Fotografier: (42)

Titel: Dopfunt från Nätra kyrka.

Fotograf: Ingrid Telhammer

Plats: Nätra, Sverige, EU

Inventarienummer: PHO_78_00122

Titel: Dopfunt från Nätra kyrka.

Fotograf: Ingrid Telhammer

Plats: Nätra, Sverige, EU

Beskrivning: Dopfunt Nätra kyrka

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Båt

Fotograf: Gösta Westman

Plats: Trysunda Kapell, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: SE_MURBERGET_PHO_A6281

Titel: Båt

Fotograf: Gösta Westman

Plats: Trysunda Kapell, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Resenärer

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Naturformation Predikstolen Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_226

Titel: Naturformation Predikstolen Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra kyrka

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_228

Titel: Nätra kyrka

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvö kapell

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_243

Titel: Ulvö kapell

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_245

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare tar hand om fisken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_249

Titel: Fiskare tar hand om fisken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda laggning av kärl

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_255

Titel: Trysunda laggning av kärl

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_259

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Grunnan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Grunnan, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_238

Titel: Vy Grunnan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Grunnan, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Man lagar fiskenät.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Västersel

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_231

Titel: Vy Västersel

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_235

Titel: Vy Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Sandviken Södra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_241

Titel: Sandviken Södra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Hängning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_251

Titel: Hängning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy över Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_253

Titel: Vy över Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda på Gistgårdsvallen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_257

Titel: Trysunda på Gistgårdsvallen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare vid näten

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_239

Titel: Fiskare vid näten

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_244

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvön Östra sidan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_246

Titel: Ulvön Östra sidan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda fiskare

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_256

Titel: Trysunda fiskare

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_260

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Naturformation Storberget

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_229

Titel: Naturformation Storberget

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Skulesjön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Skulesjön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_233

Titel: Vy Skulesjön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Skulesjön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Koja i Nätra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_4_00423

Titel: Koja i Nätra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Med furorna från skogarna till sågarna

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda hängning av storryssja

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_261

Titel: Trysunda hängning av storryssja

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Renar på Nätrafjärden

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätrafjärden, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_234

Titel: Renar på Nätrafjärden

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätrafjärden, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare på Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_236

Titel: Fiskare på Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Sandviken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_240

Titel: Vy Sandviken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvö kapell interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_247

Titel: Ulvö kapell interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_250

Titel: Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskebild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_224

Titel: Fiskebild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Lina och vikare

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy mot kyrkan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_230

Titel: Vy mot kyrkan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Skrubban

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_287

Titel: Vy Skrubban

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Naturformation Predikstolen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_225

Titel: Naturformation Predikstolen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Predikstols Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_227

Titel: Predikstols Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Örnklyftan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_232

Titel: Vy Örnklyftan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Urskakning av fisknät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_237

Titel: Urskakning av fisknät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kapellet interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda Kapell, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_252

Titel: Kapellet interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda Kapell, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda Lagning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_254

Titel: Trysunda Lagning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Folksamling Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_258

Titel: Folksamling Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_242

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare i Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_248

Titel: Fiskare i Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Föremål: (88)

Titel: Sigill av trä

Beskrivning: Sigill, av trä. Upptill rundad, nedtill fyrsidigt. Initialerna: I(?) inom ram av parallella linjer. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M1562

Sacord: Sigill

Material: Trä

Tecknik: Not specified

Sigill, av trä. Upptill rundad, nedtill fyrsidigt. Initialerna: I(?) inom ram av parallella linjer. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Slipad skiffer

Beskrivning: Skifferämne. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M32521

Sacord: Arkeologi

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Skifferämne. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Mynt

Beskrivning: Åts. FLINK / OCH / FÄRDIG Väpnad man i antik rustning, i högra handen ett svärd, i den vänstra en sköld med tre kronor, i avskärningen nedtill 1718. Fråns. I. / DALER / S.M på tre rader inom en ring, omgiven av två ymnighetshorn, vid sidorna vapen och an

Typ: Föremål

Inventarienummer: M24555_2

Sacord: Mynt

Material: Koppar

Tecknik: Not specified

Åts. FLINK / OCH / FÄRDIG Väpnad man i antik rustning, i högra handen ett svärd, i den vänstra en sköld med tre kronor, i avskärningen nedtill 1718. Fråns. I. / DALER / S.M på tre rader inom en ring, omgiven av två ymnighetshorn, vid sidorna vapen och an

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kärnyxa av skiffer

Beskrivning: Kärnyxa av skiffer. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M32522

Sacord: Arkeologi

Material: Skiffer

Tecknik: Slaget

Kärnyxa av skiffer. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kärnyxa/mejsel

Beskrivning: Liten kärnyxa/mejsel. Fyndplats någonstans i Nätra socken. Troligen på sandstrand vid sydöstra delen av Gvalsjön under perioden 1990-2010. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M32523

Sacord: Arkeologi

Material: Skiffer

Tecknik: Slaget

Liten kärnyxa/mejsel. Fyndplats någonstans i Nätra socken. Troligen på sandstrand vid sydöstra delen av Gvalsjön under perioden 1990-2010. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Mynt 1/4 öre

Beskrivning: Mynt, 1/4 ÖR 1635 / koppar, Kristina. Nässjö by, Nättra socken. Gåva: Folkskoll. Renström, Köpmanholmen. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6633

Sacord: Mynt

Material: Koppar

Tecknik: Not specified

Mynt, 1/4 ÖR 1635 / koppar, Kristina. Nässjö by, Nättra socken. Gåva: Folkskoll. Renström, Köpmanholmen. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Dosa

Beskrivning: Dosa, av tenn. Rund. Platt lock med två koncentriska ringar på mitten. Stämplar saknas. Diameter 6 cm. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M4139_A

Sacord: Ask

Material: Tenn

Tecknik: Not specified

Dosa, av tenn. Rund. Platt lock med två koncentriska ringar på mitten. Stämplar saknas. Diameter 6 cm. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kruka

Beskrivning: Kruka med lock. Mässing. Utbuktad å livets mitt. Rörligt, halvcirkelformigt grepp. H 20.3 cm. Norrsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5353

Sacord: Behållare

Material: Mässing

Tecknik: Not specified

Kruka med lock. Mässing. Utbuktad å livets mitt. Rörligt, halvcirkelformigt grepp. H 20.3 cm. Norrsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kjolväska med beslag

Beskrivning: Kjolväska av svart, tuskaftvävt, valkat ylletyg, med applikationer av rött och grönt tuskaftvävt ylletyg i symetriskt, stiliserat mönster. Foder av tryckt rött bomullstyg med blommor och blad i vitt, blått, grönt. Linnemellanfoder. Skinnbaksida. Ofodrad. Vändsydd skinnkant. Bygel av mässing, med gjutet acantusmönster och ristad stuckdekor. Rund låsknapp. Hake med genombruten krona. Tillstånd: Skinnet med en lagningslapp. Insektshål. Fodret solkigt. DDT. Åtgärd jan. -83: Dammsugen. Inköpt av N.M. Åmell för 8 kr. Neg nr: 84A-134:1. (Ur dokumentation av MB 1984-01-20). Väska. Botten af svart vadmal litet synlig, då ornament i egendomlig form täcka nästan hela botten. Fyra bitar grönt en uppvid en nedvid och en å hvarje sida utfylla. Konturer af tenntråd. Bygel af messing med uppshöjdt ornament, haken i form af en krona. Baksida af skinn. Höjd 22 cm. Fyndort. Nässjö. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen)

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5356

Sacord: Kjolväska

Material: Ylle, Bomull, Skinn

Tecknik: Tuskaft, Broderat, Tryckt

Kjolväska av svart, tuskaftvävt, valkat ylletyg, med applikationer av rött och grönt tuskaftvävt ylletyg i symetriskt, stiliserat mönster. Foder av tryckt rött bomullstyg med blommor och blad i vitt, blått, grönt. Linnemellanfoder. Skinnbaksida. Ofodrad. Vändsydd skinnkant. Bygel av mässing, med gjutet acantusmönster och ristad stuckdekor. Rund låsknapp. Hake med genombruten krona. Tillstånd: Skinnet med en lagningslapp. Insektshål. Fodret solkigt. DDT. Åtgärd jan. -83: Dammsugen. Inköpt av N.M. Åmell för 8 kr. Neg nr: 84A-134:1. (Ur dokumentation av MB 1984-01-20). Väska. Botten af svart vadmal litet synlig, då ornament i egendomlig form täcka nästan hela botten. Fyra bitar grönt en uppvid en nedvid och en å hvarje sida utfylla. Konturer af tenntråd. Bygel af messing med uppshöjdt ornament, haken i form af en krona. Baksida af skinn. Höjd 22 cm. Fyndort. Nässjö. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen)

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fat

Beskrivning: Fat. Lergods, brunt. Å innersidan gul glasyr med blomma, blad, kors m.m i mörkare ochh ljusare brunt, grönt. Bomärke. Diam. 30 cm. Sörsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5358

Sacord: Fat

Material: Lergods

Tecknik: Målat, Glaserat

Fat. Lergods, brunt. Å innersidan gul glasyr med blomma, blad, kors m.m i mörkare ochh ljusare brunt, grönt. Bomärke. Diam. 30 cm. Sörsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Selkrok Selbåge

Beskrivning: Selbåge, av björk. Omålad. Snidad. Krönpartiet med två snidade spiraler, på sidorna därom nedhängande flikar i plattskärning. Ändarna i form av uppåtböjda orm- eller drakhuvuden. Fasta, enkla selklackar. Br. 44,4 cm. H. 28,7 cm. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5429

Sacord: Selbåge

Material: Björk

Tecknik: Snidat

Selbåge, av björk. Omålad. Snidad. Krönpartiet med två snidade spiraler, på sidorna därom nedhängande flikar i plattskärning. Ändarna i form av uppåtböjda orm- eller drakhuvuden. Fasta, enkla selklackar. Br. 44,4 cm. H. 28,7 cm. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Soffa

Beskrivning: Soffan står på åtta ben, fyra s-svängda fram och fyra utsvängda och fyrkantiga bak. Ett antal H-kryss förenar soffans ben. Sargen är böjd och har en profilerad nederkant. Sitsen är stoppad och klädd i ett mönstertyg. Karmarna är s-svängda och avrundade. Ryggen består av tre stolliknande ryggar med avrundade och svängda ståndare, ett något profilerat krön samt en balusterformad bricka i mitten. Soffan är vitmålad. Soffa, rokoko, av björk. Målad i vitt (undermålning i brunt). Soffan i form av tre sammansatta stolar med fyra svängda framben och lika många balusterformade bakben förbundna med kryss. Ryggen i form av tre sammansatta stolsryggar med balusterbrickor. Sitsen stoppad och klädd med blommigt tyg i grönt, vitt och beige m.m. L. c:a 195 cm, H. c:a 102 cm, Dj. 55,5 cm. Sunnansjö, Nätra sn, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5728

Sacord: Soffa

Material: Björk, Tyg

Tecknik: Snickrat, Klätt, Målat

Soffan står på åtta ben, fyra s-svängda fram och fyra utsvängda och fyrkantiga bak. Ett antal H-kryss förenar soffans ben. Sargen är böjd och har en profilerad nederkant. Sitsen är stoppad och klädd i ett mönstertyg. Karmarna är s-svängda och avrundade. Ryggen består av tre stolliknande ryggar med avrundade och svängda ståndare, ett något profilerat krön samt en balusterformad bricka i mitten. Soffan är vitmålad. Soffa, rokoko, av björk. Målad i vitt (undermålning i brunt). Soffan i form av tre sammansatta stolar med fyra svängda framben och lika många balusterformade bakben förbundna med kryss. Ryggen i form av tre sammansatta stolsryggar med balusterbrickor. Sitsen stoppad och klädd med blommigt tyg i grönt, vitt och beige m.m. L. c:a 195 cm, H. c:a 102 cm, Dj. 55,5 cm. Sunnansjö, Nätra sn, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ytfynd Brända ben

Beskrivning: Ytfynd från stenåldersboplatsen Raä 341:1, Mjäla 2:6, Nätra sn, tillvaratagna i samband med den arkeologiska provundersökningen av Raä 341:2-3 år 1991. 1. Brända ben, 8 fragment. 2. Brända ben, 5 fragment. 3. Brända ben, 1 fragment.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M25306_1_3

Sacord: Not specified

Material: Ben

Tecknik: Not specified

Ytfynd från stenåldersboplatsen Raä 341:1, Mjäla 2:6, Nätra sn, tillvaratagna i samband med den arkeologiska provundersökningen av Raä 341:2-3 år 1991. 1. Brända ben, 8 fragment. 2. Brända ben, 5 fragment. 3. Brända ben, 1 fragment.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk undersökning Keramik avslag

Beskrivning: Keramik och avslag av kvarts, tillvarataget vid arkeologisk undersökning av boplatsen Raä 54, Mjäla 1:13, Nätra socken i Ångermanland. 1. Keramik, 3 bitar, 932/451 skikt III. 2. Keramik, 1 bit, 930/451. 3. Keramik, 13 bitar, 933/451 skikt III. 4. Keramik, 1 bit, 933/451. 5. Keramik, 13 bitar, 931/451 skikt III. 6. Keramik, 44 bitar, 934/451. 7. Keramik, 19 bitar, 934/451 skikt III. 8. Keramik, 18 bitar, 935/451 skikt + III. 9. Keramik, 28 bitar, 931/451. 10. Keramik, 5 bitar, 933/453 skikt III. 11. Keramik, 1 bit, 930/453 skikt III. 12. Keramik, 2 bitar, 931/453. 13. Keramik, 1 bit, 932/453 skikt III. 14. Keramik, 3 bitar, 935/453 skikt III. 15. Keramik, 4 bitar, 934/453. 16. Keramik, 2 bitar, 934/453 skikt III. 17. Keramik, 1 bit, 933/453. 18. Keramik, 8 bitar, 935/453. 19. Keramik, 13 bitar, 932/453. 20. Keramik,4 bitar, 935/452 skikt III. 21. Keramik, 9 bitar, 931/452. 22. Keramik, 7 bitar, 932/452 skikt III. 23. Keramik, 5 bitar, 934/452. 24. Keramik, 13 bitar, 934/452 skikt III. 25. Keramik, 2 bitar, 932/452. 26. Keramik, 12 bitar, 933/452 skikt III. 27. Keramik, 3 bitar, 933/452. 28. Keramik, 6 bitar, 934/454 skikt III. 29. Keramik, 6 bitar, 946/442. 30. Keramik, 1 bit, 946/438. 31. Keramik, 1 bit, 933/454 skikt III. 32. Keramik, 1 bit, 935/454. 33. Keramik, 6 bitar, 946/440. 34. Keramik, 1 bit, 935/450. 35. Keramik, 14 bitar, 933/450. 36. Keramik, 3 bitar, 932/450 skikt III. 37. Keramik, 1 bit, 934/451. 38. Keramik, 1 bit, 931/450. 39. Keramik, 1 bit, 930/450. 40. Keramik, 2 bitar, 934/450 skikt III. 41. Keramik, 2 bitar, 932/450. 42. Keramik, 11 bitar, 933/450 skikt III. 43. Keramik, 49 bitar, 934/450. 44. Avslag, av kvarts, 3 st, 933/454 skikt III. 45. Avslag, av kvarts, 3 st, 934/454. 46. Keramik, 1 bit, 933/451 (930/450). 47. Keramik, 1 bit, 932/451 skikt III.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M25344_1_47

Sacord: Arkeologiska fynd

Material: Lera, Kvarts

Tecknik: Not specified

Keramik och avslag av kvarts, tillvarataget vid arkeologisk undersökning av boplatsen Raä 54, Mjäla 1:13, Nätra socken i Ångermanland. 1. Keramik, 3 bitar, 932/451 skikt III. 2. Keramik, 1 bit, 930/451. 3. Keramik, 13 bitar, 933/451 skikt III. 4. Keramik, 1 bit, 933/451. 5. Keramik, 13 bitar, 931/451 skikt III. 6. Keramik, 44 bitar, 934/451. 7. Keramik, 19 bitar, 934/451 skikt III. 8. Keramik, 18 bitar, 935/451 skikt + III. 9. Keramik, 28 bitar, 931/451. 10. Keramik, 5 bitar, 933/453 skikt III. 11. Keramik, 1 bit, 930/453 skikt III. 12. Keramik, 2 bitar, 931/453. 13. Keramik, 1 bit, 932/453 skikt III. 14. Keramik, 3 bitar, 935/453 skikt III. 15. Keramik, 4 bitar, 934/453. 16. Keramik, 2 bitar, 934/453 skikt III. 17. Keramik, 1 bit, 933/453. 18. Keramik, 8 bitar, 935/453. 19. Keramik, 13 bitar, 932/453. 20. Keramik,4 bitar, 935/452 skikt III. 21. Keramik, 9 bitar, 931/452. 22. Keramik, 7 bitar, 932/452 skikt III. 23. Keramik, 5 bitar, 934/452. 24. Keramik, 13 bitar, 934/452 skikt III. 25. Keramik, 2 bitar, 932/452. 26. Keramik, 12 bitar, 933/452 skikt III. 27. Keramik, 3 bitar, 933/452. 28. Keramik, 6 bitar, 934/454 skikt III. 29. Keramik, 6 bitar, 946/442. 30. Keramik, 1 bit, 946/438. 31. Keramik, 1 bit, 933/454 skikt III. 32. Keramik, 1 bit, 935/454. 33. Keramik, 6 bitar, 946/440. 34. Keramik, 1 bit, 935/450. 35. Keramik, 14 bitar, 933/450. 36. Keramik, 3 bitar, 932/450 skikt III. 37. Keramik, 1 bit, 934/451. 38. Keramik, 1 bit, 931/450. 39. Keramik, 1 bit, 930/450. 40. Keramik, 2 bitar, 934/450 skikt III. 41. Keramik, 2 bitar, 932/450. 42. Keramik, 11 bitar, 933/450 skikt III. 43. Keramik, 49 bitar, 934/450. 44. Avslag, av kvarts, 3 st, 933/454 skikt III. 45. Avslag, av kvarts, 3 st, 934/454. 46. Keramik, 1 bit, 933/451 (930/450). 47. Keramik, 1 bit, 932/451 skikt III.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fälltäcke

Beskrivning: Fälltäcke med bårder i motsatstrampad rosengång och botten i inslagsrips. Varp i kraftigt beige bomullsgarn. Inslag i vitt bomullsgarn och i natursvart, rött, ljusgrönt och lila ullgarn med viss inblandning av nöthår. Täcket har fem mönsterbårder med breda natursvarta bottenpartier mellan. Bårderna liknar varandra. Täcket är blekt och slitet, framför allt i ena änden. Fälltäcket ingår i Åke Forsbergs samling som han skänkte till Textilarkivet Västernorrland 2001. Samlingen finns beskriven i häftet Fälltäcken från norra Ångermanland utgiven av Hembygdsföreningen i Örnsköldsvik. Täcket står somnr 8 i häftet och är inköpt i Bjästa, Nätra socken. Samlingen bestod av 43 stycken hela eller delar av fälltäcken. Två av täckena i häftet, nr 39 och nr 40, som kommer från Åke Forsbergs barndomshem i Östansjö, Mo socken, ingår inte i donationen till Textilarkivet.

