viktigaste rum och inreddes ofta enligt nyrenässansens ideal med väggar i mörka mättade kulörer. Taket var med fördel ett kassett-tak som gärna pryddes med invecklade dekormålningar. Väggarna kläddes med höga ådringsmålade paneler och kakelugnarna skulle vara rikt dekorerade och glaserade i mörka kulörer.
Tidsperiod 1900-1910 Inspirationen till det lilla kontoret i Wulkanska kommer från ett foto taget i det Wulkanska husets ena vindsvåning i februari år 1905. Rådande stilideal är den svenska jugendstilen som var högsta mode under 1900-talets första decennium. Stilen fick sitt genombrott genom den ”Allmänna konst- och industriutställningen” på Djurgården 1897 och spreds snabbt över landet. Inspiration hämtades från naturens outtömliga källa med böljande linjer och mjuka formspråk. Färgerna var ljusare och gick gärna åt grönt, växandets färg, samt i gula och rosa toner. Mönster hämtades gärna från den svenska floran med stiliserade blommor såsom liljor, iris eller som i detta rum vallmo.
Tidsperiod 1910-1920-tal Nationalromantiken byggde på romantisk vurm för den genuina, trygga och välkända svenska byggnadskulturen och föddes ur de oroligheter i Europa som orsakades av första världskriget. Kärleken till den egna hembygden bejakades och Sverige är inte det enda landet i Europa som utvecklade sin egna inhemska nationalromantiska stil. Intresset för det gamla svenska visade sig i dova färger och tunga kantiga former både vad gäller byggnadsdetaljer som möbler. Kring 1915 slog tapetmönster med små blommor och blad som täcker hela botten igenom. Mönstren hade ingen tydlig riktning utan bladen täckte ofta hela väggytan. Mönstertypen försågs ofta med ett tunt raster tryckt ovanpå för att ge en textil karaktär, de kallades då för gobelängtapeter.
Tidsperiod 1920-tal I början av 20-talet drog bostadsbyggandet i Sverige i gång med ny kraft. Att skapa bra arbetarbostäder blev en fråga för samhället och begreppet Folkhemmet grundades av riksdagsledamoten Per Albin Hansson. Klassicismen med antikens enkla och stilrena formspråk kom tillbaka i en mer sparsmakad form som blev tjugotalsklassicismen. Till den bakre hallen i Wulkanska huset har ett foto från 1928 satt tonen. Vanligt för tiden var blommor som inte nödvändigtvis behövde vara naturtrogna i kombination med geometriska mönster. Mönstren innehöll gärna drag av guld för att addera en känsla av vardagslyx. Nya mönster för tiden var också klassicistiska mönster på enfärgad, ofta grön botten också dessa hade gärna inslag av guld. Tapeterna avslutas fortfarande mot taket med en bård. Under perioden var de flesta innertak enfärgade vita och på golven la man linoleummattor med mönster. I de finare salongerna föredrog man parkett.
Tidsperiod 1950-tal Inspirationen till toaletternas inredning kommer från en 50-talstapet som hittades på tredje våningen i Wulkanska huset. Under 50-talet kom helt nya mönster till våra tapeter. Ofta var de skapade av kända mönstertecknare och designers. Tapeterna hade också ofta en gråaktig bottenfärg med ljusa linjer och former som skapade abstrakta labyrintiska bilder med fält i pastellfärger. Naturtrogna skira växtmönster i ljusa kulörer var också populärt. Under 1950-talet försvann både tapetbård och taklist. Rutig klinker var populärt som golvmaterial i badrum och hallar där golvet skulle tåla ett större slitage. Det har vi tagit fasta vid på toaletterna.
Tidsperiod 1990-tal. En av de stora inredningstrenderna under 1990-talet var den lantligt robusta och romantiska stilen, framför allt när det gällde kök. Fejkade spiskåpor som dolde köksfläkten över den elektriska spisen imiterade gamla spiskåpor över vedspisar. Finglasen stod på display i vitrinskåp och färgerna gick antingen i gedigna träkulörer eller pastelligt romantiska toner. Väggar kunde till exempel vara tapetserade med vävtapeter och målade med borstteknik eller svampade i orange, grönt, blått eller citrongult eller tapetserade i ljusa diskreta mönster. Att ha en bård mitt på väggen som delade väggfälten i ett övre och ett undre fält var också vanligt. Köket i Wulkanska huset var från senaste renoveringen i mitten av 1990-talet och i bra skick därför valde vi att behålla köket intakt. I detaljer som fejkad spiskåpa, vitrinskåpet och ytskikten har vi tagit fasta på och behållit 90-talets inredningstrender.