Skolan

Den här byggnaden har använts som skolhus och kommer från Gideå socken utanför Örnsköldsvik. 1842 kom folkskolereformen som sade att alla barn skulle ha möjlighet att få gå i skolan. Socknarna skulle då bygga skolhus för barnen och anställa lärare. Folkskolan blev ett viktigt steg till demokratiseringen av landet, i och med att alla hade möjlighet att få en utbildning. Folkskolan blev också ett första steg till det utbildningssystem vi har idag med allmän och gratis utbildning.

Det här skolhuset invigdes 1846 och har två våningar. Skolsalen ligger i byggnadens övervåning, medan nedervåningen användes som tillfällig bostad för till exempel barnmorskan eller andra av byns behövande. Skolans lärare var också klockare och bodde därför i klockaregården.

Byggnaden var en av de första folkskolorna i Västernorrland och ansågs modern på sin tid. Huset är en halvkorsbyggnad som är en av länets mest vanliga byggnader
Skolan användes under 40 år tills en ny skola togs i bruk 1886. Då användes istället den här byggnaden bland annat som slöjdsal och sockenstuga. 1933 flyttades Skolan till Murberget.

Skolhistoria

Redan på 1600-talet har läskunnigheten varit utbredd i en stor del av befolkningen. Att kunna läsa psalmboken, bibeln och katekesen (lärobok i Kristendomens centrala budskap) var mycket viktigt i det liv som förr dominerades av kristendomen. Den lilla undervisning som bedrevs sköttes ofta med hemundervisning av föräldrar eller klockaren (medhjälpare i kyrkan med musikaliska uppgifter). Undervisningen kunde också skötas av kringvandrande lärare som gick från gård till gård, där barnen bildade en enda undervisningsgrupp utan att ta hänsyn till barnens ålder. Läsning och skrivning värderades däremot fortfarande lågt bland den arbetande befolkningen. Där var det istället det egna kroppsarbetet som sågs som idealet och som var den största möjligheten till försörjning.

Under 1800-talet växte befolkningen enormt och samtidigt industrialiserades samhället allt mer. Behovet av en mer allmän undervisning blev då allt större. Det uppstod då också en önskan att kontrollera den delen av befolkningen som växte mest- nämligen de lägre samhällsklasserna- för att undvika uppror eller oroligheter. Det fanns även förhoppningar om att fostra och utbilda den växande samhällsgruppen i nationell och kristen anda.

Folkskolereformen 1842 innebar att varje socken eller stadsförsamling måste ha en skola med en godkänd folkskollärare, och de fick fem år på sig att bygga en skola. Med denna reform blev det med en professionell lärarkår och fastlagda undervisningsplaner en bättre och mer organiserad undervisning. Framförallt fick nu varje barn rätt och möjlighet att få gå i skola och utbilda sig. Detta kom att betyda oerhört mycket för utvecklingen av det industriella samhället som Sverige gick allt djupare in i. Samtidigt som fabrikerna krävde utbildade arbetare, fick arbetarna med en utbildning större möjligheter att ta större plats i samhället. Genom den allmänna utbildningen kunde nu samhällets tidigare förutbestämda roller luckras upp. Folkskolan blev därmed ett viktigt steg till det som senare blev jämlikhet, allmän rösträtt och sociala förbättringar. Det blev också grunden till det utbildningssystem vi har idag med allmän och gratis skolgång, ända upp på universitetsnivå.

Skolan från Gideå

Gideå tillkom som kyrkplats för Gideå församling, som inrättades 1807 på initiativ av ägarna till Gideå bruk. Gideå socken bröts då ut från Arnäs socken. Järnbruket kom till och stod färdigt 1806, och lades ned 1873. Under den tiden gav bruket sysselsättning till många ur Gideås befolkning och satte stor prägel på byn under den tiden.

Den första noteringen om en folkskola i Gideå finns i protokollet från den 15 januari 1842 då det sammankallats till allmän sockenstämma i Gideå sockenstuga. Det beslutas på denna sockenstämma att ställa i ordning ett skolhus och en bostad åt den blivande folkskolläraren. Detta ska också ske inom den enligt Folkskolestadgan givna tiden på fem år. Det finns omkring 150 barn i Gideå socknen på den här tiden, och därför undersöks möjligheten att ställa i ordning två skolor. Att den ena skolan ska ligga vid kyrkan i Gideå är självklart. Möjligen bör det också upprättas en skola vid Trehörningsjö Capellförsamling. Frågan om skolhusbyggnad tas sedan upp vid flera sockenstämmor under de närmaste åren. 1844 beslutas att sockenstugan, som börjar bli förfallen och behöver renoveras, ska byggas om till skolsal och lärarbostad.

Det är okänt när denna sockenstuga först byggdes, men det har i alla fall varit en liten stuga med farstu, kök och två rum. Stugan ägdes av Olof Wallin som var kyrkvaktmästare och hans gård skulle säljas på auktion. Sockenstämman beslöt den 13 april 1845 att köpa in Wallins gård och jord. Stugan skulle byggas till med en skolsal och jorden skulle utarrenderas (hyras ut). Den 11 maj 1845 hålls sedan en ytterligare sockenstämma som beslutar att huvudbyggnaden ska timras på med en våning, och det är där skolsalen ska inredas. I september 1846 konstateras att skolbyggnaden är färdig att användas och skolundervisningen kan börja den 1 oktober. Klockare Wikman kan då påbörja sitt arbete som socknens första folkskollärare. Skolverksamheten pågick i 40 år fram till 1886 då det byggdes en ny folkskola alldeles intill. Den gamla skolan fortsatte att användas bland annat som slöjdlokal.

---

Syntolkning:

Bild 1 Skolan är en röd byggnad med vita knutar. Byggnaden har spåntak. På bilden är det sommar.

Bild 2 Skolan på originalplats i Gideå år 1931. Fotot är taget av Werner Wångström. Den svartvita bilden visar ett slitet hus i två våningar.

Bild 3 Inredningen i skolsalen är till största del original. Svartvitt foto av en skolsal. Bo Hellman.

Bild 4 1942 och skolan är nyligen uppförd på Murberget. Bo Hellman.

Bild 5 Stänkmålningar på pappspända väggar inne i skolhuset.