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_YAT1718

Sacord: Not specified

Material: Bomullsgarn, Ullgarn, Hår

Tecknik: Vävt, Rosengång, Rips

Fälltäcke med bårder i motsatstrampad rosengång och botten i inslagsrips. Varp i kraftigt beige bomullsgarn. Inslag i vitt bomullsgarn och i natursvart, rött, ljusgrönt och lila ullgarn med viss inblandning av nöthår. Täcket har fem mönsterbårder med breda natursvarta bottenpartier mellan. Bårderna liknar varandra. Täcket är blekt och slitet, framför allt i ena änden. Fälltäcket ingår i Åke Forsbergs samling som han skänkte till Textilarkivet Västernorrland 2001. Samlingen finns beskriven i häftet Fälltäcken från norra Ångermanland utgiven av Hembygdsföreningen i Örnsköldsvik. Täcket står somnr 8 i häftet och är inköpt i Bjästa, Nätra socken. Samlingen bestod av 43 stycken hela eller delar av fälltäcken. Två av täckena i häftet, nr 39 och nr 40, som kommer från Åke Forsbergs barndomshem i Östansjö, Mo socken, ingår inte i donationen till Textilarkivet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Lagghyvel

Beskrivning: Lagghyvel s.k. Strykbänk. Av björk. Lång. Avsedd att fastsättas i bänk. Märkt: med brännstämpel: "OSB". Järn och kil saknas. Längd 133, 2 cm. Bredd 11,8 cm. Höjd 6 m. Ulvö fiskeläge, Ulvön, Ångemanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6388

Sacord: Snickeriverktyg

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Lagghyvel s.k. Strykbänk. Av björk. Lång. Avsedd att fastsättas i bänk. Märkt: med brännstämpel: "OSB". Järn och kil saknas. Längd 133, 2 cm. Bredd 11,8 cm. Höjd 6 m. Ulvö fiskeläge, Ulvön, Ångemanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bord

Beskrivning: Bord, av barrträ. Bordskiva omålad, sarg och ben beigefärgade. Dess utseende: se teckning. Bordslådan saknar handtag eller beslag. Höjd 76 cm. Bredd 59 cm. Längd 82,5 cm. (Ur lappkatalogen). Bord i rokoko allmoge. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6393

Sacord: Bord

Material: Barrträ

Tecknik: Not specified

Bord, av barrträ. Bordskiva omålad, sarg och ben beigefärgade. Dess utseende: se teckning. Bordslådan saknar handtag eller beslag. Höjd 76 cm. Bredd 59 cm. Längd 82,5 cm. (Ur lappkatalogen). Bord i rokoko allmoge. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Slaglåsbössa

Beskrivning: Sälbössa med slaglås, å låsblecket "C med krona, 1865" och "1855". Helstock av flammig björk med skärningar. Pipan grov, åttkantig med sikte av järn och korn av mässing. Laddstaken saknas. I kolvlådan tvenne plattade kulor samt en lintatt. Å krutkammarens översida dekorerad. L. 138,5 cm. Kolvens Br. c:a 7 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa: Konisk, 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 16 mm. L= 105,5 cm, sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma avrundad i änden, planad vid cylindern. Rensskruv tillplattad i änden på äversidan längst bak vågslinga. Lås: Slagslås, svenskt m/1864. Stämplat med krönt C och årtalet 1865 samt 1855, på insidan låsblecket stämplat 58, 37, 1, 2, 7. Stock: Helstock, ljus flammig björk, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda innehållande tre kulor och blånor, locket med fack för knallhattar, finns 9 st. knallhattar kvar, varbygel av järn med den bakre armen rörformad. Fin skärning på kolvens vänstra sida. Laddstock: Av järn med utsmidd krats i ena änden, och krutmått av järn i den andra, lindad, men delar av lindningen saknas. Märkt: M6398d Pipans undersida. Låsets underkant, kolv, kolvlucka och laddstock. Tillstånd: Bra. Saknar stift pipa/stock. Åtgärd 1979 rengjord. Satt nytt stift pipa/stock. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med 3 andra sälbössor (M6398a,b,c) med div. tillbehör av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6398_D

Sacord: Säljaktsredskap, Gevär

Material: Mässing, Björk

Tecknik: Smitt

Sälbössa med slaglås, å låsblecket "C med krona, 1865" och "1855". Helstock av flammig björk med skärningar. Pipan grov, åttkantig med sikte av järn och korn av mässing. Laddstaken saknas. I kolvlådan tvenne plattade kulor samt en lintatt. Å krutkammarens översida dekorerad. L. 138,5 cm. Kolvens Br. c:a 7 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa: Konisk, 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 16 mm. L= 105,5 cm, sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma avrundad i änden, planad vid cylindern. Rensskruv tillplattad i änden på äversidan längst bak vågslinga. Lås: Slagslås, svenskt m/1864. Stämplat med krönt C och årtalet 1865 samt 1855, på insidan låsblecket stämplat 58, 37, 1, 2, 7. Stock: Helstock, ljus flammig björk, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda innehållande tre kulor och blånor, locket med fack för knallhattar, finns 9 st. knallhattar kvar, varbygel av järn med den bakre armen rörformad. Fin skärning på kolvens vänstra sida. Laddstock: Av järn med utsmidd krats i ena änden, och krutmått av järn i den andra, lindad, men delar av lindningen saknas. Märkt: M6398d Pipans undersida. Låsets underkant, kolv, kolvlucka och laddstock. Tillstånd: Bra. Saknar stift pipa/stock. Åtgärd 1979 rengjord. Satt nytt stift pipa/stock. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med 3 andra sälbössor (M6398a,b,c) med div. tillbehör av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Tröskverk Slagtröskverk

Beskrivning: Slagtröskverk med hjul att dras för hand. (Ur liggaren)

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6402

Sacord: Tröskverk, Tröskning

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Slagtröskverk med hjul att dras för hand. (Ur liggaren)

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ullsax Sax

Beskrivning: Ullsax, av järn, utan fjäder. Skänklarna fastnitade vid handtagets ändar. L. 25,2 cm. Järnstämpel: LS. Nätra sn. Gåva: Landsantikvarie Bo Hellman, okt 1960. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M15810

Sacord: Ullsax

Material: Järn

Tecknik: Not specified

Ullsax, av järn, utan fjäder. Skänklarna fastnitade vid handtagets ändar. L. 25,2 cm. Järnstämpel: LS. Nätra sn. Gåva: Landsantikvarie Bo Hellman, okt 1960. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Tapet

Beskrivning: Tapet, schablontryckt på papper, vit botten med blomrankor i svart mellan lodräta och vågräta, svarta och bruna bårder. Klistrad på papp, 70 x 50 cm. (Hem.äg. I. Edblad). (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M14654

Sacord: Tapet

Material: Papper

Tecknik: Schablontryckt

Tapet, schablontryckt på papper, vit botten med blomrankor i svart mellan lodräta och vågräta, svarta och bruna bårder. Klistrad på papp, 70 x 50 cm. (Hem.äg. I. Edblad). (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Klämma

Beskrivning: Klämma, av trä med järnbeslag. Användes vid tillverkning av laggträ för laggkärl. Består av en böjd träskena av ek och dess ena ände är fästad med gångjärn en något böjd skena av zink och järn, fastnitade vid varandra. På träskenans översida sitter en rund pinne med snett avskuren topp.Längd=25 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M12169

Sacord: Redskap

Material: Trä, Järn, Ek

Tecknik: Not specified

Klämma, av trä med järnbeslag. Användes vid tillverkning av laggträ för laggkärl. Består av en böjd träskena av ek och dess ena ände är fästad med gångjärn en något böjd skena av zink och järn, fastnitade vid varandra. På träskenans översida sitter en rund pinne med snett avskuren topp.Längd=25 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Strömmingskara

Beskrivning: Strömmingskara, av trä med fyra pinnar. L 27 cm, B 24,5 cm, H 19 cm. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13286

Sacord: Fiskeredskap

Material: Trä

Tecknik: Not specified

Strömmingskara, av trä med fyra pinnar. L 27 cm, B 24,5 cm, H 19 cm. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bock

Beskrivning: Varje bock består av två längstgående ståndare som står på ett par raka och runda ben och är ihopsatta med två tvärgående slåar. Alla delar är intappade i varandra och obehandlade.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13288_A_B

Sacord: Pall

Material: Trä

Tecknik: Snickrat, Intappat

Varje bock består av två längstgående ståndare som står på ett par raka och runda ben och är ihopsatta med två tvärgående slåar. Alla delar är intappade i varandra och obehandlade.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fat av fajans

Beskrivning: Fat, fajans. Målad ornering i blått mot vitt: blad, blommor m.m. Märke Th. Inskirft: "E.B.N". Diameter 35 cm. Ulvön, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M190

Sacord: Fat, Matservis

Material: Fajans

Tecknik: Målat

Fat, fajans. Målad ornering i blått mot vitt: blad, blommor m.m. Märke Th. Inskirft: "E.B.N". Diameter 35 cm. Ulvön, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Sälskida Skridstång av furu

Beskrivning: Sälskida så kallad skridstång, av furu, lång, avsmalnande och uppåtböjd både framtill och baktill. Å främre hälften med tvenne gaffelformiga stöd för bössan, ungefär vid mitten klackformig träkloss. Framtill med ögla och snöre. Använd vid sälskytte på is. Längd 42,8 cm. Bredd 8,2 cm. Ulvön(?) Ångermanland(?) (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M214

Sacord: Jakt

Material: Furu, Trä

Tecknik: Not specified

Sälskida så kallad skridstång, av furu, lång, avsmalnande och uppåtböjd både framtill och baktill. Å främre hälften med tvenne gaffelformiga stöd för bössan, ungefär vid mitten klackformig träkloss. Framtill med ögla och snöre. Använd vid sälskytte på is. Längd 42,8 cm. Bredd 8,2 cm. Ulvön(?) Ångermanland(?) (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kaggträ

Beskrivning: Kaggträ, av lövträ i form av ett besman med på mitten fastgjord repögla för upphängning i krok. Användes vid upphämtning av fiskkaggarna. Längd: 60 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M12168

Sacord: Besman, Våg

Material: Lövträ

Tecknik: Not specified

Kaggträ, av lövträ i form av ett besman med på mitten fastgjord repögla för upphängning i krok. Användes vid upphämtning av fiskkaggarna. Längd: 60 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Säng Utdragssäng

Beskrivning: Sängen står på fyra fyrkantiga ben. Framsidan är rak och något svängd mot kortsidorna. Kortsidorna och bakstycket är raka. Sängen är gråblåmålad.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13280

Sacord: Säng

Material: Furu

Tecknik: Snickrat, Målat

Sängen står på fyra fyrkantiga ben. Framsidan är rak och något svängd mot kortsidorna. Kortsidorna och bakstycket är raka. Sängen är gråblåmålad.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bryne av grå skiffrig bergart

Beskrivning: Bryne, av grå, skiffrig bergart. Fyrsidigt. Slipytor på alla fyra sidorna. (Ur lappkatalogen). 11,5 cm l, 2,0 cm b och 1,8 cm tj. Brynsten funnen av P. Nordlinder i Västanå. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M1559

Sacord: Arkeologiska fynd, Bryne

Material: Bergart

Tecknik: Not specified

Bryne, av grå, skiffrig bergart. Fyrsidigt. Slipytor på alla fyra sidorna. (Ur lappkatalogen). 11,5 cm l, 2,0 cm b och 1,8 cm tj. Brynsten funnen av P. Nordlinder i Västanå. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ring av brons

Beskrivning: Ring, av brons, från 1700-talet. Diameter 21 mm. Plattan åttkantig, 13 x 17 mm. Funnen i jorden på Ulvön, vid hamnen. Inköpt: C.G. Strokirk. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M1870

Sacord: Smycke

Material: Brons

Tecknik: Not specified

Ring, av brons, från 1700-talet. Diameter 21 mm. Plattan åttkantig, 13 x 17 mm. Funnen i jorden på Ulvön, vid hamnen. Inköpt: C.G. Strokirk. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Servett

Beskrivning: Servett i blekt hellinne, vävd i dräll på femton skaft. Två stadkanter, handfållad i en sida, avklippt i motsatt sida. Märkt i ett hörn med broderade stygn i vitt lingarn. Servetten är sliten och har små hål på flera ställen. Servetten kommer från Nätra socken i Ångermanland.

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_YAT119

Sacord: Not specified

Material: Lingarn

Tecknik: Vävt, Dräll, Broderat

Servett i blekt hellinne, vävd i dräll på femton skaft. Två stadkanter, handfållad i en sida, avklippt i motsatt sida. Märkt i ett hörn med broderade stygn i vitt lingarn. Servetten är sliten och har små hål på flera ställen. Servetten kommer från Nätra socken i Ångermanland.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skavsäte

Beskrivning: Skavsäte för snidning av stav till laggkärl. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6368

Sacord: Hantverk, Redskap

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Skavsäte för snidning av stav till laggkärl. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Psalmodikon Notstock

Beskrivning: Notstock är en folklig benämning på ett psalmodikon. "Psalmodikon (notstock). Trä. Jämnsmal låda med raka ändar. Tre ljudhål. Målat i rödbrunt. Linjerat greppbräde i svart. Inskr. i vitt: C, D, E, F, G, A, C, D, E, F, G. L.112 cm. Ulfö, Nätra, Ångermanland". (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6385

Sacord: Psalmodikon

Material: Trä

Tecknik: Målat

Notstock är en folklig benämning på ett psalmodikon. "Psalmodikon (notstock). Trä. Jämnsmal låda med raka ändar. Tre ljudhål. Målat i rödbrunt. Linjerat greppbräde i svart. Inskr. i vitt: C, D, E, F, G, A, C, D, E, F, G. L.112 cm. Ulfö, Nätra, Ångermanland". (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bryggklyka

Beskrivning: Byggklyvan står rakt fastsatt i en fyrkantig planka med en stämpel "USB". Klyvan består av en rund pinne som övergår i två mindre avsmalnande och spetsiga pinnar. Byggklyva enl. inv.bok. (Bryggklyka för fisknät). M6392: Tillstånd 98-11-27: Dammigt. JN. Åtgärd 98-11-27: Dammsugits. JN. (Ur dokumentation).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6392

Sacord: Fiskeredskap, Nätknytningsredskap

Material: Furu

Tecknik: Snickrat

Byggklyvan står rakt fastsatt i en fyrkantig planka med en stämpel "USB". Klyvan består av en rund pinne som övergår i två mindre avsmalnande och spetsiga pinnar. Byggklyva enl. inv.bok. (Bryggklyka för fisknät). M6392: Tillstånd 98-11-27: Dammigt. JN. Åtgärd 98-11-27: Dammsugits. JN. (Ur dokumentation).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Slaglåsbössa

