Murbergsstämman 40 år!

Murbergsstämman 1980 – 2019
– en fläkt av musik i arkivmaterial sammanställt av Inger Stenman.

Dagens Murbergsstämma går av stapeln samtidigt som länets hembygdsföreningar håller Hembygdens dag på Murberget friluftsmuseum. Tidpunkten för Murbergsstämman har ändrats genom åren. Till viss del även formen, men det viktiga för spelmän, vissångare och dansare är, och har alltid varit, att mötas i spelet, sången och dansen. Deltagare, lyssnare och publik är alltid välkomna.

Murbergsstämman 1980 var den första spelmansstämman på 30 år som hölls i Härnösand. Vid spelmansstämman 1950 hade Ångermanlands spelmansförbund bildats med en stomme av Härnösands spelmansgille och Resele spelmanslag och nu var det dags igen. På hösten 1979 påbörjades arbetet för en Murbergsstämma och i en radioinspelning från i juni 1980 frågar reportern museichef Tommy Puktörne: ”Varför har ni ordnat en spelmansstämma nu på Murberget?”

 

”Vi tycker att Friluftsmuseet här på Murberget är en miljö som nästan är idealisk för en spelmansstämma. Det finns naturligtvis andra anledningar till detta att det just blir en spelmansstämma i år, och det är att vi har börjat studera det material som KP Leffler lämnade efter sig och som sedan 60 år ligger i Länsmuseets arkiv.” – Tommy Puktörne

Margareta Jersild från Svenskt visarkiv är med vid samma radioutsändning och poängterar att låtarna behöver lyftas fram och synliggöras. Kanske de kan ge inspiration och nytändning eller bara bekräftelse på att en del av de låtar, som har lärts från spelman till spelman, i generation efter generation, kanske också spelades i början av seklet 1900.

Första spelmansstämman

Inom länets två spelmansförbund – Ångermanlands och Medelpads spelmansförbund – kände man till att det låg hundratals låtar, ja kanske tusen låtar, svåråtkomliga i museets arkiv i Åvike södra flygel.

Vid bildandet av museistiftelsen 1978 blev det nu möjligt för spelmansförbunden att lägga fram önskemålet att få ta del av dem. När den första spelmansstämman skulle gå av stapeln 1980, då lyftes också en del av låtarna upp till Allspelet från scenen. Spelmännen och dansarna kom, då som nu, från Mälardalen i söder till Västerbotten i norr. Allspel, buskspel, gruppspel, stuguspel och enskilt spel. Det spelades överallt i dagarna två.

Mats Holmgren från Jansjö är en av alla de som återkommit till stämman år efter år. Han har också bidragit till förändringar, idéer och invigningssignal. Vid invigningen 1998 uttryckte han vad en spelmansstämma är för honom: ”Glädje och fest. Sommar, polare och spelmansstämma”. Mats förklarade sedan 1998 års Spel- och dansstämma på Murberget invigd med en vallåt efter Frans Oskar Nylander i Gudmundrå – en låt ur KP Lefflers samling.

Murbergsstämmans förändring genom åren

Murbergsstämman har förändrats genom åren; till exempel bytt datum från juni till juli till augusti. Den har gått från att vara två dagar till en dag. Den har bytt namn från Murbergsstämman till Murbergets spel- och dansstämma och tillbaka till Murbergsstämman. Den har bytt scenplats från en gammal provisorisk dansbana vid kornhässjan till en stor arkitektritad scen. Konceptet med att ge plats åt dansen, spelet och vissången i allspel, buskspel, gruppspel, solospel, scenprogram och musikstund i kyrkan är ungefär detsamma. Ungdomarna som samlades på Tonlägren vid Ålsta folkhögskola under ledning av bland andra Gun-Britt Hermansson, Lars Almestad och andra handledare, de hade Stödestämman att framträda på. Det fina var att de under många år stämde  träff och dök upp också på Murbergsstämman. Ungdomarna blev ett fint tillskott för ”nerven” och fräschören i stämman. Vissången och dansen tog alltmer plats, men på en spelmansstämma suddas alla åldersgränser ut. Där möts man i låtarna, dansen och vissången.

Musiken, samspelet och sången kan bli så stark så att den faktiskt går igenom bilden även om vi saknar det reella ljudet. Visor och låtar byts, och i scenprogrammet kan de första stegen tas till fortsatt musicerande. Det krävs mod att gå upp på en scen för första gången, men öppenheten och generositeten finns där för varandra. I många år lades scenprogrammet av Stig Larsson och nu har yngre krafter tagit vid.  För familjen Eriksson från Gottne är det en självklarhet med samspel och där börjas det i tid, som i den följande bilden.

