Det var vad Sjökapten Anders Daniel Norlin noterade på ett, med kork tillslutet litet provrör, i mitten av 1800-talet. Innehållet i provröret, en Sjökorv eller Sjögurka, hittades i magen på en flygfisk i Stilla havet, utanför Sydamerikas kustremsa någonstans mellan Chile och Peru. Stället med provrör finns i museisamlingarna och är ett av de första föremål som registrerades, i slutet av 1800-talet.

Föremålet skänktes till museet av Sjökapten Norlin. Han föddes 1835 i Härnösand och växte upp under mycket enkla förhållanden. Redan som 13-åring följde han i sin pappas fotspår och gick till sjöss. Han var nyfiken och vetgirig, och förkovrade sig under åren genom självstudier. Som 19-åring blev han befordrad till styrman på briggen Frithioff, och 1859, dess befälhavare. Han kom att bli både upptäcksresande sjökapten och samlare. Kapten Norlin seglade mellan Härnösand och såväl Australien som Sydamerika under många år och förde med sig ett stort antal föremål hem från sina resor. För honom var proveniens detsamma som position.

Kapten Norlin gick som 42-åring tillslut iland och etablerade sig som möbelhandlare i Härnösand, och agent för norska ekor och Jonsereds segeldukar.

Han blev den förste donatorn till museets samlingar, och skänkte en stor del av föremålen han tagit med sig hem från sina resor till havs. En del av samlingen behöll han dock. Detta skulle visa sig vara ödesdigert, då både hans boningshus, hans samlingar och möbellager förstördes av en eldsvåda 1883.

Staden Härnösand var med sin närhet till havet, en viktig hamnstad för import och handel under 1800-talet. Ett nav långt upp i norr, som sjökapten Norlin utgick ifrån på sina resor till varmare breddgrader. Han tog med sig små fragment av en annan värld tillbaka till Västernorrland. Tack vare donationen till museets samlingar finns berättelsen om en speciell man, framskriden ur historiens tystnad, bevarad för all framtid