Projekt och publicerat
Här kommer du att få ljud- och bildexempel från många olika projekt, dokumentationer eller teman som finns i Ljudsamlingarna. Genom dem kommer det att finnas möjligheter att leta material, som kan användas i nya berättande sammanhang eller i nya skapade musikverk. Här kommer musik, människor och berättelser att presenteras för varje större projekt, presentation och publikation som publicerats, särskilt det bakomliggande materialet.
Dokumentationer, insamlingar och gåvor har bildat ett sorts ljudpussel – ett klingande kulturav. Här finns spelmännen, vissångarna, musikanterna och berättarna. Skolprojekt som ”Sju flickor i ring”- en flickas berättelse från varje kommun i länet” ger mängder. Här finns ”Toner i våra liv – 19 musikanter i Västernorrland – en fotobiografisk utställning av Ilona Linder”. Bakgrundsmaterial i ljud och bild, publicerat och opublicerat. Här finns berättarkurser, kaukningskurser och säckpipekurser tillsammans med dåvarande Musik i Västernorrland och Härnösands folkhögskola. Här finns samarbeten med Ångermanlands och Medelpads spelmansförbund, Svenska ungdomsringen för Bygdekultur, Birgittamuseet, Svenskt visarkiv, SAMP (svensk afrikanska museiprogrammet) och Svenska Samernas Riksförbund för att nämna några. Dokumentationerna och projekten har då i första hand varit kopplade till folkmusiken och den äldre populärmusiken, men det finns även andra projekt. Det samiska Ljusminne-projektet är ett sådant. Det innehåller många spännande inspelningar.
Frågor kring människa och musik i dokumentationsarbetet 1986 – 2011
Frågorna kring människan, musiken och det omgivande samhället har hela tiden varit en utgångspunkt tillsammans med den klingande musiken. Barn, kvinnor och män har spelats in och privatpersoners egna inspelningar har samlats in i regionens alla kommuner, men också i Norge och Botswana. Hur lät det förr, vad sjöng och spelade man, i vilka sammanhang? Vilken musik var populär under ungdomstiden, hur spelade man och vad? Frågorna är är hur många som helst, och om utgångspunkten för det musiketnologiska arbetet från början var den folkliga musiken med utgångspunkt i Karl Peter Lefflers arbete, så kan samlingarna idag visa en mycket stor bredd vad gäller kopplingarna till 1900-talets populärmusik. I samband med SAMP-projektet ”Together in music. Two Museums in collaboration 2000-20002. Botswana-Sweden” skrevs också ett musiketnologiskt dokumentationsprogram, som i princip speglar museets och vänmuseernas tidigare arbete med musik.
Vardagsmusiken och ungdomsmusiken under 1900-talets början speglar det vi idag ser som äldre populärmusik och dansmusik. Ungdomsmusiken och vardagsmusiken idag kommer en dag att vara dåtidens musik. Vi lever i ett nu, förr och sedan. Museets samlingar speglar också barn, ungdom och de äldres musikintressen i olika tider. När K.P. Leffler, liksom många andra i hans samtid, såg med ilska på dragspelet och såg det som ett ovärdigt instrument – ett ungdomens instrument som skulle ratas – då fanns det ett durspel eller dragspel i nästan varje hem. På utomhusscenerna var dragspelet ett perfekt instrument. Ljudet nådde långt och man dansades det senaste danserna till instrumentets omtyckta klanger.
Musikinstrumentet med de många möjligheterna får idag stor plats i museets musikinstrumentsamling och i inspelningar av skilda slag. När Lefflers tjänst återupptogs efter 65 år, då fick den en musiketnologisk prägel. Museet kom då att dokumentera instrumentet genom några enskilda personers verksamhet och ideal. En dragspelssamling köps in, en annan tas emot som gåva. Berättelser förmedlas, liksom skivor och filmer. Ett pussel börjar läggas genom enskilda personers berättelser.
Här sjunger en av alla ”pussel-givare”, Ester Isaksson ”Du hemmets jord…”. Det är en av alla visor och ramsor från mängder av genrer, som hon fört vidare till yngre sångare. Den kom in till Musikarkivet genom ”Sju flickor i ring– projektet”.
Inom samma projekt blev samtalen och funderingarna många – om eller med Ester, Linnea, Eva, Andrietta, Märta Brita, Lotten och Elsa. Här handlar samtalet med Elsa om vad det var för mat som var vanlig där Elsa växte upp på Ulvön i början av 1900-talet. När kom korven?
Sju flickor i ring – projekt som berättar om hur det var att växa upp i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. En flicka i varje kommun har dokumenterats. Olika uppväxt- och kulturmiljöer kompletterar varandra. Berättelserna förmedlades med musikanter, häften, kassetter, föremål och kläder i skolorna. Andrietta, Märta Brita, Linnea, Eva, Lotten, Ester och Elsa.
