Den arkeologiska processen består av många olika steg. Utgrävningen är bara en del i detta. När allmänheten besöker oss i fält får vi ofta frågan om vi hittat något fint och inte sällan skämtas det om fynd av guld och skatter. Det är såklart kul att hitta finfynd, men arkeologi handlar om så mycket mer än det. Arkeologi handlar om att förstå platser, handlingar, skeenden. Fynden hjälper oss på vägen dit, men det behöver inte vara de finaste fynden som berättar mest.

Något som är väldigt vanligt att hitta är brända ben. De kan röra sig om människoben från exempelvis gravar eller ben från någon annan djurart. I somras grävde vi på den medeltida fogdeborgen Styresholm i Torsåker socken. Det här året hittade vi några koncentrationer med stora mängder brända ben, bland annat från fisk, men också från andra arter. När fältarbetet är klart är nästa steg att tvätta fynden och detta har vi nu gjort, inklusive alla brända ben. Det har tagit tid då brända ben ofta är mycket mer fragmenterade än obrända. Det finns tusentals och de är inte stora.

Tvätt av brända ben, tegel, skörbränd sten, sintrat material med mera.

När benen och de andra fynden tvättats och torkats är det dags att registrera dem. Det betyder att de vägs, räknas och förs in i ett Exceldokument där även fyndkontexten samt koordinater registreras. Det dokumentet kan sedan föras in i ett GIS-program (ett geografiskt informationssystem) genom vilket vi kan få ut kartor över var någonstans och i vilket lager fynden hittats.

Brända ben vägs och registreras.

De brända (och obrända) benen kan ge oss mycket information, men oftast kan vi arkeologer inte extrahera den själva, utan behöver vända oss till experter på området. Till att börja med skickar vi benen till en osteolog som artbestämmer dem och tar fram information om anatomi, kön, ålder, skador, slaktspår med mera.

Vi vill oftast även 14C-datera platserna vi undersöker och då behöver vi organiskt material med kort egenålder, annars kan dateringsspannet bli fel på flera hundra år. Ben är därför bra att datera om det är möjligt och om man vet i vilken kontext de framkom. På Styresholm har vi bland annat ett lager som vi vill datera, men där endast ett bränt ben påträffades. Innan vi kan skicka det för datering behöver det artbestämmas av en osteolog för att vissa djurslag med maritim diet kan orsaka fel i dateringen. Benet från lagret på Styresholm är ganska stort för att vara bränt, men vi är ändå osäkra på om det går att artbestämma.

Benet från Styresholm som skall artbestämmas och förhoppningsvis dateras.

Vi håller nu tummarna för att det skall vara tydligt vilken djurart det kommer ifrån så att det kan 14C-dateras och att vi utifrån det skall kunna bedöma hur det aktuella lagret förhåller sig till de omkringliggande.

Fortsättning följer!