Jag heter Siri Pettersson, är född och uppvuxen på Gotland, och är en av medlemmarna i vävgruppen Studio Supersju. I det här blogginlägget tänkte jag dela med mig av mina tankar och mitt förhållningssätt till väven.

För mig är väven väldigt tydligt förknippad med det verkliga livet. De flesta kan referera till den eller har någon i familjen som vävt när de var små. Väven är konkret. Vi alla bär på vävt, sitter på det, går på det, sover under det. Det är användbart. Den hör till alla människor och exkluderar ingen. Den är inte för svår för någon att förstå, den är inte ens något att förstå. Den är en bit tyg som man kan se på, kanske på en utställning, kanske får man ta på den. Därför väver jag.

Detaljer från dubbelvävar 2017-2019.

Jag letar alltid efter nya mönster, strukturer och tekniker. Mitt arbete är konkret och intuitivt och det praktiska är helt centralt. Jag är sällan medveten om inspirationen för mina vävar och strävar inte efter att berätta eller förmedla en historia. Vävandet är ett uttryck för min nyfikenhet till handens kvalité och kunskap i samtal med själens känsla för färg, form och rytm. Den ena väven ger den andra, det är som ett kretslopp. Också material som bli över från en väv blir grunden till nästa, osv. Jag jobbar ofta rumsligt och intresserar mig för textilens uppgift att ombona och klä din omgivning.

I utställningen på Västernorrlands museum, Vävgruppen Studio Supersju, visar jag en serie dubbelvävar som är gjorda 2017-2018. Det är rutiga kompositioner där två tyglager vävts ihop på olika sätt. Vävarna består var och en av två varpar och två inslagssystem som tillsammans bildar två lager tyg. Beroende på vävstolens inställning har jag kombinerat dessa två lager tyg och bytt plats på dem så att de syns på olika ställen och bildar ett mer eller mindre rutigt eller randigt mönster. Där tyglagren byter plats med varandra sitter de också ihop, överallt annars kan man dra isär dem.

De senaste två åren har jag bott och arbetat i Berlin som handvävare i den svenska konstnären och målaren Andreas Erikssons vävstudio. Där har jag tillsammans med fyra andra vävare i samarbete med Andreas vävt stora bildvävar.

Framför en av vävarna jag vävde i Berlin tillsammans med konstvävare Maria Andersson. ”Weissensee No. 13” 2019, 200 x 240 cm, Andreas Eriksson.

Nu är jag åter i Sverige och har just investerat i en ny tysk vävstol från 40-talet. Den ser jag fram emot att sätta upp efter sommaren! Vill ni se mer av vad jag gör? Kika in på Instagram @pettersson.siri