Beskrivning: Sälbössa med slaglås. Helstock med rika skärningar å kolven bl.a. krona samt: "J.A. Söderberg på Ulfon 1882". Pipan åttkantig ornerad. I Kolvlådan tre kulor. Laddstake saknas. Kolven även ornerad med inslagna mässingsstift. L. 134 cm. Kolvens Br. c:a 9 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 15 mm. L=100,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma, avplanad för cylindern. Stor platt rensskruv med hål. Smyckad med vågslingor baktill, svarvade ränder vid mynningen. Lås: Slaglås, svenskt, M/1860 med årtalet 1863 och nr. 319, på insidan GMG. Försedd med snälltryck. Stock: Helstock, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda med tre kulor. Luckan har fack för knallhattar med vridlock av mässing. I kolvens bakre ända en stor mässingknapp. På kolvryggen 23 st mässingstift, varbygel av järn med bakre armen rörformad fäst till stocken med mässingklammer, på varbygelns undersida infilat fyra streck i stjärnform. På kolvens vänstra sida fina skärningar: JA Söderberg på Ulfön 1882, krona m.m. Laddstock: Saknas. Märkt: M6398c Pipan, mitt på sidan, låsets underkant, kolv, kolvlucka, varbygel. Tillstånd: Bra. Åtgärd 1979: Rengjort, insmord. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med tre andra sälbössor (M6398 a,b,d) med div. tillbehör av N. Söderberg. Ägarnamnet på kolven, som väl skall vara Söderberg och inte Söderbeg, bör vara Jonas Alfred Söderberg 1851-1913 (se sid. 214 "lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg). (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6398_C

Sacord: Säljaktsredskap, Gevär

Material: Järn, Trä, Mässing

Tecknik: Smitt

Sälbössa med slaglås. Helstock med rika skärningar å kolven bl.a. krona samt: "J.A. Söderberg på Ulfon 1882". Pipan åttkantig ornerad. I Kolvlådan tre kulor. Laddstake saknas. Kolven även ornerad med inslagna mässingsstift. L. 134 cm. Kolvens Br. c:a 9 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 15 mm. L=100,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma, avplanad för cylindern. Stor platt rensskruv med hål. Smyckad med vågslingor baktill, svarvade ränder vid mynningen. Lås: Slaglås, svenskt, M/1860 med årtalet 1863 och nr. 319, på insidan GMG. Försedd med snälltryck. Stock: Helstock, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda med tre kulor. Luckan har fack för knallhattar med vridlock av mässing. I kolvens bakre ända en stor mässingknapp. På kolvryggen 23 st mässingstift, varbygel av järn med bakre armen rörformad fäst till stocken med mässingklammer, på varbygelns undersida infilat fyra streck i stjärnform. På kolvens vänstra sida fina skärningar: JA Söderberg på Ulfön 1882, krona m.m. Laddstock: Saknas. Märkt: M6398c Pipan, mitt på sidan, låsets underkant, kolv, kolvlucka, varbygel. Tillstånd: Bra. Åtgärd 1979: Rengjort, insmord. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med tre andra sälbössor (M6398 a,b,d) med div. tillbehör av N. Söderberg. Ägarnamnet på kolven, som väl skall vara Söderberg och inte Söderbeg, bör vara Jonas Alfred Söderberg 1851-1913 (se sid. 214 "lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg). (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skjutstavla

Beskrivning: Skjutstavla av barrträ, avlång brädformig med rundad överkant och ovalt hål där. Upptar namn på skjutsskyldiga samt värde i seland för var och en. Upptill märkt: "1868 Reserve Tafla wid Spjute Gästgifverie." Bland byarna märkas: Bredånger, Spjute, Västansjö, Norum, *Dal, Bräcke, ? ; ? ; Sörsvedje, Norrsvedje, Bjästa. L 85 cm, bredd 29 cm Gåva av K.V. Renström juni 1917, från Spjute by, Nätra sn. Ångermanland (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6891

Sacord: Transport

Material: Barrträ

Tecknik: Not specified

Skjutstavla av barrträ, avlång brädformig med rundad överkant och ovalt hål där. Upptar namn på skjutsskyldiga samt värde i seland för var och en. Upptill märkt: "1868 Reserve Tafla wid Spjute Gästgifverie." Bland byarna märkas: Bredånger, Spjute, Västansjö, Norum, *Dal, Bräcke, ? ; ? ; Sörsvedje, Norrsvedje, Bjästa. L 85 cm, bredd 29 cm Gåva av K.V. Renström juni 1917, från Spjute by, Nätra sn. Ångermanland (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skafthålsyxa

Beskrivning: Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av grå bergart. Slipad. Översidan något välvd, undersidan plan. Skafthålet å undersidan något utvidgat. Något spetsad nacke. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6893

Sacord: Arkeologiska fynd

Material: Sten

Tecknik: Slipat

Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av grå bergart. Slipad. Översidan något välvd, undersidan plan. Skafthålet å undersidan något utvidgat. Något spetsad nacke. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kanna Tekanna

Beskrivning: Tekanna. Basalt, svart. Oval. Ornerad med akantusblad. Det söndriga locket har avslutats med knopp. H. 13 cm. Nässjö, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Tekanna svart wedword porslin. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5727

Sacord: Kanna

Material: Porslin

Tecknik: Not specified

Tekanna. Basalt, svart. Oval. Ornerad med akantusblad. Det söndriga locket har avslutats med knopp. H. 13 cm. Nässjö, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Tekanna svart wedword porslin. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Yxa Skafthålsyxa

Beskrivning: Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av gråbrun bergart. Slipad. Platt, äggformig. Nacken tvär. Skafthålet starkt bikoniskt. (Ur lappkatalogen). Skafthålsyxa, av bergart, 9,6 cm l, 6,8 cm b och 3,4 cm tj. Bikoniskt skafthål, 1,7-3,2 cm diam.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6980

Sacord: Arkeologiska fynd, Stenyxa

Material: Bergart

Tecknik: Slipat

Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av gråbrun bergart. Slipad. Platt, äggformig. Nacken tvär. Skafthålet starkt bikoniskt. (Ur lappkatalogen). Skafthålsyxa, av bergart, 9,6 cm l, 6,8 cm b och 3,4 cm tj. Bikoniskt skafthål, 1,7-3,2 cm diam.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: kärna

Beskrivning: Flintstycke, av grå flinta. Funnen av givaren på vägen mellan Ulvö fiskeläge och Bysjön. (Ur lappkatalogen). Det ät 50 millimeter lång, 45 millimeter bredd, 22 millimeter tjock och 64.4 gram.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M8176

Sacord: Arkeologiska fynd

Material: Flinta

Tecknik: Not specified

Flintstycke, av grå flinta. Funnen av givaren på vägen mellan Ulvö fiskeläge och Bysjön. (Ur lappkatalogen). Det ät 50 millimeter lång, 45 millimeter bredd, 22 millimeter tjock och 64.4 gram.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Flintsnapplåsbössa

Beskrivning: Sälbössa, åttkantig pipa, dekorerad på krutkammaren och försedd med årtalet 1793. Snapplås. Helstock av äldre form med skärningar och "OASon". I kolvlådan: kultång, krats, flintbitar och trasselsudd. Laddstake av trä, kopparskodd. L. ( hela bössan) 128 cm. L. (pipan) 96,5 cm Kolvens Br. 7,5 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Lodbössa. Pipa, åttkantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, längd 96,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing. Pipans översida prydd med inslagna halvcirklar - punkter, på vänster platt, årtalet 1793 inpunsat. Lås: flintsnapplås som är fastspikat i stocken, ej orginal. Stock: helstockad med täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda, lucka med fack på insidan som har skjutlock. I kolvlådan krats, kultång och blånor. I facket tre flintor. Varbygel av järn. På kolvryggen inskuret mycket prydligt OA Son. På vänster sida skärning i relief. Laddstock av trä med krutmått av koppar gängat för krats. Märkt M8715 på pipans undersida, främre del, låsets fjäder, kolvlucka. Märkt: M8715A på kolv, M8715B på laddstock, M8715C på krats, M8715D på kultång. Tillstånd: Bra, förutom att låset inte hör till denna bössa. Åtgärd: Ingen. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön. Ej orginal. Har ingått i Strokirks samling. (Ur dokumentation av MJ 84-03-19).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M8715

Sacord: Gevär

Material: Järn, Trä

Tecknik: Smitt

Sälbössa, åttkantig pipa, dekorerad på krutkammaren och försedd med årtalet 1793. Snapplås. Helstock av äldre form med skärningar och "OASon". I kolvlådan: kultång, krats, flintbitar och trasselsudd. Laddstake av trä, kopparskodd. L. ( hela bössan) 128 cm. L. (pipan) 96,5 cm Kolvens Br. 7,5 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Lodbössa. Pipa, åttkantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, längd 96,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing. Pipans översida prydd med inslagna halvcirklar - punkter, på vänster platt, årtalet 1793 inpunsat. Lås: flintsnapplås som är fastspikat i stocken, ej orginal. Stock: helstockad med täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda, lucka med fack på insidan som har skjutlock. I kolvlådan krats, kultång och blånor. I facket tre flintor. Varbygel av järn. På kolvryggen inskuret mycket prydligt OA Son. På vänster sida skärning i relief. Laddstock av trä med krutmått av koppar gängat för krats. Märkt M8715 på pipans undersida, främre del, låsets fjäder, kolvlucka. Märkt: M8715A på kolv, M8715B på laddstock, M8715C på krats, M8715D på kultång. Tillstånd: Bra, förutom att låset inte hör till denna bössa. Åtgärd: Ingen. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön. Ej orginal. Har ingått i Strokirks samling. (Ur dokumentation av MJ 84-03-19).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Slaglåsbössa med tillbehör

Beskrivning: Slaglåsbössa, Lodbössa med tillbehör Pipa: 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, L= 102,5 cm. Sikte av järn. Korn av mässing. Trumma av mässing, med rensskruv av järn. Baktill prydd med vågslingor och inpunsade blomrankor samt årtal 1843. Lås: Slaglås. Omändrat från flintlås. Låset ej original. Har troligen haft flintsnappslås tidigare. Nötens halvspänn bortfilat. Stock: Helstock. Täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda. Kolvlådan innehåller två kulor och krats. På luckans insida fack med skjutlock för knallhattar, innehåller 6 knallhattar. Varbygel av järn. Bakre ramen rörformad, på undersidan prydd med vågslingor. Kolvens vänstra sida prydd med skärningar. Kring låset inlagt träbitar. Näsbleck av mässing. Laddstock: Av trä med krutmått av koppar, gängat för krats. Tillbehör: Kruthorn med botten av trä, nedre delen klädd med järnplåt, 4,5 cm bred. Överänden har mässingsband med ring för upphängning. Pip av mässing med mönster instucken i hornet. Träpropp med ränsnål. På båda sidor av hornet ett hjärta av mässing. På botten och ena sidan står: EISS. Hornet sprucket, kultång. Kombinationsverktyg av järn. Både kruthorn och verktyget hänger i en färgad yllesnodd i varbygeln. Märkt: M 6398 kultång. M 6398 b Pipans undersida, låsets underkant, kolv, kolvlucka, laddstock, näsbleck, kruthorn, verktyg. Tillstånd: Bra, några sprickor i stocken. Åtgärd: 1979, rengjord, infettad. Limma några sprickor. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön. Inköpt tillsammans med tre andra sälbössor, (M 6398 a, c, d), med diverse tillbehör, av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön", av Kjell E. G. Söderberg. neg nr 86 A - 104:1,2. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16). Sälbössa (b) med slaglås. Helstock med skärningar. Pipan åttkantig med enkla ornament. Sikte av järn, korn av bly. Stocken framtill mässningsskodd. Laddstake av trä, mässingsskodd. I kolvlådan: krats, trassel och tvenne kulor. Till bössan hör: kruthorn med hjärtformiga mässingsbeslag, kultång och mejsel. L. 134,5 cm. Kolvens Br. c:a 8 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6398_B

Sacord: Säljaktsredskap, Gevär

Material: Järn, Trä, Mässing

Tecknik: Smitt

Slaglåsbössa, Lodbössa med tillbehör Pipa: 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, L= 102,5 cm. Sikte av järn. Korn av mässing. Trumma av mässing, med rensskruv av järn. Baktill prydd med vågslingor och inpunsade blomrankor samt årtal 1843. Lås: Slaglås. Omändrat från flintlås. Låset ej original. Har troligen haft flintsnappslås tidigare. Nötens halvspänn bortfilat. Stock: Helstock. Täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda. Kolvlådan innehåller två kulor och krats. På luckans insida fack med skjutlock för knallhattar, innehåller 6 knallhattar. Varbygel av järn. Bakre ramen rörformad, på undersidan prydd med vågslingor. Kolvens vänstra sida prydd med skärningar. Kring låset inlagt träbitar. Näsbleck av mässing. Laddstock: Av trä med krutmått av koppar, gängat för krats. Tillbehör: Kruthorn med botten av trä, nedre delen klädd med järnplåt, 4,5 cm bred. Överänden har mässingsband med ring för upphängning. Pip av mässing med mönster instucken i hornet. Träpropp med ränsnål. På båda sidor av hornet ett hjärta av mässing. På botten och ena sidan står: EISS. Hornet sprucket, kultång. Kombinationsverktyg av järn. Både kruthorn och verktyget hänger i en färgad yllesnodd i varbygeln. Märkt: M 6398 kultång. M 6398 b Pipans undersida, låsets underkant, kolv, kolvlucka, laddstock, näsbleck, kruthorn, verktyg. Tillstånd: Bra, några sprickor i stocken. Åtgärd: 1979, rengjord, infettad. Limma några sprickor. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön. Inköpt tillsammans med tre andra sälbössor, (M 6398 a, c, d), med diverse tillbehör, av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön", av Kjell E. G. Söderberg. neg nr 86 A - 104:1,2. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16). Sälbössa (b) med slaglås. Helstock med skärningar. Pipan åttkantig med enkla ornament. Sikte av järn, korn av bly. Stocken framtill mässningsskodd. Laddstake av trä, mässingsskodd. I kolvlådan: krats, trassel och tvenne kulor. Till bössan hör: kruthorn med hjärtformiga mässingsbeslag, kultång och mejsel. L. 134,5 cm. Kolvens Br. c:a 8 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ljusstake

Beskrivning: Ljusstake av mässing. Stort ljusfat i drivet arbete: pärlstav, blommor, blad och bucklor. Cylindrisk, låg ljuspipa, nitad vid fatet. H. 4,3 cm. Fatets diam. 19,2 cm. Nässjö by, Nätra sn., Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5731

Sacord: Ljusstake

Material: Mässing

Tecknik: Drivet

Ljusstake av mässing. Stort ljusfat i drivet arbete: pärlstav, blommor, blad och bucklor. Cylindrisk, låg ljuspipa, nitad vid fatet. H. 4,3 cm. Fatets diam. 19,2 cm. Nässjö by, Nätra sn., Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Golvur Ångermanlandsbrud

Beskrivning: Klockskåp, skulpterad med klockor. Klockan tillverkad av P. Vestlin, Tjärns by, Nätra socken, hvilken skall ha förfärdigat dylika klockor till rätt stort antal. (Ur liggaren). Ståndur S.k. ångermanlandsbrud. På urtavlan angivet "Pehr Westin, Nätra". Klockfodralet ljusblått med skulpterade blad- och blomornament i rött, grönt, blått och vitt. Överst kröns klockan av ett blad och blomornament med sju i båge satta blommor. Ovan blomkransen skjuter upp ett treflikigt blad. Klockans mellanstycke har tre stora och tre små blommor. Fotstycket bär sex blommor ordnade i tre grupper, två grupper med en röd blomma i varje och en längre ner stittande mittgrupp med två röda och två vita blommor. Mellan de två övre grupperna tre tofsar. Till uret två lösa lod. Höjd 223 cm. Bredd 50 cm. Djup 17 cm. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Nätra socken. (Ur lappkatalogen sida 1) Ståndur fodral med klocka. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Sunnansjö Nätra sn. Inköpt: urmakare Edin. (Ur lappkatalogen sida 2) Bonden Pehr Ersson Westlin (även skrivet Vestin och Wässdin) från Bjällsta i Nätra församling, från 1837 i Fors, samma förs. född 1804/8, död 1874 26/4. Han har bland annat även gjort urverket på Forsbergsgolvuret i Ångermanlandsgården (M4502) på Murberget, reparerat tornuret i Nätra kyrka 1848. En golvklocka med verk av honom såldes vid mitten av 1940-talet på en auktion för omkring 1000 kr och lär ha gått till Göteborg - hembygdsföreningen kunde ej följa med i buden. För klockorna i Nätra hembygsgård (Forsberg) han har förmodlingen också gjort verk, men jag vet ej säkert. En broder Erik har gjort ett fickur, silverrova, märkt på verket: (snäcka) Eric West Lin No 25 (nyckelns årsstämpel D 4=1834). Av W:s ättlingar har ett par varit utmärkt skickliga smeder. Uppgifter lämnade av prosten Paul Silén 4/3 1962. Urverket till golvuret i Säbrå kyrka gjort av W år 1840, men här är namnet stavat Wässdin. (Ur lappkatalogen sida 4) Uppgift lämnade av prosten Paul Silén, Hätnösand, 25/8 1966, om bonden och urmakaren Pehr Ersson Westlin i Fors, Nätra förs. Född /8 1804, död 26/4 1874, (hette ursprungligen Westin) En golvklocka, Ångermanlandsbrud, i Ångermanlandsgården på Murberget har urtavlan namnet Pehr Westlin. Golvklockan i Säbrå kyrkas sakristia har på urtavlan namnet Pehr Westlin Nätra. Urverket betecknas av ingenjör Hofring, som reparerat det, som ettutomordentligt fint arbete. Pehr Weslin i Fors reparerade Nätra kyrkas tornur för 5 Rdr Rgs enl. räkning 1/9 1848. De två golvuren i Nätra hembygsgård ha båda Noraverk. Westlin var son till bonden Eric Pehrsson i Bjällsta, Nätra. F. 1773, död 22/3 1850 och h.h Anna Jansdr, f. 1785 död 21/10 1845. Ett fickur, rova med silverboett, inköpt på en auktion i Sidensjö av jordbruksförvaltaren Strömstedt i Köpmanholmen - tyvärr utan stämpel- snäckgång, har på tavlan namnet Eskill Olofsson i Sidensjö, men på urverket ingraverat Erik Westlin No 25. Ett mycket vackert arbete. Säkerligen är tillverkaren Pehr Weslins broder Eric, född 11/10 1810, som synes inflyttad ( till Gudmundrå? Eller Sindensjö? ) 1835. Uret bortskänkes av S:s änka, sondotter till Pehr Westlins bror Olof till en släkting i Sydsverige. Bland Olofs ättlingar finns flera skickliga konstsmeder. (Ur lappkatalogen sida 5). Tredelat ståndur, med svängd profil. Runt hål för urtavlan och snidat krön med sju gröna blommor, med stort, runt, rött centrum, grankottar på var sida. Smalare mellandel, rundad nertill med rund lucka igenom vilken pendeln syns. En något bredare sockel. Pålagd och målad relief, ornering med blom- och bladmotiv. Blommorna har stort, runt centrum, även grankottar och tofsar. Stånduret är målat i pärlgrå färg med ornering i grönt, rött, blått, vitt, svart. Smalt, omålat, snidat underrede. (Ur dokumentation av PK 92-04-14). På urtavlan är inskrivet "Per Westlin Nätra". Per Westlin Ersson född 1804 och dog 1874, bonde och urmakare i Bjällsta och Fors i Nätra sn.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M4502