Att vara likt en länk, som förmedlar låtar, som sedan sprids i nya och gamla ”musikdräkter”, betyder också att man kan ha tid för samtal och berättelser. Jan Häggström från Husum är en av de spelmän, som åkte motorcykel till länets spelmansstämmor på 1960- och 70-talen. Kanske samtalar han och Anders här om låtarna från norra Ångermanland.

På en annan bänk sitter den unge Daniel Westin i samspråk med Sven Viklund från Stöde. Kanske pratar de om Svens pappa Einars låtar eller Ante Sundins låtar, som Sven tyckte om att spela.

På spelmansstämman finns det alltid plats för allt; samtal är viktiga, men att gå loss i en låt tillsammans, att byta en visa eller att sirligt ta sig runt i en polska är ändå en höjdare. Lyssnandet har sin plats, lärandet har sin. Gammeldansen hade sin plats på den gamla dansbanan och polskedansen fick sin i den gamla Rundlogen. Där var det trångt och golvet gungade.

Intill Rundlogen finns skolan, där Murbergskommittéen på senare år lyft fram några av länets alla spelmän och spelkvinnor med bilder och låtar. Ett år har det varit två från Medelpad och en från Ångermanland. Ett annat år har det varit två från Ångermanland och en från Medelpad; Verna Jonsson, bröderna Wernberg, Eric Rönnlund, Nils Fridh, Hjalmar Älander, Åke Ulander, Johannes Sundelin för att nämna några.

En av de fasta ingredienserna på Murbergsstämman har blivit Musikstunden i kyrkan.

Från att ha varit en avslutning på den officiella stämman, så blev Musikstunden i kyrkan ibland upptakt för ett frispelande och spelande natten igenom i Ångermanlandsgårdens skrymslen och vrår. Under några år testades det Gamla Rådhuset och Åvike herrgård. Idag är det återigen Ångermanlandsgården som gäller.

När den första Murbergsstämman hölls 1980, då var Ångermanlands spelmansförbund, Ångermanlands distrikt av svenska ungdomsringen med sina föreningar tongivande under den fenomenale administratören Stig Larsson. Andra som deltog, förutom dåvarande Länsmuseet Murberget, var Rikskonserter, Härnösands kommun och Härnösands folkhögskola. Idag är föreningarna Härnösands spelmansgille, Öbackaringen och Murbergsgillet inom Ångermanlands spelmansförbund och Ångermanlands distrikt av Svenska ungdomsringen, men också Medelpads spelmansförbund drivande. De bildar bas för Murbergsstämman. Museet finns med och har bytt namn några gånger, men är fortfarande en länsmuseistiftelse och heter Västernorrlands museum med Friluftsmuseet Murberget. Samtidigt med Murbergsstämman arrangerar länets hembygdsföreningar ”Hembygdens dag”. Från att ha varit ett museum utan samlande museibyggnad finns nu den stora länsmuseibyggnaden som ett positivt tillskott i bebyggelsen.

Tiden går, men låtarna, danserna och visorna består

De som var unga spelmän och dansare när den första Murbergsstämman gick av stapeln 1980 har fått några år ”på nacken”. Åtskilligt med låtar, gamla som nya, har gått genom fiolerna, durspelen, dragspelen, klarinetterna och alla andra instrument, som har sin plats på stämman. Visorna, gamla såväl som nyskrivna, har traderats. En del spelmän, vissångare och dansare har gått vidare till artisteri och framträdanden även utomlands. Andra har njutit av att spela, sjunga och dansa utan krav på hemmaplan och tillsammans med gelikar. Några entusiaster har valt att administrera och arrangera större konserter, stämmor och träffar. Många handleder och lär generöst ut av sitt kunnande. Folkhögskolorna ordnar sommarkurser och Härnösands folkhögskola årskurser med folkmusik. Det fina med en spelmansstämma det är att där kan man mötas i musiken, dansen eller visorna – ung som gammal, erfaren som oerfaren. Att känna energin och gå samman i ett riktigt härligt ALLSPEL, som Jörgen Eurenius sa i sitt invigningstal 1999 det är spelmansstämma om något.

Liselott Alfsdotter, är en av alla de spelledare, som har lett och hållit ihop allspelet från scenen i många, många år. När Liselott sammanställer allspelslåtarna, då är hälften från Medelpad och hälften från Ångermanland. Hälften av låtarna går i G-dur, C-dur eller a-moll så att även durspelarna med G/C-spel kan vara med.  ”Upp på scenen och spela på. Ge järnet tillsammans”, det är melodin på Murbergsstämman. Den som vill förbereda sig kan gå in på Ångermanlands spelmansförbunds hemsida.

Text: Inger Stenman

Foto: Björn Grankvist, Christer Edin och Olle Burlin