Projekt och publicerat

Här kommer du att få ljud- och bildexempel från många olika projekt, dokumentationer eller teman som finns i Ljudsamlingarna. Genom dem kommer det att finnas möjligheter att leta material, som kan användas i nya berättande sammanhang eller i nya skapade musikverk. Här kommer musik, människor och berättelser att presenteras för varje större projekt, presentation och publikation som publicerats, särskilt det bakomliggande materialet.

Dokumentationer, insamlingar och gåvor har bildat ett sorts ljudpussel – ett klingande kulturav. Här finns spelmännen, vissångarna, musikanterna och berättarna. Skolprojekt som ”Sju flickor i ring”- en flickas berättelse från varje kommun i länet” ger mängder. Här finns ”Toner i våra liv – 19 musikanter i Västernorrland – en fotobiografisk utställning av Ilona Linder”. Bakgrundsmaterial i ljud och bild, publicerat och opublicerat. Här finns berättarkurser, kaukningskurser och säckpipekurser tillsammans med dåvarande Musik i Västernorrland och Härnösands folkhögskola. Här finns samarbeten med Ångermanlands och Medelpads spelmansförbund, Svenska ungdomsringen för Bygdekultur, Birgittamuseet, Svenskt visarkiv, SAMP (svensk afrikanska museiprogrammet) och Svenska Samernas Riksförbund för att nämna några. Dokumentationerna och projekten har då i första hand varit kopplade till folkmusiken och den äldre populärmusiken, men det finns även andra projekt. Det samiska Ljusminne-projektet är ett sådant. Det innehåller många spännande inspelningar.

 

Frågor kring människa och musik i dokumentationsarbetet 1986 – 2011

Frågorna kring människan, musiken och det omgivande samhället har hela tiden varit en utgångspunkt tillsammans med den klingande musiken. Barn, kvinnor och män har spelats in och privatpersoners egna inspelningar har samlats in i regionens alla kommuner, men också i Norge och Botswana. Hur lät det förr, vad sjöng och spelade man, i vilka sammanhang? Vilken musik var populär under ungdomstiden, hur spelade man och vad? Frågorna är är hur många som helst, och om utgångspunkten för det musiketnologiska arbetet från början var den folkliga musiken med utgångspunkt i Karl Peter Lefflers arbete, så kan samlingarna idag visa en mycket stor bredd vad gäller kopplingarna till 1900-talets populärmusik. I samband med SAMP-projektet ”Together in music. Two Museums in collaboration 2000-20002. Botswana-Sweden” skrevs också ett musiketnologiskt dokumentationsprogram, som i princip speglar museets och vänmuseernas tidigare arbete med musik.

Vardagsmusiken och ungdomsmusiken under 1900-talets början speglar det vi idag ser som äldre populärmusik och dansmusik. Ungdomsmusiken och vardagsmusiken idag kommer en dag att vara dåtidens musik. Vi lever i ett nu, förr och sedan. Museets samlingar speglar också barn, ungdom och de äldres musikintressen i olika tider. När K.P. Leffler, liksom många andra i hans samtid, såg med ilska på dragspelet och såg det som ett ovärdigt instrument – ett ungdomens instrument som skulle ratas – då fanns det ett durspel eller dragspel i nästan varje hem. På utomhusscenerna var dragspelet ett perfekt instrument. Ljudet nådde långt och man dansades det senaste danserna till instrumentets omtyckta klanger.

Musikinstrumentet med de många möjligheterna får idag stor plats i museets musikinstrumentsamling och i inspelningar av skilda slag. När Lefflers tjänst återupptogs efter 65 år, då fick den en musiketnologisk prägel. Museet kom då att dokumentera instrumentet genom några enskilda personers verksamhet och ideal. En dragspelssamling köps in, en annan tas emot som gåva. Berättelser förmedlas, liksom skivor och filmer. Ett pussel börjar läggas genom enskilda personers berättelser.

Här sjunger en av alla ”pussel-givare”, Ester Isaksson ”Du hemmets jord…”. Det är en av alla visor och ramsor från mängder av genrer, som hon fört vidare till yngre sångare. Den kom in till Musikarkivet genom ”Sju flickor i ring– projektet”.

Inom samma projekt blev samtalen och funderingarna många –  om eller med Ester, Linnea, Eva, Andrietta, Märta Brita, Lotten och Elsa. Här handlar samtalet med Elsa om vad det var för mat som var vanlig där Elsa växte upp på Ulvön i början av 1900-talet. När kom korven?