Vårdträd och lyckoträd

– förutom tallar som får ett eget inlägg

Det finns mycket skrivet om människors förhållande till träd. Träden är unika eftersom de kan leva under väldigt lång tid men samtidigt är bundna till samma plats. Människors relation till träd går att härleda till förkristen tid och offerlundar, men pågår också här och nu.  Träd är också viktigare än någonsin med tanke på de klimatförändringar som pågår. Därför var det glädjande när en fråga om vårdträd kom till museet från religionshistorikern Eva Carlsson Werle.

Min ”metrev”, som jag här skickar iväg, är om någon på ert museum råkar ha kännedom om – dels – vårdträd allmänt i Västernorrland, om det var en vanligt förekommande företeelse eller inte, och – dels – om ni råkar känna till ifall det faktiskt existerar vårdträd som går att se än idag. Om ni råkar ha kännedom om ett sådant i ungefärligen nämnda trakter skulle jag bli mer än tacksam.

Hennes fråga öppnade upp för samtal, utbyte av tankar och nya fokus. Frågor och träd kan sätta människor i rörelse. Utan hennes fråga hade jag förmodligen inte lagt märke till en liten granplanta på en blomsterbutik, enligt skylten ett lyckoträd.

Personalen i butiken berättade att den lilla plantan hörde samman med en giftemålstradition i Japan, där brudparet får ett lyckoträd att plantera i samband med bröllopet. Det finns inte utrymme för ytterligare forskning runt detta just nu. Men det påminner om en liknande företeelse som dök upp, eftersom jag vid slumpmässiga möten börjat fråga personer, om de kände till vårdträd.

En man född under 1940-talets senare del berättade då att hans far, född 1937, hade kommit på besök när sonen bildat familj och just hade byggt sin nya villa i Vålberg utanför Karlstad.

–          Då måste ni ha ett vårdträd, konstaterade pappan.

Däremot kom han inte ihåg om pappan hade haft med sig ett träd som gåva, eller om de fick pengar till att köpa ett träd, eller vilken typ av träd som familjen planterade. Att trädet skulle skydda huset och innevånarna eller ha någon magisk betydelse nämndes inte. Detta stämmer väl med det som går att läsa i tidskriften Västerbotten om hur det: Ända in på 1930-talet förekom att man använde begreppet ’vårdträd’ för ett speciellt träd på tomten.

– Skulle de även kunna kallas för lyckoträd idag? Eller vara en liten planta i en kruka i en lägenhet?
Eller är många träd lyckoträd, i den bemärkelsen att de kan bidra till allas vår lycka, genom sin roll i ekosystemet. Kanske är det substantivet vård i bemärkelsen värna, vakta, vårda som vi bör tillämpa när det gäller träden, särskilt de gamla, med sitt myller av liv och arter.
– Om vi har svårt att ta till oss vård i bemärkelsen skyddsande, vålnad.

Eva Carlsson Werle har i sin tidigare forskning bland annat skrivit boken Vålnaden går före : folktron om själen.  Hon har gått igenom många uppteckningar i folkminnesarkiven och likhet med andra forskare hittat vissa belägg för att vårdträd förekommit även i landets nordliga delar. I en artikel om Trädgårdshistoria i norr, i tidskriften Västerbotten (nr 2, 2010) beskrivs bland annat hur Prydnadsträd som tall, björk eller rönn var också populärt. Det vanligaste prydnadsträdet var ett ensamt vårdträd, ett arv från vikingarnas offerlundar.

– Men vad är då ett vårdträd?

Vårdträd är en sammansättning av två ord, där vård betyder varsel, eller inom svensk folktro en skyddsande, en sorts osynlig ”väktare”. I vårdträdet kunde gårdens skyddsande bo. Så länge trädet växte och inte skadades skulle det garantera lycka och välgång på gården. Om trädet skadades var det ett varsel eller tecken på kommande sorg. Det kunde därför vara direkt farligt att fälla eller skada ett vårdträd. Man trodde att de hade makt att hålla brand, olycka och sjukdom borta från gården.
År 1915 berättar skomakare Jonas Skoglund i Skog för Levi Johansson att:
Det är en gammal tro, att det skall föra olycka med sig om man hugger ned gamla träd som stå inne på gårdsområdet. Det skall nämligen bo någon sorts ande i de där gamla gårdsträden.

Vårdträd, boträd, stundom ett på gårdsplanen planterat eller i närheten av gården befintligt träd som har tillskrivits viss betydelse för gården och dess invånares öden. Föreställningen om vårdträd synes dock inte ha varit allmän i Sverige, skriver Julius Ejderstam 1992.