Sacord: Golvur

Material: Trä

Tecknik: Skuret, Målat

Klockskåp, skulpterad med klockor. Klockan tillverkad av P. Vestlin, Tjärns by, Nätra socken, hvilken skall ha förfärdigat dylika klockor till rätt stort antal. (Ur liggaren). Ståndur S.k. ångermanlandsbrud. På urtavlan angivet "Pehr Westin, Nätra". Klockfodralet ljusblått med skulpterade blad- och blomornament i rött, grönt, blått och vitt. Överst kröns klockan av ett blad och blomornament med sju i båge satta blommor. Ovan blomkransen skjuter upp ett treflikigt blad. Klockans mellanstycke har tre stora och tre små blommor. Fotstycket bär sex blommor ordnade i tre grupper, två grupper med en röd blomma i varje och en längre ner stittande mittgrupp med två röda och två vita blommor. Mellan de två övre grupperna tre tofsar. Till uret två lösa lod. Höjd 223 cm. Bredd 50 cm. Djup 17 cm. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Nätra socken. (Ur lappkatalogen sida 1) Ståndur fodral med klocka. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Sunnansjö Nätra sn. Inköpt: urmakare Edin. (Ur lappkatalogen sida 2) Bonden Pehr Ersson Westlin (även skrivet Vestin och Wässdin) från Bjällsta i Nätra församling, från 1837 i Fors, samma förs. född 1804/8, död 1874 26/4. Han har bland annat även gjort urverket på Forsbergsgolvuret i Ångermanlandsgården (M4502) på Murberget, reparerat tornuret i Nätra kyrka 1848. En golvklocka med verk av honom såldes vid mitten av 1940-talet på en auktion för omkring 1000 kr och lär ha gått till Göteborg - hembygdsföreningen kunde ej följa med i buden. För klockorna i Nätra hembygsgård (Forsberg) han har förmodlingen också gjort verk, men jag vet ej säkert. En broder Erik har gjort ett fickur, silverrova, märkt på verket: (snäcka) Eric West Lin No 25 (nyckelns årsstämpel D 4=1834). Av W:s ättlingar har ett par varit utmärkt skickliga smeder. Uppgifter lämnade av prosten Paul Silén 4/3 1962. Urverket till golvuret i Säbrå kyrka gjort av W år 1840, men här är namnet stavat Wässdin. (Ur lappkatalogen sida 4) Uppgift lämnade av prosten Paul Silén, Hätnösand, 25/8 1966, om bonden och urmakaren Pehr Ersson Westlin i Fors, Nätra förs. Född /8 1804, död 26/4 1874, (hette ursprungligen Westin) En golvklocka, Ångermanlandsbrud, i Ångermanlandsgården på Murberget har urtavlan namnet Pehr Westlin. Golvklockan i Säbrå kyrkas sakristia har på urtavlan namnet Pehr Westlin Nätra. Urverket betecknas av ingenjör Hofring, som reparerat det, som ettutomordentligt fint arbete. Pehr Weslin i Fors reparerade Nätra kyrkas tornur för 5 Rdr Rgs enl. räkning 1/9 1848. De två golvuren i Nätra hembygsgård ha båda Noraverk. Westlin var son till bonden Eric Pehrsson i Bjällsta, Nätra. F. 1773, död 22/3 1850 och h.h Anna Jansdr, f. 1785 död 21/10 1845. Ett fickur, rova med silverboett, inköpt på en auktion i Sidensjö av jordbruksförvaltaren Strömstedt i Köpmanholmen - tyvärr utan stämpel- snäckgång, har på tavlan namnet Eskill Olofsson i Sidensjö, men på urverket ingraverat Erik Westlin No 25. Ett mycket vackert arbete. Säkerligen är tillverkaren Pehr Weslins broder Eric, född 11/10 1810, som synes inflyttad ( till Gudmundrå? Eller Sindensjö? ) 1835. Uret bortskänkes av S:s änka, sondotter till Pehr Westlins bror Olof till en släkting i Sydsverige. Bland Olofs ättlingar finns flera skickliga konstsmeder. (Ur lappkatalogen sida 5). Tredelat ståndur, med svängd profil. Runt hål för urtavlan och snidat krön med sju gröna blommor, med stort, runt, rött centrum, grankottar på var sida. Smalare mellandel, rundad nertill med rund lucka igenom vilken pendeln syns. En något bredare sockel. Pålagd och målad relief, ornering med blom- och bladmotiv. Blommorna har stort, runt centrum, även grankottar och tofsar. Stånduret är målat i pärlgrå färg med ornering i grönt, rött, blått, vitt, svart. Smalt, omålat, snidat underrede. (Ur dokumentation av PK 92-04-14). På urtavlan är inskrivet "Per Westlin Nätra". Per Westlin Ersson född 1804 och dog 1874, bonde och urmakare i Bjällsta och Fors i Nätra sn.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Stol Åttaslåstol

Beskrivning: Stol med rektangulär, vertikal ryggbricka vars underdel är skuren i svängd form. Ryggstolparna är raka och fyrsidiga upptill, men har svarvad balusterform nedtill. Sitsen fyrkantig, av fyra påspikade plankor, troligen ditsatt senare. Rak sarg. Svarvade, balusterformade ben med raka, slåar emellan sig. Träpluggad, utom sitsen. Omålad. Ingick i köpet av fiskeläget från S Grunnan, Ulvön. (Ur dokumentation av PK 92-04-23). Stol av furu. Raka tvärslåar mellan balusterformade ben. Påspikad sits av brädor. Ryggen har balusterformade sidostolpar och rektangulärt ryggstycke, vars nedre kant har svängd kontur. Höjd 71 cm. Rygghöjd 32 cm. Sits 35 x 35 cm. Inköp: ingick i köpet av fiskeläget från S. Grunnan, Ulvön. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13277

Sacord: Stol

Material: Barrträ

Tecknik: Snickrat, Målat, Svarvat

Stol med rektangulär, vertikal ryggbricka vars underdel är skuren i svängd form. Ryggstolparna är raka och fyrsidiga upptill, men har svarvad balusterform nedtill. Sitsen fyrkantig, av fyra påspikade plankor, troligen ditsatt senare. Rak sarg. Svarvade, balusterformade ben med raka, slåar emellan sig. Träpluggad, utom sitsen. Omålad. Ingick i köpet av fiskeläget från S Grunnan, Ulvön. (Ur dokumentation av PK 92-04-23). Stol av furu. Raka tvärslåar mellan balusterformade ben. Påspikad sits av brädor. Ryggen har balusterformade sidostolpar och rektangulärt ryggstycke, vars nedre kant har svängd kontur. Höjd 71 cm. Rygghöjd 32 cm. Sits 35 x 35 cm. Inköp: ingick i köpet av fiskeläget från S. Grunnan, Ulvön. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bord

Beskrivning: Två sidoståndare med två tvärslåar och dubbla regelbommar, håller bordets rektangulära skiva och även en anordning för en utdragslåda under skivan. Bordet är röd och brunmålat. Tillstånd: Utdragslådan saknas. Bordsskivan har spruckit, färgen är borta. Bordet är mycket lågt. Det är troligen ett bord åt ett barn. (Ur dokumentation av KF 93-01-25).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13279

Sacord: Bord

Material: Furu

Tecknik: Snickrat, Målat

Två sidoståndare med två tvärslåar och dubbla regelbommar, håller bordets rektangulära skiva och även en anordning för en utdragslåda under skivan. Bordet är röd och brunmålat. Tillstånd: Utdragslådan saknas. Bordsskivan har spruckit, färgen är borta. Bordet är mycket lågt. Det är troligen ett bord åt ett barn. (Ur dokumentation av KF 93-01-25).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Pall

Beskrivning: Pallen består av tre runda ben och ett ben gjort av en vanlig träplanka. Runda benen är intappade i sitsen, det fyrkantiga benet är fastspikat i sitsen. Sitsen är något avrundad. Pallen är omålad. Tillstånd: Pallen är sprucken och ganska förstörd.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13289

Sacord: Pall

Material: Trä, Metall

Tecknik: Snickrat, Spikat

Pallen består av tre runda ben och ett ben gjort av en vanlig träplanka. Runda benen är intappade i sitsen, det fyrkantiga benet är fastspikat i sitsen. Sitsen är något avrundad. Pallen är omålad. Tillstånd: Pallen är sprucken och ganska förstörd.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Dragg

Beskrivning: DRAGG AV JÄRN MED TRE KLOR

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13294

Sacord: Ankare

Material: Järn

Tecknik: Not specified

DRAGG AV JÄRN MED TRE KLOR

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vävprov

Beskrivning: Vävprov i 6- skafts dräll från Västansjö i Nätra socken, Ångermanland. Varp i oblekt lingarn och inslag i svart, grönt, rött och beige entrådigt ullgarn. Drällmönster i svart ullgarn på en rosa, gråbeige och grön bottenväv. Provet har hål på vissa ställen, en stadkant i den ena kortsidan samt upprismade ytterkanter. Något skadedjursangripen. Se kartongblad 747 med foto och tillhörande registerkort med garnprov."Bit av täcke från Nätra sn. 6-skaftsdräll. L. 57 cm. Br. 32 cm. 54 rör på 10 cm. Varp:vsp. lingarn Inslag:dito ullgarn Tillhör Vestbergs i Bjästa."

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_YAT143

Sacord: Not specified

Material: Lingarn

Tecknik: Vävt, Dräll

Vävprov i 6- skafts dräll från Västansjö i Nätra socken, Ångermanland. Varp i oblekt lingarn och inslag i svart, grönt, rött och beige entrådigt ullgarn. Drällmönster i svart ullgarn på en rosa, gråbeige och grön bottenväv. Provet har hål på vissa ställen, en stadkant i den ena kortsidan samt upprismade ytterkanter. Något skadedjursangripen. Se kartongblad 747 med foto och tillhörande registerkort med garnprov."Bit av täcke från Nätra sn. 6-skaftsdräll. L. 57 cm. Br. 32 cm. 54 rör på 10 cm. Varp:vsp. lingarn Inslag:dito ullgarn Tillhör Vestbergs i Bjästa."

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Yxa Skafthålsyxa

Beskrivning: Skafthålsyxa. Eggfragment av simpel skafthålsyxa av diabas, av i ögat, omborrad. Fragmentets längd 120 mm, bredd 60 mm, tjocklek 40 mm. Det nya hålets diameter 25 mm på översidan, 20 mm på undersidan. Funnen av bilreparatör Petrus Westerlind, Bjästa. Fyndorten på Hummelviks skogsmark 300 à 400 m. NNV om byn, c:a 100 m. SO om vinkeln som gärdesgården gör mellan Bredångers skog och Hummelviks skog, nära en stor sten som är söndersprängd. H. ö.h. 58 m. enl. spegelavvägning av O.B. Santesson 17 juli 1933. Gåva av hittaren den 17 juli 1933. Gåva av O.B. Santesson till museet 1943. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M11854

Sacord: Arkeologiska fynd, Yxa

Material: Bergart

Tecknik: Not specified

Skafthålsyxa. Eggfragment av simpel skafthålsyxa av diabas, av i ögat, omborrad. Fragmentets längd 120 mm, bredd 60 mm, tjocklek 40 mm. Det nya hålets diameter 25 mm på översidan, 20 mm på undersidan. Funnen av bilreparatör Petrus Westerlind, Bjästa. Fyndorten på Hummelviks skogsmark 300 à 400 m. NNV om byn, c:a 100 m. SO om vinkeln som gärdesgården gör mellan Bredångers skog och Hummelviks skog, nära en stor sten som är söndersprängd. H. ö.h. 58 m. enl. spegelavvägning av O.B. Santesson 17 juli 1933. Gåva av hittaren den 17 juli 1933. Gåva av O.B. Santesson till museet 1943. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Rapporter: (33)

Titel: Nätra gravkapell Restaurering av fönster Byte till lågemissionsglas

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01159

Titel: Nätra gravkapell Restaurering av fönster Byte till lågemissionsglas

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Såghuset i Brynge: Tillgänglighet, renovering av timmeruppfordring. rapport 2013:14

Beskrivning: Såghuset har en timrad regelverksstomme med omålad stående brädfodring. Byggnaden vilar på naturstensgrund, har tre våningar och avtäcks med ett valmat sadeltak täckt av stickspån. Huset sägs ha varit flyttat, vilket kan stämma då virket är uppmärkt. Norra gavelns uppfordringsbord rekonstruerades under 1980- talet med nytt virke av sämre kvalitet.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01374

Titel: Såghuset i Brynge: Tillgänglighet, renovering av timmeruppfordring. rapport 2013:14

Beskrivning: Såghuset har en timrad regelverksstomme med omålad stående brädfodring. Byggnaden vilar på naturstensgrund, har tre våningar och avtäcks med ett valmat sadeltak täckt av stickspån. Huset sägs ha varit flyttat, vilket kan stämma då virket är uppmärkt. Norra gavelns uppfordringsbord rekonstruerades under 1980- talet med nytt virke av sämre kvalitet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Beskrivning: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00757

Titel: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Beskrivning: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Beskrivning: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00657

Titel: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Beskrivning: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fynd och fasta fornlämningar, Nätra socken, Ångermanland (Allmän)

Beskrivning: "Några fornminnen i Norra Ångermanland, antecknade sommaren 1864 av Karl Sidenbladh, Phil.stud.Norrl." Inledande text till sammanställning av renskrivna anteckningar från flera olika informanter under 1800- och början av 1900-talet.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01408

Titel: Fynd och fasta fornlämningar, Nätra socken, Ångermanland (Allmän)

Beskrivning: "Några fornminnen i Norra Ångermanland, antecknade sommaren 1864 av Karl Sidenbladh, Phil.stud.Norrl." Inledande text till sammanställning av renskrivna anteckningar från flera olika informanter under 1800- och början av 1900-talet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00846

Titel: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00364

Titel: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra begravningskapell, Konvertering av värmesystem

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00978

Titel: Nätra begravningskapell, Konvertering av värmesystem

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Beskrivning: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00819

Titel: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Beskrivning: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00107

Titel: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Beskrivning: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00439

Titel: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Beskrivning: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Beskrivning: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00533

Titel: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Beskrivning: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk förundersökning, Skrike, Raä 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland (Angaria nr 7)

Beskrivning: Förundersökningen visar att ett område, centralt beläget på åsen har nyttjats under en eller flera perioder. Skärvstenen ger definitivt ett förhistoriskt intryck, men avsaknaden av fynd som i övrigt kan kopplas till någon förhistorisk aktivitet lyser med sin frånvaro. Skärvstensförekomsten härrör sannolikt från tillfälliga aktiviteter vid den dåtida stranden. Höjden över havet, 23-25 m överenstämmer också med 14C-dateringen av A1, en kokgropsliknande anläggning, till förromersk järnålder.Vid Raä 358 i Skrike har endast ett mindre stycke i kvartsit påträffats. I övrigt består fynden av sentida föremål som hästskosömmar, spikar,nitar, en skälla och en bjällra, allt i järn. Flera av föremålen hänger troligen samman med den väg som går genom området och som nyttjats sedan 1700-talet.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00756

Titel: Arkeologisk förundersökning, Skrike, Raä 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland (Angaria nr 7)

Beskrivning: Förundersökningen visar att ett område, centralt beläget på åsen har nyttjats under en eller flera perioder. Skärvstenen ger definitivt ett förhistoriskt intryck, men avsaknaden av fynd som i övrigt kan kopplas till någon förhistorisk aktivitet lyser med sin frånvaro. Skärvstensförekomsten härrör sannolikt från tillfälliga aktiviteter vid den dåtida stranden. Höjden över havet, 23-25 m överenstämmer också med 14C-dateringen av A1, en kokgropsliknande anläggning, till förromersk järnålder.Vid Raä 358 i Skrike har endast ett mindre stycke i kvartsit påträffats. I övrigt består fynden av sentida föremål som hästskosömmar, spikar,nitar, en skälla och en bjällra, allt i järn. Flera av föremålen hänger troligen samman med den väg som går genom området och som nyttjats sedan 1700-talet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Förundersökning, Raä 320, 321.