Folkmusik- och dansåret 1990 innehöll flera dokumentationsprojekt förutom att spela in enskilda vissångare och spelmän. I utställningen ”Upp till dans hos två folk i en värld” ställdes en kurdisk spelman och en svensk spelman med sina respektive kulturer och liv i relation till varandra, men även ett gediget texthäfte och programverksamhet presenterades och dokumenterades. Så även Vissångare i Västernorrland – ett sammandrag av de mest populära traditionella sångarna, sju stycken, resulterade i skolprojekt och vishäften för Högstadiet. Under samma år samarbetade vi med Sveriges Radio Västernorrland och Jan Wolf Watz. Minst 19 musikanter berättade, spelade och sjöng. Tack vare fotograf Ilona Linder så kunde de alla porträttfotograferas, vilket resulterade i utställningen ”Toner i våra liv”.
Bakom boken ”Blåsorkestrar i nedre Ådalen” finns Erik Eliassons eget fotodokumentationsarbete, men vi valde att också dokumentera hans berättelser från sitt liv med Kramfors blåsorkester. Tillsammans med två vänner blev det djupdykning i ungdomsmusiken i början av 1900-talet. Anekdoter och musik spelades in vid flera tillfällen. Dessutom kopierades egna inspelningar.
Toner i våra liv – 19 musikanter i Västernorrland”. 1994
Samiskt fonograföverföringsprojekt – Karl Tiréns fonografrullar, ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Radio, Musikmuseet och dåvarande Länsmuseet Murberget.. Genom åren har flera samiska projekt genomförts med kopplingar till Karl Tirén och hans dokumentationer av jojkning i hela det samiska traditionsområdet från Lyngfjord i norr till Idre i söder under 1910-talet. Museet kom att delta i ett överföringsprojekt av jojkning från fonografrullar till rullband, ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Musikmuseet, Sveriges Radio och Länsmuseet Västernorrland. Det var innan den digitala tiden. Inspelningarna kom senare att ligga som grund för CD skivor med jojkning, men också med ett flertal radioproduktioner i samarbete med Harald Tirén och Sveriges Radio i Luleå. Med utgångspunkt från det materialet och på initiativ av Svenska Samernas Riksförbund startade sedan ett långvarigt samarbete med jojkaren Jörgen Stenberg i Malå. Arkivmaterial och inspelningar med tre informanter i Malå gav djupgående kunskaper, som resulterade i ett par gemensamma framträdanden. Museet har en kåta i sitt skogssamiska viste på Murberget, och den kåtan blev en utgångspunkt för projektet.
Folkemusikk i Opdal var ett mittnordiskt projekt, som Murberget deltog i och som resulterade i radioprogram, kulturutbyte och konserter i Oppdal, Norge. I samband med det så dokumenterades mängder med musikframträdanden och samtal.
SAMP -projektet ”Together in music. Three museums in collaboration 2000 – 2003. Botswana-Sweden” betydde att en kvinna eller matriarkat i de tre olika regionerna skulle dokumenteras. Det var i Etsha, Okawangodeltat och i Nhabe museums regi. Det var på Alnö i Västernorrland i vårt museums regi och det var i Malatswae i Serowe museums regi. Dans och musik, barn och kvinnans perspektiv, men också traditional doctors, blev utgångspunkter. Resultatet blev ljudinspelningar, foton, filmer, samverkan, regionala museiträffar, dokumenterad dans och musik, men det blev också också fem CD-skivor, sex rapporter, en bok och utställningar med program i varje region.
Murbergsstämman, Vis- och spelträffar, berättarkvällar i skogskojan, musikprogram av skilda slag har dokumenterats på museiområdet alltifrån 1980-talet fram till idag.
Friluftsmuseet och framväxten av en museibyggnad. Om en vidgad verksamhet.
I Basutställningsdelen Moderna Tider finns avsnitt kopplatde till stationsinspektoren och dragspelaren Folke Ellström i Bollstabruk. Hans uppväxt, liv, arbete och musik dokumenterades. Det generade ytterligare kontakter och material. Folke berättade om sin far och andra stora dragspelsvirtuoser, som gett Ådalen en rad olika benämningar – t.ex. Dragspelets Mississippi. Projektet resulterade i en CD i samverkan med Sveriges Radio Västernorrland, ett häfte av Folke Ellström själv, en utställning, en TV-presentation, museets inköp av en dragspelssamling och bild- och ljuddokumentation av fotografen Georg Hedberg.
Tillsammans med Birgittamuseet har två omgångar med arbetslivsdokumentationer gjorts med äldre sjuksköterskor i Härnösand – så som de minns arbetet och sjukvården under 1900-talet. Där finns också mer material att lyfta fram.