Samtidigt är vårdträd inget statiskt, begreppet och trädets betydelse har förändrats över tid, precis som många andra levande traditioner och kulturarv. Dessutom förekommer även benämningen gårdsträd. Vilket i sin tur både används som synonym för vårdträd, men som även skulle kunna beteckna den förskjutning som skett när det gäller vilken laddning träden ges. Detta stämmer väl med det som går att läsa i tidskriften Västerbotten om hur det: Ända in på 1930-talet förekom att man använde begreppet ’vårdträd’ för ett speciellt träd på tomten. Under andra världskriget, då bränslebristen i landet var stor, höggs många vårdträd ner. Samhällsförändringar och krigsåren gjorde att förhållandet till de gamla trosföreställningarna förändrats.

När man intervjuat olika personer om deras relation till träd eller vårdträd, blir det särskilt tydligt vilket levande kulturarv det rör sig om. De beskriver t.ex. hur de själva planterat vårdträd vid sitt hus. Träden blir på så sätt en del av ett levande kulturarv, genom de människor som fortfarande samlas under trädet, söker skugga under det och använder platsen under trädet som en samlingsplats för gårdsfolket. Och i trädet klättrar barnen, generation efter generation.

Samtalet med Eva Carlsson Werle fortsätter och jag svarar:
– Precis som du själv har konstaterat så är det inte lätt att hitta belägg, särskilt i norra delen av landet, dessutom bygger många studier på uppteckningar och annan skriftlig information. Dessutom förekommer även benämningen gårdsträd. Vilket i sin tur både används som synonym för vårdträd, men som även skulle kunna beteckna den förskjutning som skett när det gäller vilken laddning träden ges.

I en rapport från SCA, Fastighet Brantsbäcken 1:1 Sollefteå, beskrivs hur det finns enstaka gårdsträd som står kvar kring gårdstunet och på och i kring odlingsrösena växer i huvudsak lövträd. Kanske kunde ett av träden även beskrivas som vårdträd?

Spår i kulturlandskapet

I museets arkiv finns en rapport skriven av Elisabeth Åberg och Magnus Holmqvist, som handlar om Spår i kulturlandskapet efter Marktjärn en f.d. skogsby i Medelpad. I den beskrivs vårdträd dels på Erssontorpet, en stilig sälg samt på Hemman nr 2, Jon-Anders, torpets vårdträd, en ståtlig rönn.

Efter ett samtal med Elisabeth Åberg angående om det finns fler vårdträd registrerade, så erbjuder hon en visning av två träd på grannfastigheten. Dessutom bjöd hon och hennes make på fika och kombinationen var oemotståndlig. En solig söndag passade det fint med en vårdträdsutflykt.  Innan vi gav oss iväg till grannen stod vi på den plats där deras egen gårds vårdträd, en väldig björk, hade stått med utsikt mot vattnet och skuggande krona framför huset.

Elisabeth visade bilder och texter i boken Gods och gårdar, där träden skymtar i ena kanten,  innan vi åkte för att träffa grannen, Per Erik Bylund, som äger en av fastigheterna. Han berättar om att trädet intill huset, en väldigt stor lönn, var stor redan när hans farfar var hade gården. Men har inte hört någon äldre person prata om trädet som ett vårdträd eller att det skulle ha med någon typ av skydd att göra, eller att det skulle innebära olycka att skada eller fälla trädet. Men den magnifika lönnen är en del i ett trädgårdsrum där de som bor och bott på gården samlats i dess skugga. Bredvid trädet har det också funnits en körsbärsberså tidigare.
Även på grannfastigheten står en magnifik lönn. Båda träden är noga utvalda och planterade vid huset samt har en hög ålder.

Foton av vårdträd i regionen

I Sundsvalls museums bildarkiv finns bland annat ett foto på almarna som var Widegårdens vårdträd:

I en information om Hällom och Siljeberget i Sundsvall, finns en text om ett vårdträd:
I åkerkanten står en gammal härjad lönn som en gång i tiden var vårdträd vid en bondgård som nu är borta.

Många har en relation till träd. I skriften Naturen för mig, skriver Tora Wall om hur: Många människor fortfarande om ett speciellt förhållande till träd, ofta något särskilt träd där de upplever en levande närvaro som ger dem lugn och trygghet. Så här beskriver en meddelare hur ett träd gav henne kraft att komma tillbaka från sin sjukskrivning (…). Hennes beskrivning av det relationella mellan träd och människa fångar den förskjutning som sker i praktiken mellan den gamla traditionen och ett aktivt bruk.

– Har du en relation till ett träd?

I nästa inlägg fortsätter samtalet med Eva Carlsson Werle kring en mycket gammal tall som registrerats som vårdträd i museets fotoarkiv.
Och i ett mail skriver Eva Carlsson Werle: Mitt på gårdsplanen står den rejäla stubben – precis som den ska, enl. alla beskrivningar. Vilket träd handlar det om?

–  Till dess – lev livet långsamt, som en gammelskog…
Som en mycket kär vän brukar säga.

Mona Nilsson
Antikvarie/etnolog