Beskrivning: Förundersökning, Raä 320, 321.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00616

Titel: Förundersökning, Raä 320, 321.

Beskrivning: Förundersökning, Raä 320, 321.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Såghuset i Brynge, restaurering av spåntak och stomme. Sel 3:15, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland.

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01008

Titel: Såghuset i Brynge, restaurering av spåntak och stomme. Sel 3:15, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland.

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Beskrivning: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00310

Titel: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Beskrivning: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Beskrivning: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00709

Titel: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Beskrivning: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Beskrivning: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00733

Titel: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Beskrivning: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Beskrivning: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00786

Titel: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Beskrivning: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Beskrivning: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00817

Titel: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Beskrivning: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00841

Titel: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00848

Titel: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Särskild arkeologisk utredning i Skrike, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01078

Titel: Särskild arkeologisk utredning i Skrike, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Beskrivning: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00816

Titel: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Beskrivning: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Beskrivning: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00771

Titel: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Beskrivning: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra kyrka

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01163

Titel: Nätra kyrka

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra hembygdsgård. Läggning av spåntak på dubbelhärbre, skvaltkvarn och smedja. Nätra prästbord 1:3, Örnsköldsviks kommun. Rapport nr 2011:18

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01093

Titel: Nätra hembygdsgård. Läggning av spåntak på dubbelhärbre, skvaltkvarn och smedja. Nätra prästbord 1:3, Örnsköldsviks kommun. Rapport nr 2011:18

Beskrivning: Beskrivning finns ej.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Beskrivning: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00791

Titel: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Beskrivning: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra kyrka Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme Nätra församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:1 Bodil Mascher

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01246

Titel: Nätra kyrka Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme Nätra församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:1 Bodil Mascher

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00676

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00734

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Beskrivning: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00905

Titel: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Beskrivning: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Beskrivning: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00486

Titel: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Beskrivning: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Dokument: (8)

Titel: Bomärken från Nätra socken

Beskrivning: En lista över olika bomärken i denna trakt från 1750-talet och framåt.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00464

Titel: Bomärken från Nätra socken

Beskrivning: En lista över olika bomärken i denna trakt från 1750-talet och framåt.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra gamla kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Ångermanland 1939 "Ångermanland. Årsbok 1939 utgiven av Ångermanlands hembygdsförbund". Härnösand 1939. Redaktör Bo Hellman

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00361

Titel: Nätra gamla kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Ångermanland 1939 "Ångermanland. Årsbok 1939 utgiven av Ångermanlands hembygdsförbund". Härnösand 1939. Redaktör Bo Hellman

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Mordet i Nätra kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1974.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00300

Titel: Mordet i Nätra kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1974.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Delninga i Grunna

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1956.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00503

Titel: Delninga i Grunna

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1956.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_TOP_Dnr_0133_1947

Titel: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvö kapell

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1923 häft 1 och 2

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00220

Titel: Ulvö kapell

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1923 häft 1 och 2

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_TOP_Dnr_0030_1949

Titel: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Beskrivning: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_TOP_Dnr_0568_1972

Titel: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Beskrivning: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Notice: Undefined index: hits in /var/www/html/wp-content/themes/murberget/app/controllers/search-controllers/SearchAudio.php on line 28

Ljud: (45)

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 04 av 13)

:

Beskrivning: Berättar att det stått en kvarn, spånhyvel, såg och ramsåg i Kvarnviken i slutet av 1800-talet. Där uppfördes sedan kraftstationen. Om att grovt virke sågades i Kvarnviken. Spånhyveln blev kvar efter det att dammen brast. Jackes äldre bröder tog hand om den. De var då i 10-årsåldern. Om att det mest var spån på hustaken när Jacke började lägga sitt tegeltak. Förutom Jackes hus hade ett annat hus tegeltak och ett hade plåttak. Om risken för brand Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Inger Stenman, Gun-Britt Hermansson

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 09 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om hur intressant det var att besöka Skräddar-Axel. När båtarna låg inne kom flottisterna till skräddaren för att få sina uniformer åtgärdade eller pressade. Om att det inte fanns radio på den tiden, men de hade alltid med sig senaste nytt. De kände till skepparna och styrmännen på de stora båtarna. De berättade om minor, sjöslag och andra nyheter, som pappan och Jacke då fick höra. Man frågade alltid:Hur det var uti väla. Om det sista kriget och tidningarnas bild och text från de stora haven. Samtal om äldre spelmän, som August Wiberg och Axel Söderberg, om tramporglar och om Gustav Söderberg, som kunde sätta sig och spela valser på orgeln när pastor Persson var borta. Om en liten orgel som byggdes på ön, men som såldes till Norrfällsviken, om orgeln i det gamla kapellet, som Oskar II lär ha spelat på. Den som togs ned för renovering och flyttades sedan till det nyare kapellet. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, August Wiberg, Axel Söderberg, Gustav Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 05 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om hur torrt spånet var och hur det knastrade när man gick på det. En lagård brann på Ulvön på 1930-talet. Om att larmet för brand var att ringa i kapellklockan. Om att man hunnit släcka en del bränder, om en utryckning till en utsiktsplats, där det brann en gång och om att de tog sig dit med båt samt hade med sig pumpar och sprutor. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Inger Stenman, Gun-Britt Hermansson

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 11 av 13)

:

Beskrivning: Samtal om att kasta in julklappar. Det gällde att inte bli avslöjad och var en sed för barn i 8 10 års ålder. Alla hade julgran och på julen drogs gardinerna upp för att man skulle se hur familjerna hade det. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 12 av 13)

:

Beskrivning: Samtal om namn och benämningar, om Skräddar-Axel, alltså Axel Söderberg, om att många hette Söderberg, även i Sörbyn, och om att man bytte namn för att slippa få varandras post. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Axel Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen. Jacke Vigren berättar (del 10 av 13)

:

Beskrivning: Båteldning den sista april. Berättar om skogvaktaren Flint, som kom på idéen med att elda båtar 1916. Fiskarna började köpa motorer cirka 1916. Var och en hade i regel två båtar och de passade inte för de nya motorerna. Båtarna blev liggande på strand, men Flint hittade på att de skulle dra dem till lotsstugan och elda där. Fortfarande bränns båtar. Nu börjar det fattas båtar. Om ungdomarnas egna brasor på berget ovanför Jacke. Alla hade haft småbåtar, som kallades Lillbåten. Den användes för att få över korna till den andra ön eller när de lade ut nät. Korna togs över i närheten av den plats där Elsa bodde. Om hur de fick över kor, som inte ville ned i vattnet, hade kalvat under vintern och aldrig hade simmat. Om att det var mycket ungar på ön. Om att flera kunde spela dragspel, om att Jacke fick tag på ett gammalt flaggspel, som de sedan använde, om att de gjorde ett säte där dragspelaren skulle sitta. Sedan drogs båten med hejarop upp mot Föreningshuset. Om att det blivit en attraktion, som också filmats. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland, Musik Västernorrland

Julminnen. Jacke Vigren berättar

:

Beskrivning: om att kasta in julklappar, och det gällde att inte bli avslöjad. Det var en sed för barn i 8 till 10 års åldern. Alla på Ulvön hade julgran och på julen drogs gardinerna åt sidan för att visa hur fint det var. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet "Elsa från Ulvön" inom det större skolprojektet "Sju flickor i ring", ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland.

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 03 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om Kvarnsjön och lyse, om att de byggde en damm tvärs över Kvarnsjön på norra sidan. Om bygget 1918 och om hur det ser ut där idag. Om dammbristningen och allt som följde med ut till havet. Om att en ny kraftstation sattes upp 1924. Den drevs med dieselmotor tills det blev krig. Därefter blev det med gengas, och 1948 fick man sedan kabel från fastlandet. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland, Musik Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 08 av 13)

:

Beskrivning: Samtal om vilka sånger som var populära, om att radion kom på 1920-talet och hur förunderligt det var. Gustav Söderberg hade den första radion. Om att brodern, som var sjöman, köpte den första radion till familjen. Om att brodern hade arbetat i bageri till 18 års ålder. Sedan gick han till sjöss, blev sjökapten och jobbade på malmbåtar. Om att han strök med när de gick på en mina 1944. Det var på den tyska Nordsjökusten. Om grammofonen och populära artister i slutet av 1930-talet, till exempel Sven-Olof Sandberg och Harry Brandelius. Allmänt om sång hemma, om Axel Söderberg, som dog när Jacke var 10 år gammal. Om att de var grannar och släkt, om att Söderbergs var tidiga med att ha veckotidningar och om att Jacke gärna följde med pappan dit. Mamman var kusin med Werner, som i sin tur var son till Axel Söderberg, kallad Skräddar-Axel. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Gustav Söderberg, Sven-Olof Sandberg, Harry Brandelius, Axel Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 01 av 13)

:

Beskrivning: Iskällare på ön. Jacke Vigren och hans 20 år äldre kamrat var de sista som sågade is i Bysjön på 1940-talet. Om att detta tog slut när lyset kom och när alla skaffade kyl och frys Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 02 av 13)

:

Beskrivning: Fiske i förändring. Berättar att den stora lekströmmingen försvann mellan 1940 och 1950. Om hur det gick till när Jacke Vigren började med fiske på 1920-talet. En stämma på våren och en stämma i juli. Där gjordes det upp om var olika lag fick fiska. Man drog sitt nummer. Om att dagens strömming leker före midsommar och om att det inte var den strömmingen som Gävlefiskarna kom hit upp för att fiska. Berättar om haxerna som de kom med och sedan ankrade. Om att de fiskade med mindre båtar, lastade sedan haxen full och seglade tillbaka. Beskriver fisket vid Flasen. Om att de drog tre till fyra ton 1940, men att det blev mindre och mindre med fångsten. Om äldre form av fiske. Om intresset för detta på Ulvödagen, om systerdotterns och hennes barns intresse. Om bannsköt, höstfiske och om att kvinnorna var med i fisket. Om att mycket folk längs Norrlandskusten flyttade till Stockholm från 1920-talet och framåt, om båten Karl XV och om att folk, som skulle hem till Ulvön, hämtades på sjön från den stora båten. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 07 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om morbrodern och Dahlbäck som var berömda dragspelare, men att morbrodern for till Amerika 1920. Berättar att det alltid fanns dragspelare, som kunde ta upp dansen och att pigorna var villiga till att dansa. Dragspel och fiol spelades ofta. Man dansade vals, hambo, schottis och senare foxtrot. Om att det var mycket pojkar från Blekinge och Bohuslän i flottan. De kände till och tyckte om livet i fiskarsamhällena. Berättar om bogserbåtarna som kunde lämna lasten och lägga till när det var storm. Om bagaren, som hade sommarkafé, men som satte igång med att baka och ha höstöppet om det stormade och många båtar låg i hamn. Om att båtarna gick medan det var isfritt fram emot jul. Om Express, båten som kunde bryta is. Dessförinnan drog hästarna varor på isen från Köpmnanholmen, som var centrum Om att det blev dans när bogserbåtarna låg i hamn. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 13 av 13)

:

Beskrivning: En kommentar kring ljudmiljön. Berättar att när han öppnade fönstret på morgnarna, då kunde han höra hur människorna pratade med varandra, särskilt förr när det gällde fisket. De talade om hur mycket de hade fått och hur det hade gått. Gratis intervjuer, säger Jacke. Berättar om Dubbelkvartetten. De var åtta sångare, som brukade sjunga i kyrkan, på begravningar, festligheter. Där fanns många fina röster. På fastlandet har man hållit ulvöborna för att vara bra på att sjunga, men om att nu håller ulvöborna på att ta slut Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 06 av 13)

:

Beskrivning: Om skolan och om prästgården som byggdes 1913, om skolan, som tidigare hade använts av bönderna i Sörbyn, om gamla skolkort, om skolklockor, om pastor Perssons betydelse för Ulvön och för barnen, om hans kontakter med länsstyrelsen. Om barnen, som varnade varandra när pastor Persson var på väg, om Gustav Söderberg, några år äldre än Jacke, som tagit organistexamen, om dubbelkvartetten, kvarsittning och om att pastor Persson läste spännande böcker för barnen - en timme varje vecka. Om att han ville bli präst och utbildade sig i Härnösand. Under tiden kom en adjunkt och arbetade med barnen. Pastor Persson fick bli präst, men endast på Ulvön Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Gustav Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

L E Norberg Trysunda

:

Beskrivning: L.E. Norberg. Trysunda. Birgitta Wedin? DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Jacke Vigren, Gustav Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Sjöfartsminnen Gunnar Wallin berättar (del 09 av 12)

:

Beskrivning: Lotsexamen för kusten mot Ulvöarna, Åvikebukten och Brämön. Krigstid: tyskar och malmbåtar lotsades innanför tremilsgränsen; Tre sjömil ut från yttersta holme och skär, som icke ständigt av havet översköljes. Amerikanarna hade lots i Östersjön. Om farledsfyrar och mindre fyrar. Mistlur på udden utanför Lotsstugan. Livbåtar fulla med kapock. Lotsen Gunnar Wallin (född 1912), Härnösand, berättar för Per Höglund, Lennart Kristiansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1999

Programledare: Gunnar Wallin, Per Höglund, Lennart Kristiansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Trysunda del 2 Ola Lundström

:

Beskrivning: Ola Lundström. Trysunda, del 2. 2004-07-28. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Ola Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 2004

Källa:

Fiske Kläppa Edna Holmström

:

Beskrivning: Fiske Kläppa. Edna Holmström. December 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Edna Holmström, Birgitta Wedin

Sänt: December 2000

Källa:

Sally Nordlander Ulvön

:

Beskrivning: Sally Nordlander, Ulvön. 30 september1997. Inspelat på Vågebo ålderdomshem. Birgitta Wedin. Kassett lnsp. i en kanal. Fixat i 44.1 KHz filen. Original i 96 KHz filen.

Programledare: Sally Nordlander, Birgitta Wedin

Sänt: 30 September 1997

Källa:

Grunnan Fiske Sven Erik Sundström

:

Beskrivning: Sven Erik Sundström. Grunnan, Fiske. 2002-11-07. Birgitta Wedin. DAT band. Dig analogt i mixerbordet

Programledare: Sven Sundström, Birgitta Wedin

Sänt: 7 November 2002

Källa:

Otterbäcken Grunnans fiskeläge

:

Beskrivning: Artur Sjödin. Otterbäcken. Fiske. Grunnans fiskeläge. Bd 19? Bd 20? lnsp. mars 1996 av Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Artur Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: Mars 1996

Källa:

John Sundqvist om Grunnans fiskeläge

:

Beskrivning: John Sundqvist, Sjöland? Om Grunnans fiskeläge, 30/1-1997. Bd 36. lnsp. av Birgitta Wedin januari 1997 på diktafon. Kopierad till kassettbd. 24/7-1998, kopia DAT. Fortsättning i volymbeskrivning. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: John Sundqvist, Birgitta Wedin

Sänt: 30 Januari 1997

Källa:

Fiske Grunnan

:

Beskrivning: Fiske, Grunnan. Sven Sundin. Docksta Oktober 2001. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Sven Sundin, Birgitta Wedin

Sänt: Oktober 2001

Källa:

Fiske Trysunda

:

Beskrivning: Fiske Trysunda. Olle Wiklund & Lars-Erik Norberg. Juli 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Olle Wiklund, Lars-Erik Norberg, Birgitta Wedin

Sänt: Juli 1999

Källa:

Fiske Trysunda Bengt Lundström

:

Beskrivning: Fiske Trysunda. Bengt Lundström. 8 dec 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Bengt Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 8 December 2000

Källa:

Ulvöhamn I Julius Söderberg

:

Beskrivning: Ulvöhamn I. Julius Söderberg, fiske. 2004-08-05. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet

Programledare: Julius Söderberg, Birgitta Wedin

Sänt: 5 Augusti 2004

Källa:

Fiske Grunnan Magda och Richard Sjödin

:

Beskrivning: Magda och Richard? Sjödin från Otterbäcken. Fiske - Grunnan. Januari 2001 . Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet. I andra hälften av insp. är det dåligt ljud. Har förstärkt ljudet i 44.1 KHz filen.

