Emma Wibergs vävstol

I Västernorrlands museums samlingar finns en damastvävstol som Emma Wiberg ägt och använt för att producera sina kända damastvävnader. Vävstolen, med inventarienummer YAT5475, ingick tidigare i Textilarkivets samling, men överfördes till Västernorrlands museums samlingar 2009.

Textilarkivet, som låg i Sollefteå, drevs tidigare av Hemslöjden i Ångermanland innan Västernorrlands museum blev huvudman. När Textilarkivet lades ner 2017 flyttades delar av arkivets utställningar till museet i Härnösand, bland annat vävstolen som hade varit utställd fram till nerläggningen. Vävstolen flyttades i ett stycke till utställningshallen på Västernorrlands museum.

Vävstolen är ett hemmabygge snickrat i grovt virke och med flera finurliga detaljer, som stora spikar inslagna i garnbommen för att hindra varpen i att glida ut. Men nu, i mars 2021,  plockades vävstolen ned från sin plats på Västernorrlands museum för att göra plats till nya utställningar.

Vem var Emma Wiberg?

Emma Wiberg (1901–1990) föddes i Undrom i Sollefteå kommun och kom att bli en skicklig och framgångsrik damastväverska som bidrog till att fler upptäckte det Ångermanländska linhantverket. Ångermanland var känt för sin fina premielärft, och tack vare Emmas ateljé blev landskapet uppmärksammat för sin damast också. I sitt företag anställde Emma väverskor, spinnerskor och formgivare (mönstertecknare). Emma lärde själv upp väverskorna i sitt stall att väva damast. Hennes textilier handspunnet lin använt som inslag och Ångermanland var omtalade för sina skickliga linspinnerskor.

Vad är damast?

Damast är en vävteknik där man kan använda sig av samma material och färg i varp och inslag men ändå få fram rika mönster i textilen. Anledningen till att mönstret i väven syns trots att samma garn används . Själva namnet damast kommer ifrån staden Damaskus i dagens Syrien. Från Damaskus kom  många  importerade sidenvaror till Europa från Jesu födelse till 1500-talet. Under 1500 till 1600-talet blev det istället Italien som blev som blev den stora exportören av sidendamast. I Sverige finns det ovanligt mycket medeltida italienska damasttyger bevarade då de brukades i kyrkorna. Den mer folkliga drällen kan ses som en kusinteknik till damasten. Att väva damast i lin lämpar sig mycket bra, då lin är glansigt och glanseffekten blir olika beroende på bindningen. Detta gör att mönster framträder beroende på hur ljuset bryts mot de olika bindningarna.

Emma Wibergs vävstol plockas ned och flyttas 2021

Vävstolen efter Emma Wiberg har fortfarande en varpuppsättning och en bit vävd textil upprullad på tygbommen. När vävstolen nu skulle flyttas och plockas ner var det därför viktigt att låta varpen sitta kvar i sked och solv. Även mönstersolven, som är kopplat till en harneskrustning, är bevarat ihop med varpen. Innan vävstolen monterades ned gjordes en noggrann dokumentation om hur vävstolens delar sitter ihop så att vävstolen kan sättas upp igen för att visas för allmänheten. Fram till dess finns vävstolen i Västernorrlands museums magasin.

2 ½ TIMME PÅ TVÅ MINUTER

Vävstolen plockades ner 22 mars 2021. Hilde Opedal-Nordby ledde arbetet tillsammans med Per, Hasse och Linnéa från museet.

Faktaruta om vävstolen

  • Varpen tunt, entrådigt lingarn 2565 trådar.
  • Vävsked 80/10 med tre trådar i rör.
  • 24 trådar per cm.
  • Skedbredd 107 cm.
  • 5 trådar i stygn.
  • Vävstolen har två mönsterskaft.
  • Ca 256 stygn på varje mönsterskaft.
  • Utrustad med harneskrustning.
  • Käppen till snedslån saknas.

Närbild av duk med mönstret Ingrid med stiliserat blommönster. Tillverkad i Emma Wiberg ateljé och formgiven av Gulli Lundquister 1935. Duken finns att beskåda i utställningen Händers verk på Västernorrlands museum. Duken ingår i Västernorrlands museums samlingar, inventarienummer YAT6634.