Programledare: Magda Sjödin, Richard Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: Januari 2001

Källa:

Fiske Grunnan Arne Höglund

:

Beskrivning: Fiske - Grunnan. Arne Höglund, Näset. November 2001. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Arne Höglund, Birgitta Wedin

Sänt: November 2001

Källa:

Fiske i Sandviken

:

Beskrivning: Fiske i Sandviken. Wilhelm Norberg, Docksta. Augusti 2001. Birgitta Wedin DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Wilhelm Norberg, Birgitta Wedin

Sänt: Augusti 2001

Källa:

Fiske Ulvön Jacke Wigren

:

Beskrivning: Fiske - Ulvön. Jacke Wigren. Inspelat den 28 juli 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Jacke Wigren, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 1999

Källa:

Ulvöhamn Il Julius Söderberg

:

Beskrivning: Ulvöhamn Il, fortsättning. Julius Söderberg, fiske. 2004-08-05. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Julius Söderberg, Birgitta Wedin

Sänt: 5 Augusti 2004

Källa:

Fiske Trysunda Ola Lundgren

:

Beskrivning: Fiske, Trysunda. Ola Lundgren. 2004-08-17. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt via mixerbordet

Programledare: Ola Lundgren, Birgitta Wedin

Sänt: 17 Augusti 2004

Källa:

Fiske Trysunda Sven Lundström

:

Beskrivning: Sven Lundström. Fiske Trysunda. 1999-07-12. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Sven Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 12 Juli 1997

Källa:

Västanå med flera fäbodar

:

Beskrivning: Maj Britt & Holger Näslund. Västanå m.fl. fäb. 23 sept. 1998 Birgitta Wedin. NBC 380. lnsp. i en kanal. Fixat i 44.1 KHz filen. Original i 96 KHz filen. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Holger Näslund, Maj Näslund

Sänt: 23 September 1998

Källa:

Fiske Kläppa

:

Beskrivning: Fiske - Kläppa. 1. Theodor Olsen. 2. Ryde Bergkvist. November 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaiserat analogt i mixerbordet

Programledare: Theodor Olsen, Ryde Bergkvist, Birgitta Wedin

Sänt: November 2000

Källa:

Fäbodar i Nätra Per Wiberg

:

Beskrivning: Per Wiberg, Östmarkom. Div. fäbodar i Nätra, fäbodminnen. lnsp. i dec. 1998. Avsp. fr. microband. NBC 394. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Per Wiberg, Birgitta Wedin

Sänt: December 1998

Källa:

Ola Lundström Trysunda

:

Beskrivning: Ola Lundström, Trysunda. 2004-07-28. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet

Programledare: Ola Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 2004

Källa:

Anna Greta Andersson I

:

Beskrivning: Anna Greta Andersson I, Trysunda. Genesön + Trysunda. Juni 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Anna Andersson, Birgitta Wedin

Sänt: Juni 1999

Källa:

Fiske Grunnan

:

Beskrivning: Fiske, Grunnan. Arne Höglund, Näset. 2001-12-06. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Arne Höglund, Birgitta Wedin

Sänt: 6 December 2001

Källa:

Om Grunnans fiskeläge och Otterbäcken

:

Beskrivning: Magda Sjödin. Om Grunnans fiskeläge och Otterbäcken. Maj 1996. Bd24. Birgitta Wedin? DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Magda Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: Maj 1996

Källa:

Grunnans fiskeläge Arthur Sjödin

:

Beskrivning: Arthur Sjödin. Grunnan 18/4-2002. Grunnans fiskeläge. Arthur Sjödin, Otterbäcken. 18 april 2002 (95 år) Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Arthur Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: 18 April 2002

Källa:

Fiske Ulvön Jacke Wigren

:

Beskrivning: Fiske - Ulvön. Jacke Wigren. Inspelat den 28 juli 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Jacke Wigren, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 1999

Källa:

Fiske i Kläppa Karl Söderlind

:

Beskrivning: Karl Söderlind, Kläppa. Fiske i Kläppa, Köpmanholmen. Inspelat i November 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Karl Söderlind, Birgitta Wedin

Sänt: November 2000

Källa:

Fiske Genesön och Trysunda

:

Beskrivning: Anna Greta Andersson Il?. Fiske - Genesön + Trysunda. Juni 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Anna Andersson, Birgitta Wedin

Sänt: Juni 1999

Källa:

Sjöfartsminnen. Gunnar Wallin berättar (del 10 av 12)

:

Beskrivning: Ulvölotsarna till Härnön. Härnösandslotsarna till Brämön. Ulvölotsarna norrut mot Nordmaling. Pitelotsarna tog över. Alla var specialiserade. Konstiga destinationer som Box, ovanför Nyland och Marieberg, eller Köja inne i Strinnefjärden. Holländare lotsades dit. Riktmärken på ljus och lampor i bebyggelsen. Lotsen Gunnar Wallin (född 1912), Härnösand, berättar för Per Höglund, Lennart Kristiansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1999

Programledare: Gunnar Wallin, Per Höglund, Lennart Kristiansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Notice: Undefined index: hits in /var/www/html/wp-content/themes/murberget/app/controllers/search-controllers/SearchKulturmiljoer.php on line 28

Kulturmiljöer: (31)

Näske sågverk

Titel: Näske sågverk

Upptecknare:

Meddelare: Forss AB

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Näske Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Näske Sågverk

Näske sågverk Näske ångsåg anlades i slutet av 1880-talet. Produktionen låg då på i medeltal 52 160 timmer per år. Anläggningen övertogs av Forss AB 1902. Sågen var utrustad med 2 ramar, kantverk, 2 kap- och klyvsågar och 45 man anställda 1918. Verksamheten lades ned 1932. Inga rester kvar av sågen.

Ytterböle sågverk

Titel: Ytterböle sågverk

Upptecknare: Erik Bergvik

Meddelare:

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län

Ytterböle sågverk Ytterböle vattensåg anlades 1754 av Erik Bergvik. Sågen, som hade 1 ram och sågblad, låg vid Näskeån i Ytterböle och var det första finbladiga sågverket i norra Ångermanland. Produktionen vid sågverket minskades avsevärt när Bryngeströms såg startade sin verksamhet 10 år senare, d v s 1764. Man räknar med sågverksnedläggning omkring 1770. Det finns inga rester kvar av sågverket.

Gladoms Fäbodar

Titel: Gladoms Fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin, Nils-Erik Norell

Meddelare:

År:

Socken/stad: Nätra socken, Sverige, EU, Gladom, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Nätra, Sverige, EU, Gladom, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Byarna Gladom och Ytterböle hade sin fäbodvall tillsammans och den låg på vad som nu är Skuleskogens Nationalpark. Inget finns längre kvar av den, men jag hälsade på hos till Nils-Erik Norell i Gladom, som kunde ge mig lite uppgifter om det forna fäbodstället. Han hade i sin barndom fått följa sin pappa till fäbodarna för att hämta rivningsved därifrån. Det var omkring åren 1933-34 och stockarna till stugan hade plockats ner tidigare, men lagts upp i en hög för att fraktas bort vid lämpligt tillfälle. Jag minns fortfarande ont (arbetsamt) efter n där rivningsven, ja förstå int va han skulle dit etter n där ven för. Dessutom skulle pappan nödvändigt hämta hem stockarna en nyårskväll. Fäbodvägen var bitvis brant så det var inte så lätt att komma fram med häst och timmer-doning, när virket skulle köras hem för att kapas upp till ved. Dåligt med snö var e å, så de va besvärligt å komma fram. Å fara så lång n väg för någre stocker, å däri Tjärtûnnberge vare ju så brant, de va ju nästan rätt opp där. Köre va (med) hästn där, å stöttinga slängde å for unner granern. Ja huvvaligen, hur kunne han komma på, att han skulle fara dit å hämte ne. Det tog sin tid att komma efter stockarna och köra dem längs den oländiga vägen hem, så det blev sen afton innan arbetet var slutfört. När vi komme hem hit i mörkningen, då träffe vi dom som va på väg ti körka (kyrkan). Ja tyckte de va snopet å behöve fara ditte (till) fjelle ette dänn stocka, när andrern fick fara till körka. Grannen Jakob Nyberg som var delägare i den gamla fäbodstugan, var inte intresserad av veden, så Norell fick behålla allt själv. Förmodligen var det så att familjen hade dåligt med ved, för när Norells köpte sitt hemman var all skog nerhuggen och bortfraktad. Genom att bolage hadde haft de här ställe tidigare, hadde dom gjort alldeles rent va skogen här, ända mot Järvvik. Vi fick ju hämte ribbven ner på såga, så mycke vi ville, men de gick ju åt hämskt va ribbve för å elda. Vi körde ju lass på lass. Att elda med timret från fäbodstugan gav bättre värme än de tunna ribborna som hämtades från sågen. Två fäbodstugor Det hade en gång funnits två fäbodstugor på Gladomsvallen. Dessutom fanns några fähus, men Nils-Erik var inte säker på hur många de var. Längre tillbaka var det Forss AB som ägde skogen och marken i Gladom. Efter att bolaget avverkat skogen, köpte Jakob Nyberg från Vibyggerå den ena halvan av bolagshemmanet och så småningom såldes den andra delen till Norells. Eftersom det blev två bönder på samma hemmansdel, fick de ha fäbodstugan till-sammans. Nybergs och Norells brukade ha fem till sex kor vardera, men det fanns även fyra torpare som också hade ett par kor var. De va Sjödins, å Valfrid Gerdins, å Sandströms åsse var e Färjar-Johansson. Alla bodde i Gladomssvedjan, men även torparna fick skicka sina kor till fjällskogen, liksom bönder och torpare i grannbyn Ytterböle. Där fanns ett stort hemman som ägdes av Daniel Johansson. Han sålde senare halva stället till sin bror Petter som tog sig efternamnet Byhlin. Både Daniel och Petter hade omkring sex kor vardera, men även i Ytterböle fanns ett par torpare, det var Ville Vestin och Vågberg som hade två kor vardera. Förmodligen ägdes den andra fäbodstugan av bönderna i Ytterböle. Totalt var det nog mellan 30 och 40 kor som hade sitt mulbete i trakten av Gladoms fäbodvall. Det är inte troligt att bönderna ägde marken där fäbodarna var placerade, kan hända fick de arrendera den av Forss AB. Själv har jag en sammanställning av ett skogsservitut som kom till när marken på Skuleskogen skulle köpas in, för att bli Nationalpark. Där kan man läsa att bönderna i Gladom då fråntogs rätten till mulbete för sina kor på fjällskogen. I servitutet nämns också att de som nyttjade fäbodarna hade haft rätt att ta ved och reparationsvirke på området, till sina fäbodbyggnader. Bedrövlig väg Vägen till fäbodvallen var svårframkomlig och Nils-Erik tror inte att man kunde köra dit med några kärrfordon under sommaren. Det var nog mera troligt att bönderna fick klövja sina hästar, för att komma fram med vad som behövdes för att bo i fäbodstugorna några sommarveckor. Det mesta lämnades väl kvar i stugorna från år till år, men lite av pigans tillhörigheter och mat skulle ju fraktas upp. Någon separator användes nog aldrig medan fäbodarna var i bruk, utan mjölken slogs upp i trätråg. De ställdes på speciella ”stegar” längs väggarna inne i boden, där de fick stå minst ett dygn, innan man tog av grädden, som sedan sparades ihop några dagar, för att kärnas till smör. Av mjölken som blev kvar, gjorde fjällpigorna ostar och blannostar. Någon gång under fäbodtiden hämtades sparet (smör och ostar) som packades ner i trälådor och ställdes på klövjemesen. Det var en speciell ställning som lades på hästens rygg, så att man kunde frakta sina varor på så vis och byttorna med smör hängdes fast på mesen. Flyttvägen Från Gladom gick en fägata genom hela byn ner till bron över Näskeån. Den hade fått namnet Stampbron, eftersom det fanns en vadmalsstamp där. Förutom stampen var det ett färgeri, linoljeslageri och en kvarn nere vid bron och längre ner efter ån låg flera sågverk. Nils-Erik berättade att för många år sedan, skulle en granne som hette Viberg, fara till kvarnen vid Stampbron, för att mala. Det var någon dag strax före jul när han tog kornsäckarna och gav sig av. Timmarna gick men han kom inte hem, så man måste gå ner till kvarnen för att se vad som hade hänt. Där hade Viberg fastnat med ena byxbenet i kvarnhjulet, så han slogs runt varv på varv. Han hade kommit för nära hjulet och var död när de andra hittade honom. Färgeriet låg strax intill och ägdes av en torpare som kallades Färgare-Johansson. Han tillverkade och sålde rödfärg att måla byggnader med. På andra sidan Stampbron, fortsatte fägatan genom Gladomssvedjan ner till östra stranden av Skulesjön fram till Storsand och längs hela den vägen var det hagar på båda sidor. De va fali (väldigt) noga me å hålle de dänn hagara. De måste repareras efter varje vinter, så att inga djur kunde komma igenom, för då hade de haft fritt tillträde till inägorna. Från Storsand fortsatte fäbodstigen längs skogskanten till Anells torpet och sedan genom Bergströms darn (dalen) rakt upp genom skogen till Nils-bäcken. Den gick i kanten mellan bäckravin och Tjärtunnbergets brant. Strax före Tomyran gick man över bäcken och sedan följde stigen ett myrdrog (våtmark) hela vägen fram till branten upp mot Skäfterdalsberget. Där kom man till det arbetsammaste avsnittet av fjällvägen, för från höjden bar det ordentligt brant neröver bergskanten, fram till bäcken som kommer från Åksjön. Då var det inte långt kvar till fäbodvallen, som låg i en södersluttning strax ovanför Mossavattna. En gång i tiden hade byborna byggt upp sina fäbodar där, men Nils-Erik som är född år 1921, hade inget minne av att det var någon som flyttade dit med sina djur, när han var barn. Gamla vanor Sedan fäbodstället övergivits, fortsatte både bönder och torpare i de båda byarna att nyttja skogsbeten ytterligare ett antal år. Även då skulle alla kor gå genom de båda byarna för att komma fram till skogen bortom Storsand. Vid stranden trivdes djuren och de brukade stanna ett tag och äta frättne (fräken) som växte en bit ut i sjön, innan de fortsatte upp genom skogen. Men det var inte alltid de brydde sig om att gå hem när det blev kväll. Gu vilket elände dom hadde, pappa å en som hette Valfrid Gerdin häri Gladomssvedjan, då dom skulle ut å söke dänn korna på kvälla. Korna gick ju opp åt Tomyrern dom, som gamle korna va van från fäbotiden. Där åt dom sä (sig) mätt, å sen la dom sä där. Korna blev mätta och lata och brydde sig inte om att gå tillbaka hem när det blev afton, utan de vande sig vid att någon skulle komma för att hämta dem. När Nils-Erik var 15 år arbetade han vid bommen i Näske, där han sorterade virket som flottades läns Näskeån ner till havet. Det var många stockar som kom dansande längs ån på vårarna, för virket kom delvis ända upp ifrån Nätra fjällskog och fraktades längs vattenvägar ner till sorteringsverket i Näske. Då tjänade han 35 öre i timmen, men han tyckte att det var bra timpenning då. Där han stod vid stranden, kunde han höra klangen från koskällorna när djuren gick i lång rad upp över skogen till sina betesmarker. Allt eftersom avtog ljudet och så småningom dog det ut, när kreaturen kommit på tillräckligt långt avstånd. Sin vana trogen, fortsatte korna att gå till sina betesmarker på fjällskogen, trots att fäbodlivet var avslutat får många år sedan, men med tiden upptäckte de att det fanns lika bra mulbete borta vid Salsviken. Då gick dom raka vägen dit varenda dag. Där hade Mobergs i Näske tidigare haft slåtterängar som lagts för fäfot, så där hittade korna från Gladom och Ytterböle mat på närmare håll. Även där fanns gott om frättne som de uppskattade. Hästbeten Senare fick bönderna i de båda byarna nyttja ängarna vid Salsviken, till betesmarker åt sina hästar. Salsviksholmen var på den tiden nästan skild från fastlandet, så man behövde inte stänga av mer än en kort bit, så behölls hästarna ute på holmen och sedan de flyttats dit kom de inte därifrån själva. När Nils-Eriks pappa var barn, på senare delen av 1800-talet, var holmen en ö, men landhöjningen har gjort att den numera hör till fastlandet. Nils Erik minns också när byborna under krigsåren i början av 1940-talet högg så kallad kommissionsved, som fraktades till städerna söderöver. Det var ju svårt att få tag i bränsle för att värma upp bostäder och kontorslokaler, så bönderna blev ålagda att hugga en viss mängd ved. Den staplades upp i Salsviken och då var inloppet till viken så stort, att man kunde lägga pråmarna där inne. Även där ser man spår av landhöjningen, så snart kan man inte komma in i viken längre, den håller på att bli till en liten sjö. Gladoms fäbodar är för länge sedan ett minne blott, men Nils-Erik berättar att varje gång han går förbi platsen där de varit, brukar han sätta sig och vila på brostenarna som var framför dörren till byns fäbodstuga. Vallen låg vackert i en södersluttning och det var säkert trivsamt där, medan den hölls öppen av betande kor. Bara några hundra meter längre bort, vid Skratt-abborrtjärnen låg ytterligare en fäbodvall, som nyttjades av bönderna i Sör- och Norrsvedje samt Järvvik, så pigorna från de båda vallarna hade säkert en hel del gemensamt.

Kornsjö fäbodar

Titel: Kornsjö fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin

Meddelare:

År:

Socken/stad: Kornsjö, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Kornsjö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inom Nätra fjällskog, ligger ett stort antal gamla fäbodställen som nyttjats under många år. När de byggdes upp vet jag inte, men fram till någon gång in på 1930-talet var de flesta i bruk enligt tradition. Så småningom blev det så att bönderna ordnade med beten hemma och då behövde de inte längre den växtlighet som fanns på skogens marker och då började stugorna förfalla allt eftersom. Därför får vi vara tacksamma att det bevarats en eller ett par stugor på de flesta fäbodvallar inom området. På Kornsjöbovallen finns två stugor kvar, den ena är renoverad invändigt och möblerad med ett rätt stort bord, en soffa vid ena väggen, ett par stolar samt en vedkamin. Ostbodarna har gjorts om till sovrum med sängbritsar, för den som vill njuta av tystnaden och lugnet på vad som kallades för fjället. Den sista oktober 1995 var en vacker höstdag med strålande sol och spegelblanka sjöar och lite rester kvar av de gula höstfärgerna, när jag åkte till Bjällsta för att träffa Evert Höglund. Han hade lovat berätta för mig sina minnen från barndomen, när han fick hjälpa mamma Gertrud, med fäbodbestyren uppe vid Kornsjö fäbodar. Året var 1938 och det var sista gången någon från Kornsjö by nyttjade skogsbetet på fjällskogen. Man flyttade upp i början av juni och blev kvar till en bit in i augusti. Gertrud arbetade och bodde där så gott som hela sommaren, tillsammans med sin då 11-årige son Evert. Hon hade totalt sjutton djur att ansvara för. Det var gårdens egna tre kor men även Erik Olov Vestins skickade fyra kor med henne och bönderna Ernst och Ville Kristofferssons som hade sin ladugård tillsammans, lät tio kor Morsan skötte de korna åsse hadde vi tre stycken, men sammanlagt hade vi sjutton mjölkkor som vi skötte om där. De lämnade en del av sina kor hemma, för att ha tillgång till färsk mjölk under sommaren. Gertrud hade många kor att ta hand om morgon och kväll och hon måste mjölka alla för hand. Dessutom skulle varje besättnings mjölk förvaras för sig, sedan den var silad och separerad, för var och en skulle ha smör, ost och mese från sina egna djur, så det var mycket att hålla reda på. Hon hade ensam ansvaret för arbetet, men även Evert fick prova på konsten att mjölka. Det var väl inte hans favoritsyssla, men mamman hade tilldelat honom en del andra sysslor också, som att mocka ut dyngan, ordna med veden, dra separatorn och titta till blannkoken, och det passade honom bättre. Pelle Kristofferssons i Kornsjö hade också sina djur på fäbodskogen det året och där var det dottern Helga, som tog hand om de sex kossorna. Totalt var det 23 djur, som hade sitt mulbete på Kornsjöboskogen. De andra bönderna i byn, Konrad Kristofferssons, Israel (Iske) Perssons och Christoffer Perssons, hade slutat med fäbodlivet och hade sina kor på hemskogen hela sommaren. Svårframkomlig väg När man skulle flytta till fjälls, följde ägarna till djuren med. Evert kommer ihåg att det var dåligt väder, regnigt och blött den dag man flyttade, men dagen var bestämd så man vandrade ändå den ca en mil långa vägen dit upp. Det tog närmare fyra timmar, innan hela karavanen var framme vid Kornsjöbodarna. Både folk och fä gick hela vägen i ett sträck utan någon vila. Alla kor hade släppts ut samtidigt från de olika ladugårdarna, för att man skulle kunna hålla ihop hela flocken. Karlarna, både de som körde flyttlassen och de som bara följde med, tog kärrvägen längs sjön, via byarna Bjällsta och Rössjö. Å där körde vi åt Sandlia. Innan de kom fram till Rössjöskogen, gick de förbi Björsby fäbodvall. Redan då var fäbodlivet avslutat där och det fanns bara några knutstenar kvar, som påminde om den forna fäbodvallen. Sedan kom man in på fjällvägen som gick genom skogen, uppför Sandlia, förbi Brunnsmyrarna och Surbäcken mot Viks fäbodar. Där fanns en besvärlig passage, som kallades Viksbo Skraveltjärn. De va den besvärligaste passagen, de va bara sten, men sen körde vi över Viksbovallen och genom en ravin då vi skulle över Viksbobäcken, å då minns ja att de va ganska mycke vattn där. Det var stenigt och besvärligt att komma fram där, men med en hel del möda kom man fram.. Därifrån gick färden vidare, men hästarna fick ta sats för att komma uppför ravinen på andra sidan, där kärrvägen slingrade vidare genom skogen, förbi några små myrar och kom så småningom fram till Kornsjö fäbodvall. Å där var e ganska skaplig väg oppöver. Den fjällvägen nyttjades tidigare av många, för den fortsatte vidare upp till Bjästa och Västanå fäbodar. Bufferlassen kördes med hampkärran, som var en tvåhjulig kärra med järnskodda trähjul. Någon fjädring fanns inte på den, så det skumpade och skramlade ordentligt, när man kom vägen fram. Evert följde karlarna och han minns att där vägen var någorlunda bra, kunde han få sitta uppe på lasset och åka med en bit. Med kreaturen gick man delvis en annan väg. Det var totalt fyra grupper kor och varje ägare tog hand om sin egen besättning, där en person gick först och höll i repet till grimman som man satt på ledarkossan. Bakom följde resten av gårdens kor och sist i raden gick en person som såg till att alla djur kom med. Å då ledde man korna åt Bjällstabodarna, Orrberget och över Surbäcken innan man kom till Viksbo Skraveltjärn. Fram till Rössjö, gick man samma väg som bufferlassen, men därifrån vek man sedan in på en skogsstig som gick lite gent. Den vägen var delvis allt för brant och inte farbar med häst och kärra. När någon hade ärende hem under fäbodtiden, tog de alltid vägen över Orrberget. Arbetsam vandring Efter att man kommit upp till Kornsjö fäbodar, togs korna in i var sina ladugårdar. Där gav man dem lite att äta och sedan fick de stå kvar tills dagen efter, för att vila ut och bekanta sig med den nya miljön. Alla fähus behövde inte utnyttjas, eftersom ett par av bönderna hade sina djur hemma. De fanns gott om utrymme för de kor som va me. Christoffer Persson, som allmänt kallades för Rik-Persson, hade slutat nyttja fäbodskogens marker så deras fähus var tomt. Eftersom det var i gott skick sattes en del av korna in där, resten fick vara i två av de andra ladugårdarna på vallen. Totalt fanns det fem kokhus och lika många ladugårdar på Kornsjöbovallen då, tidigare hade det även funnits en torparladugård där, men den hade förfallit. Vi ägde ju inte nånting där, utan våra kor inhyste vi i Rik-Perssons lagård, de va bara tre lagårdar som användes den sommarn. Alla var trötta och hungriga när man äntligen nådde målet. Hampkärrorna ställdes framför de fäbodstugor som skulle bebos och hästarna släpptes fritt på vallen och fick beta av den saftiga grönskan. Allt folk samsades i det ena kokhuset och där dukades matsäckssmörgåsar och mjölk fram. Någon gick upp på taket för att ta bort täckningen över skorstenen, en annan hämtade ett fång ved och så gjordes en värmande brasa i den öppna spisen. Olga, som var gift med Ville Kristoffersson, hade med sig en bit salt fläsk. Å ja minns att hon skar till stora fläskskiver å grilla i öppenspisn, å de va ju liksom ovanligt. Det var gott, men Evert hade aldrig förr varit med om att grilla fläsk direkt i brasan. Sedan åt man smörgåsar och mjölk, men alla längtade efter en kopp kaffe, så någon hämtade vatten från kallkällan och fyllde den trebenta kaffepannan, som sattes över elden när den falnat något. Snart spred sig en härlig doft av nykokt kaffe i stugan och alla bjöds på den livgivande drycken som avslutning på måltiden. Storstädning Någon längre vila var det inte tid till, för fäbodstugorna skulle städas så att man fick bära in vad som fanns med på bufferlassen innan karlarna återvände hem. Sängarna skurades och bäddades med rena sängkläder. Matlådorna bars in i boden och ställdes inne för där var det svalt. Golv och väggar skurades med såpa och när allt var klart, lades rena mattor på golvet och man hämtade några kvistar björkris att pryda med. Byttor och en del andra träkärl hade förvarats i stugan hela vintern, så dem bar man ut och fyllde med vatten och de fick stå och svälla någon dag innan de rengjordes. Den stora blanngrytan som legat upp och nervänd ute på blanngäla, skurades ren från rost och putsades noga. Den skulle vara ren och blank innan man kunde börja göra ost och blanna. Å blanngäla den va inhägnad, så att inte korna skulle komma dit. Ibland så komme dom mitt på dan å ställde se i röken, men oftast stack dom iväg till skogen. En del av karlarna satte igång med små reparationer på byggnaderna medan ett par andra började hugga ved. Bopigorna behövde mycket ved, för när de ystade och kokade blanna hade de eld under grytorna en stor del av dagen. Man eldade även i den öppna spisen, för den användes både vid matlagning och för att värma vatten till disk och städning. På aftonsidan återvände de som hjälpt till med flyttningen. Kvar blev bara Gertrud och Evert, som bodde i ett av kokhusen och Helga, som hade en egen liten fäbodstuga. För dem återstod nu bara arbetet med kvällsmjölkningen, innan de gick till sängs. Nästa dag började fäbodlivet. Man steg upp vid sextiden på morgonen och mjölkade. Gertrud, som hade så många kor att ta hand om, hade ett drygt arbete innan hon mjölkat och släppt ut dem alla på skogen. En av de egna kossorna brukade Evert få mjölka, sedan han först mockat ut dyngan, så att det skulle vara rent. När ladugårdsarbetet var undanstökat, bars mjölkhinkarna in i fäbodstugan för då var det dags att skilja grädden från skummjölken. Evert fick dra separatorn medan hans mamma hällde mjölken i separatorskålen. Sedan skulle mjölken förädlas. Sen då va ju uppgiften att ysta, vi slog ju i löpe då, åsse tog vi opp vitostn då å knåda ur vasslan. Gertrud skötte själv osttillverkningen och när mjölken värmts till 37 grader slog hon i ostlöpe, sedan fick allt stå och ysta sig. Då skar den så då mjölken å de vart ostn, de vart nästan omgående. Då öste hon över den i ett ostkar, där vasslen klämdes ur. För att få upp alla ostsmulorna, använde hon en smälta som var en tunn kvast gjord av betat björkris (barken var avskalad). Med den fångade hon upp de sista ostresterna, så att vasslen skulle vara ren när den skulle kokas till blanna. För att osten skulle bli tät och fin, fick hon klämma och trycka till ordentligt längs kanterna på ostkaret. Sedan ställde hon det över ett kärl, där de sista dropparna vassle fick sippra ur. Efter någon dag hade osten torkat till så att hon kunde stjälpa upp den och ställa den på en hylla i ostboden. Där fick den torka ytterligare och varje dag blev det allt fler ostar som skulle vändas för att torka jämt runt om. Samtidigt fick hon se till dem så att de inte började mögla i sommarvärmen. Gammosten och blanna I bland gjorde Gertrud gammelost och då använde hon oskummad mjölk för att osten skulle bli riktigt fin. Det var lite mer arbete med den, för sedan hon tagit upp ostmassan och packat den i ostkaret, fick den torka till ett par dagar innan hon stjälpte över den i en handduk, som hon sedan knöt ihop. Då kokas den, å sen hädde man den i kare å den fick stå å mogna, om den koktes i vassla eller i saltvattn, de kommer ja inte ihåg. Men de vart ju en annan smak på n där gammelostn, å den kan väl jämföras me portsalutn idag. När tillräckligt lång tid hade gått, togs handduken med osten upp och fick kallna. Därefter ställdes den att torka, tillsammans med de andra ostarna. Också gammelosten skulle vändas och putsas medan den lagrades. Det sades att gammelosten var bäst, när den lagrats så länge att den kunde gå till matbordet själv. Det kunde bli mask i den, men vissa påstod att då var osten som bäst, men det sades nog mera på skämt. Vasslen skulle kokas ihop till blanna (mese). Å värsta jobbet de va å koke meseost. Det tog lång tid, cirka fyra timmar, innan den tunna vasslen blivit till en fast guldgul massa. Evert fick se till att ha lagom med eld under grytan, för i början var det lätt att den kokade över. De va mitt jobb de å stå å röre i n där gryta. Även då användes blannsmältan, för med den fick han slå ner kall luft i grytan. Allt eftersom timmarna gick, dunstade vätskan bort och mot slutet, när mesen börjat bli tjock, måste han elda försiktigt och röra om hela tiden. De va ju de sämsta de, för de fick inte bränne vid, å var e för hett då var e lätt att de brändes. Det var noga med att han rörde ordentligt, för mesen blev förstörd och inte alls god att äta om den brändes. Grytan var ju stor så han hade en lång träspade att röra med. Den skulle vara av trä, de fick inte vara metall inte. När mesen var klar, östes den upp i ett avlångt blannkar som var gjort av trä, där den fick torka någon dag. Då gjorde man samma sak där, man tömde opp n i kar å då blev e avlånga mesostar. Efter någon dag tömdes mesen ur och fick torka ytterligare och då ställdes den på en hylla i boden. Å dom kunde man bevara nästan hur länge som helst, sen dom hade vôrte torr igenom. Mesosten togs fram och revs på ett rivjärn, när man skulle äta av den. Då rördes den ut med grädde och blev ett gott pålägg på tunnbrödet. De va väldigt gott. När blannkoket var klart, hämtade Evert vatten från kallkällan och slog det i grytan. Sedan skulle den borstas väl, för det fick inte finnas några blannrester kvar i den, när mamma Gertrud skulle ysta nästa gång. Ibland kunde hon få göra flera ostar samma dag, så när hon var klar med den första omgången, fick hon hämta nästa mjölkbytta och börja ysta innehållet i den. Hon fick ju hela tiden skilja på de olika ägarnas mjölk, så det var mycket att hålla reda på för den som åtagit sig att sköta flera kobesättningar. Det var nästan alltid eld under grytan på blanngälan under vardagarna, men man naggade inte på söndagsfriden. Dags att kärna smör Grädden som separerades från mjölken, tömde Gertrud i det kärl ägaren skickat med och sparade den under cirka en veckas tid, innan hon kärnade smör av den. Alla hade skickat med egen hink eller en filstut som deras grädde skulle förvaras i. Kristofferssons hade en så kallad dragkärna som tagits med till fäboden och även separatorn var deras. Dragkärnan vevades och var modernare än de vanliga träkärnorna, där töreln skulle dras upp och ner i grädden. Hemma var Evert van att kärna med den vanliga träkärnan, så han tyckte det var både lättsammare och roligare med dragkärnan. Han fick veva den till smöret klumpat ihop sig, men sedan tog Gertrud över arbetet. Hon öste upp smöret ur kärnmjölken och lade det i ett trätråg där det tvättades i flera vatten, tills det var helt rent från kärnmjölk. Evert fick kila efter mera vatten från kallkällan så att hon skulle ha tillräckligt av det. Det var bara ca 50 meter till källan, som låg i kanten av Bodmyran. Vattnet var inte särskilt bra där, men det fanns inget annat vatten att få tag i vid Kornsjöbodarna. Av kärnmjölken kunde man göra kärnmjölksost, men Gertrud hade så mycket arbete ändå, med alla djur och all mjölk som skulle förädlas, så hon gav den till djuren. Hopplös grädde Kossorna släpptes ut från sina ladugårdar på morgonen och kom i allmänhet tillbaka, när det var dags att mjölka dem till kvälls. Om det var riktigt varma dagar, hände det att de kom hem till fäbodvallen någon stund mitt på dagen också. Alla kor följdes inte åt när de tågade iväg på morgonen, utan var besättning gick för sig och höll ihop sins emellan. En av kobesättningarna som Gertrud och Evert hade hand om, var inte lika säker som de andra, att komma hem till kvälls. På sensommaren var det inte alls ovanligt att de fick gå ut och söka dem, när det blev mjölkdags. Å då kunne vi få gå långt innan vi hörde koskällern. Vid ett tillfälle var de borta i två dygn. Så småningom kom de hem själva, men då hade de ju inte blivit mjölkade så juvren mjölkstinna och Gertrud satte igång att mjölka dem på en gång. Men de gick inte å kärna smöre av den grädda. När man separerat mjölken och skulle kärna smör av grädden, klumpade den inte ihop sig, trots att Evert vevade kärnan timme efter timme. Då hadde mamma fått de tipset, att hon skulle lägge en kopparslant i kärna, när de inte ville bli smöre där, men int hjälpte de. Som sista utväg provade hon att slå lite ostlöpe i grädden, för att se om det skulle lyckas då, men nej, det var helt omöjligt. Till slut fick man kassera grädden, den var oanvändbar. Mjölken hade troligen varit i juvren för länge och därför blivit dålig. Ljusa sommarkvällar På försommaren var det ljust så gott som dygnet runt och det var lätt att göra sysslorna. Även om man behövde gå ut för att leta kossorna sent på kvällen, var det ändå så ljust att man kunde ge sig ut i skogen. Ja minns, en besättning, dom bruka vara borte nån gång, så man måste fara å lete dom, å när de då vart höstn, då var e sämst då dom for å lette soppen. På sensommarens började det skymma rätt tidigt, då kunde man inte gå någon längre sträcka för att leta de kor som inte kommit hem. Inne i fäbodstugorna blev det också skumt och Evert kommer ihåg att hans mamma brukade tända fotogenlampan, som gav ett behagligt sken där inne. Även i