Den formgivare som Emma arbetade mest med var Gulli Lundquister (1900–1982). Till Emma Wibergs ateljé formgav hon många mönster, bland annat mönstret Ingrid till bröllopet mellan danska kronprinsparet Fredrik och Ingrid. Dukar och servetter i mönstret ingick i den svenska riksgåvan till det danska kronprinsparet 1935.

Arbetsritning i akvarell av Gulli Lundquister 1958. Ritning till möbeltyg av damast. Ingår i Västernorrlands museums samlingar, inventarienummer YAT6937.

Emma Wiberg producerade mycket textilier under sin livstid och det är inte omöjligt att hitta dem i linneskåp och på loppisar. Vill du veta om det du har framför dig är gjort av Emma Wiberg så ska du titta i hörnen på textilen. Emma signerade alltid sina vävar med ett W och en lax. W:et stod för Wiberg och laxen som en symbol för Ångermanland.

Om du äger linnedukar så bör de förvaras rullade, till exempel runt ett pappersrör, för att förlänga dess livslängd. Linne är nämligen mycket känsligt för att vikas, eftersom fibrerna är mycket hårda och vid en vikning kan fibrerna gå av. Fibrernas hårdhet är anledningen till att linnetextilier så enkelt blir skrynkliga. Om fibrerna går av kan skador uppstå på linnet Det är karakteristiskt att gamla linnevävar har hål i vecken som uppkommer när man viker textilier.

Trots att vävstolen inte längre finns för allmän beskådan på museet går det fortfarande att se Emmas vävkonst i utställningen Händers verk. Där presenteras sju olika hantverkare och Emma är självklart representerad med sina damastvävar.


Liten väv-ordlista

  • Varp – den tråd som är längsgående i en väv
  • Inslag – den tråd som är tvärgående i en väv och mellan varpen
  • Textilfiber – en lång, tunn och elastisk fiber som används i textiltillverkning. Finns olika sorters textilfibrer, exempelvis: animaliska, växt och konstfibrer
  • Lin – tråd tillverkad av textilfibrer från växten lin, är alltså en växtfiber, tillverkad av växtens stjälkar
  • Linne – tyg vävd av lintråd
  • Damast – vävteknik som tillåter vävning med rik mönstervärld
  • Dräll – vävteknik som är lik damast, men vävas i vanlig vävstol och har mönster som byggs upp av ett begränsad antal partier
  • Premielärft – linneväv av fin kvalité
  • Granatäppelmönster – typ av textilmönster som är uppbyggt av bladliknande spetsovaler med oftast ett granatäpple i mitten

Nedplockning av vävstolen gjordes i följande ordning:

 

1 0ch 2 – Lossa harnesk

3 och 4 – vi lossar på skaften, snören till topplatta och fjäderbräda

5 – lossa framknytningskäpp från tygbom

6 – lossa kortlatta från underskaft

7 och 8 – lossa långlatta från topplatta, kedjor hänger kvar i topplattor

9 – lossa lattor från vävstolen

10 – lossa trampor från vävstolen

11 – ta ner stativ för mönsterskaft (fäst med spik)

12 – lyfta bort fjäderbrädan

13 och 14 – ta bort slagbommen (låta skeden hänga kvar på varpen)

15 – ta loss garnbom med sked, skaft och mönsterskaft i.

16 – plocka bort snedslå

17 – kil, slagbom vänster

18 – kil, slagbom höger

19 – tvärslå fot höger

20 – tvärslå fot vänster

21 – tvärslå bak nedre vänster

22 – tvärslå bak övre vänster

23 – tvärslå bak nedre höger

24 – tvärslå bak övre höger


Vill du lära dig mer?

Damast av Gertrud Ingers, John Becker, Ica-förlaget, 1995, s. 162–163.

Opphämta och damast – med skälblad och dragvävstol av Lillemor Johansson, LTs förlag, 1982, s. 95–95.

Damastväverskan Emma Wiberg i Undrom av Ann Mari Karlsson, LTs förlag, 1978.

Ur textilkonstens historia  av Agnes Geijer, Gidlund