fähuset behövdes det lite lyse, så hon tog med sig en lykta dit när det var mjölkdags. Trots att Evert bara var 11 år hade han mycket arbete med veden, för det låg på hans ansvar att klyva och stapla den. Senare på sommaren när vedförrådet började tryta, fick han gå till skogen och hugga mera ved. Varje gång mjölken skulle ystas, var det han som skulle hämta veden, sköta elden och passa grytan, så då gällde det att ha några vedpinnar inom räckhåll. En hel del vatten skulle värmas, för det blev mycket disk och ibland skulle Gertrud tvätta upp kläder och sänglinne och då behövdes ved att värma tvättvattnet med. Långt till handelsboden Någon gång emellanåt behövdes varor från affären, för att det inte skulle bli allt för ensidig kost under sommarveckorna. Då gick Gertrud, Evert och Helga stigen ner mot Viks fäbodar och vidare till Fjällåkern för att handla. Då var e en varubil som komme varje torsda opp till Fjällåkern på en viss tid, så vi gick dit då å handle de vi skulle ha. Frans Westman kom då med sin varubil, han kallades allmänt för Kött-Westman för han var slaktare, men han hade även en livsmedelsaffär i Bjästa. Varorna skulle sedan bäras hela vägen upp till Kornsjö-bodarna. Trots att fäbodvallen ligger långt från närmaste by, fick man ofta besök på söndagarna, i synnerhet under den tid när bären började mogna. Hjortronplockare sökte sig gärna till de många myrarna uppe på fjällskogen och Evert blev ofta ombedd att följa dem och visa var hjortronen fanns. Han uppskattade inte de turerna så mycket. Däremot gick han gärna själv ut och plockade, för han kände väl till skogsmarkerna på fjället och den bästa bärmyren behöll han för sig själv. Vid ett tillfälle kom Lovisa Kristoffersson för att plocka hjortron och hon ha Evert med sig som vägvisare. Ja ville ju ogärna följe me, men n här Lovisa hon ville absolut att ja skulle följe me na. Han visade henne till en bra myr där hon fick plocka sina bär, men själv gick han en bit längre bort och fyllde sin hink. Å ja hörde ju att hon ropte på me, å sen ja hade fullt, då gick ja ju till na. När han kom tillbaka för att se hur det gått för Lovisa, hade hon ramlat och stukat foten i ett myrhål och satt där och väntade. Hon kom inte upp själv, så Evert fick hjälpa henne på benen. Å då hon steg opp, då såg vi att hon satt på en huggorm. Lovisa blev alldeles skräckslagen, trots att hon inte blivit biten av den, men när Evert kollade upp lite bättre, upptäckte han att det bara var ett tomt ormskinn hon suttit på, så den panikslagna Lovisa kunde lugna ner sig lite. Lovisa hade ont i foten och det var lite svårt för henne att stödja på den, men Evert bröt en käpp, som han gav till henne och med den i handen, haltade hon tillbaka till fäbodstugan. Att följa gamla tanter i skogen var inte vad Evert eftertraktade, däremot tyckte han bättre om när några äldre gubbar kom upp för att leta hjortron. De kunde ju komma nå gubbar ifrån Långnäs å visa mej, dom kände väl till mera än va ja gjorde, å då fick jag nya ställen. Då fick han följa med dem och fick på så vis tips på nya myrar. Tätörten växte på fjällskogen Det blev ju lite variation i kosten när man plockade bär, annars var det naturligtvis mycket mjölkmat under tiden i fäbodarna, men Gertrud gjorde ibland täte av mjölken som omväxling. Då fick Evert gå ut på någon myr i närheten och plocka några plantor tätört. De lades ner i en kaffekopp som sedan fylldes med färsk mjölk. Koppen ställdes in i ostboden och efter några dagar hade det blivit tätmjölk i den. Då plockades plantorna bort och täten hälldes över i en bunke som fylldes med mjölk och sedan satte man ett lock över. Täten ställdes in på en hylla i boden att mogna och någon dag senare hade den blivit färdig att avnjutas, antingen till frukostgröten eller så smulade man ner tunnbröd och gjorde tätbryta. Helga Kristoffersson bodde ensam i sin fäbodstuga, men varje lördag kom Otto Lindblom upp till henne på friarstråt. Han hade en resegrammofon och ett antal grammofonskivor, som han tog med sig, så på kvällarna vevades grammofonen upp och man lyssnade på musiken. Å den fick vi ja ha där oppe då, å spela på. Otto var inte bara intresserad av Helga när han kom. Han tyckte också om att fiska och Evert brukade få följa med på olika fisketurer. På lördagskvälln gick vi till Viksbobäcken å mette öringen, å då fanns e gott om öring i n där bäcken. Evert såg alltid fram mot helgerna när Otto skulle komma, för han hade alltid något gott med sig, eller en färsk dagstidning. Murkrus Inte bara till fjällhälja utan alltid på lördagarna piffades fäbodstugorna upp lite extra. Askan togs bort ur öppenspisen och muren borstades ren från sot och kritades runt om. Det var vanligt att ta med sig en påse krita och en del av den hälldes i en skål. Vatten slogs på, tills det blev en lagom smet att måla muren med. Sedan den var vit och fin, brukade både Gertrud och Helga göra vad som kallades murkrus. Då blandade de mera kritapulver i skålen sedan muren var kritad, för att skulle bli tjockare. Sedan skar de ut en blomma eller någon annan figur ur en pappbit och lade på den tjocka kritgröten dit och så klämdes figuren fast mot muren. När pappen togs bort, hade man fått en upphöjd bild på den nykritade muren. De vart litte annorlunda å de vart ju fint de där, men de räckte ju inte så länge förrn de vart svart. När hela stugan var uppstädad, gick man till skogen och bröt björkris att pryda med och som avslutning plockades några ängsblommor som sattes i ett glas på bordet. Gertrud var mån om att det skulle vara fint i stugan, för där skulle ju hon och Evert sitta när de åt. Vi åt inte ini ostboa inte, för där åt råtterna. Det var inte alltid så lätt att hålla de små inkräktarna borta från allt gott som fanns där inne. Å iblann gick vi ilag me Helga å drack kaffe. En bra jägare Evert trivdes med fäbodlivet och hade aldrig långtråkigt under sommaren i fäbodstugan, trots att där inte fanns några lekkamrater. Han ägnade sig också åt lite småviltjakt när tillfälle gavs. Det fanns gott om skogsmöss, inte bara ute i skogen utan de letade sig gärna in i stugans ostbod. Man stog där å drog separatorn, åsse kom dom där fram på golve. Evert minns att de ofta kom kilande över golvet, när han stod där inne och objudna gästerna ville han inte ha i stugan, så han funderade lite hur han skulle gå till väga för att fånga dem. Mamma hadde ju russina me se, så ja tog några å hedde i en påse. Det gick inte lång stund förrän råttan upptäckte att det fanns godis att hämta och kröp in i påsen. Då nöp ja igen påsn, åsse hadde ja råtta där. En helg under sommaren var det lite extra högtidligt, då firades fjällhälja och då kom folk i olika åldrar upp till bopigorna på besök. De hade mat med sig själva och en del av karlarna hade också flaskan med sig, så det kunde bli rätt livat på fäbodvallen, innan kvällen var till ända. Å n här Ernst Kristoffersson, han va ju mysig. Han hadde väl smaka på flaskan, å ja minns speciellt på kvälln, då va han livad, å han hadde en nattskjorte på se å då van väl ute å strula på fäbovalln då. Många av gästerna låg kvar i någon av de tomma stugorna och det fanns två sängar i dem, en överslaf och en underslaf. De var breda och man kunde ligga två personer i varje slaf och de som inte rymdes där fick ligga på golvet. De lågs ju överallt då. Natten blev i allmänhet kort och den stund man fick sova, låg det folk så gott som över allt. Även grannfäbodarna var bebodda Det året när Evert var med sin mamma i Kornsjö fäbodar, höll Brita och Gustav Norberg på att bygga upp en ny fäbodstuga uppe på Västanåhöjden. I Lillvästanå fäbodar arbetade Hanna Norberg och hon hade sin dotter Karin där, som var i samma ålder som Evert. Någon gång lämnade Gertrud, Evert och Helga sin fäbodvall, för att hälsa på sina grannar. Då gick man först stigen mot Bjästa fäbodar och en bit ovanför dem, vid Filhällan fanns ett stigkors. Där gick den ena stigen till Västanå fäbodar och den andra gick till Lill-Västanå och Sunnansjö fäbodar. Besöken mellan fäbodvallarna blev inte så ofta, eftersom det var en bit att gå och var och en hade fullt upp med sitt arbete. Varannan vecka kom någon hemifrån byn och hämtade ostar, mesostar och smör, för man var i behov av produkterna hemma. När det var dags att flytta tillbaka till byn, kom bykarlarna upp med de tomma kärrorna och då lastades allt som fanns i stugan på bufferlasset och så bar det iväg tillbaka hem. Då var det inte många dagar kvar innan Evert skulle börja skolan, så då fick han jämnåriga kamrater att vara tillsammans med. Vi va där hela sommarn, ja tro ifrån den sjätte juni å in i augusti, så vi va där en två måner, men de ä intressant å roligt att man ha fått vare me om den där tidn. Vittra bodde i Kornsjö fäbodar Evert hade under årens lopp hört spännande historier om både spöken och vittror vid Kornsjö fäbodar och det var nära att han själv skulle få bli vittne till mystiken kring dem. Sedan han blivit vuxen, bodde han några dagar tillsammans med lantmätaren och några av de andra karlarna i byn, i en koja på fäbodvallen, för man skulle gå upp rågångar på fjällskogen. Det var sensommar och kvällarna hade börjat bli mörka, när någon från det okända gav sig till känna. Eftersom Evert hade hört både det ena och det andra om de skygga varelserna, trodde han att det hans tur att få träffa dem. De andra karlarna var kvar i skogen, men Evert hade kommit till fäbodvallen lite tidigare, så han tände lyktan inne i kojan och så gick han ner till kallkällan efter vatten. Det var ganska mörkt ute, när han gick ner mot ett av fähusen och bort till källan. Å de fanns en stor gran där, å då ja komme, såg ja hur nån sprang förbi å gömde se bakom den. Han blev inte rädd utan sade till personen, att komma fram. Han räknade med att det var någon av kamraterna, som ville retas lite. Evert fick inget svar, men han fortsatte fram till källan efter sitt vatten, som han bar in i kojan. Riktigt lugn var han väl inte, utan efter en stund gick ut igen, för att få klarhet i vem som var ute och smög i mörkret, men då såg han samma sak igen, någon kilade iväg och försvann bakom granen, men ingen svarade på hans tilltal. Då gick Evert tillbaka till stugan och gick samma tur en gång till och då upptäckte han, att det var hans egen skugga som spelade honom ett spratt. Om han varit mörkrädd, hade han naturligtvis inte kollat upp vem som var ute och smög i skymningen. Då hade han i stället fått berätta om skrömta och vittra som huserade på fäbodvallen. Under krigsåren användes stugorna som skogsarbetarkojor. Everts bror och en granne var där uppe en vinter och högg virke. De bodde då i den ena föbodstugan, men det var kallt och dragit. Den enda eldstad som fanns, var ju den öppna spisen och så snart brasan falnat, kom kylan krypande. Om det snöade på natten, var det ofta snö inne i öppenspisen på morgonen. Sedan fäbodtiden var slut, såldes fähusen och vissa av kokhusen som brännved till massaindustrin. De meste såldes strax efter krige, då massafabrikerna kom igång, dom behövde brännved. Byggnaderna revs och fraktades med häst ner till Långnäs. Där hämtades virket med lastbil och kördes till Hörneborg, där det höggs upp. Det var inte bara fäbodstugor och fähus som gick det ödet till mötes, utan många andra gamla timmerhus gick samma väg. Christoffer Perssons minnen. Den 23 november 1995, besökte jag Christoffer Persson i Bjästa, för att få höra vad han kände till om Kornsjö fäbodar. Han föddes redan år 1909 och växte upp i Kornsjö bland 13 syskon. En av hans systrar, Märta, som var född år 1906, var fäbodpiga i Kornsjö fäbodar några år på 1920-talet. De gällde ju å ha handlag me korna, å de hadde Märta, de ä nog ingen överdrift å säja. Det var i allmänhet Christoffer brukade få köra bufferlasset åt henne, när man flyttade till och från fäbodstället. Det var fem bönder, som hade rätten till mulbete för sina djur på fäbodskogen, men byns torpare fick också skicka med sina kor. Pigan hos den bonde som åtagit sig att ta med några torparkor, fick då även sköta dessa djur, men hon fick behandla den mjölken separat, för torparna skulle ha smör, ostar och blannostar av sina egna kossors mjölk. Förutom Perssons hade Edmarks, bröderna Ernst och Ville Kristofferssons samt Pelle och Konrad Kristofferssons sina fäbodstugor på Kornsjö fäbodvall. Ernst och Ville hade sin stuga tillsammans, de övriga hade egna stugor och varje bonde hade sitt eget fähus. Till torparnas kor fanns en gammal torparladugård. Morgonstund har guld i mun När det var dags att flytta, startade man tidigt på morgonen. Grannarna i byn hade kommit överens om vilken dag de skulle buffre till fjälls och då mjölkade alla lite tidigare, för att det inte skulle bli allt för långt fram på dagen, innan man var framme. Sedan släppts djuren ut från sina ladugårdar och flickorna som skulle vara fjällpigor fick ta hand om dem. Bufferlassen, som gjorts i ordning dagen före, kördes av någon av karlarna i varje familj Perssons hade ett stort jordbruk med många kor, så de behövde ha extra mycket med sig. Vi hade aldrig minner än tolv kor, å de va mycke de, de övriga då sammantaget va väl en sex, sju stycken till, så de va ju Märta som hadde hand om de mesta där. Det var vanligt att man tog med sig skrädesmjöl och gammal potatis att ge till korna när de kom från skogen. För att få plats för alla säckar, körde de alltid med dubbla kärror. Christoffers äldre broder Arthur, körde det ena lasset medan han själv tog hand om det andra. Kossorna hade Märta med sig när hon gick. Oftast var det några fler ur familjerna som följde med när man flyttade, så det var en lång rad av folk och fä, som startade vandringen upp mot fjällskogen denna morgon. Skraveltjârn var illa beryktad På 1920-talet fanns inga riktiga bilvägar i byarna, utan man följde kärrvägen på östra sidan av Kornsjösjön och kom fram till Bjällsta by och vidare upp mot Rössjö. Strax innan man var framme där, tog man av upp genom skogen och kom in på fjällvägen. Den gick genom Björsby fäbodvall, som redan då var ur bruk. Så kom man till Bjällsta fäbodvall, men även den var öde. Färden gick vidare uppför Sandlia mot Viks fäbodar men innan man kom dit, måste alla ekipagen över Skraveltjârn. Å där var e besvärligt å komma fram. Över Skraveltjârn var det stenigt, ojämna berghällar stack fram lite här och där och det kunde vara problem att få sakerna på flyttkärran att ligga kvar, trots att man bundit med rep om lasset. Man höll ju tömmarna i ena handen, å stötta kärran me den andra, då man skulle över där. Vid ett tillfälle när Christoffer och de andra kornsjöbönderna kom körande med flyttlassen på försommaren, kappsejsade en av kärrorna. Hjulfästena var dåliga på granngårdens kärra och staget mellan dem var ganska murket. Det var nätt och jämt att den höll ihop. Uppe vid Skraveltjârn rasade kärran ihop och det gick inte att köra en meter till. Då blev man tvungen att flytta över allt på de andra böndernas redan fyllda kärror. Vi hade två lass, ja vet int va de berodde på, men vi körde ju me två bufferlass vi, så då kunde vi ta det mesta. Mycket att komma ihåg vid buffringen Det var mycket som skulle med och det gällde att inte glömma något kvar hemma, för det var lång väg att gå tillbaka hem. Vilket före, tänk de in de, att samla ihop grejerna där. En hel del mat behövdes för att bo i tre veckors tid uppe i skogen. Mjölk och mjölkprodukter fanns det ju gott om, men Märta behövde tunnbröd, kornmjöl och gryn att göra gröt av och vetemjöl till välling och pannkakor. Så hade hon naturligtvis kaffe, socker och salt med, men även en påse hembakta skorpor som tilltugg till kaffet. Tunnbrödet bakade man själv, för innan det var dags att flytta upp till fäbodarna, bakade man det och då skickades en brödlåda till pigan. Något ätbart vankades inte under färden och inte heller när man kom fram, för fäbodstugorna stod ju tomma, så Christoffers mamma hade gjort i ordning ett ordentlig skrin med matsäcks-smörgåsar, att njuta av vid framkomsten. Dessutom hade Perssons en kruka mjölk med. Korna skulle ju inte mjölkas förrän det blev kväll och det fanns ju inga kaffetermosar på den tiden, så man drack mjölk till smörgåsarna. Flera olika byttor fanns med på kärran när man flyttade, liksom mjölkstävan, mjölkhinkarna och mjölksilen. Smörkärnan skulle också med liksom smörtråget som behövdes för att tvätta smöret i, när det var nykärnat. Separatorn va ju en nyhet, och Märta hade ju den me sej. När vi skulle fara opp me de där sakerna till fäbodarna, de va ju ungefär en mil, å de va ett företag me hästn å kärra, å skramligt me järnhjula å de där. Ja minns särskilt Skraveltjârn, vi skulle köre där, vi va ju nästan bara småpojkar, men de va ett äventyr å få grejerna till å ligge kvar på kärra. Den var ju högt lastad med allt som behövdes, dessutom var det en del kläder för Märtas del, för hon kunde ju inte ha samma kläder på sig när hon gjorde ladugårdssysslorna som när hon ystade. Dessutom ville hon ha lite bättre kläder med, att ha på söndagarna när det oftast kom besök till fäbodvallen. Sängkläder skulle också med, både täcke, kudde, filt och lakan. I botten på sängen hade man en halmmadrass som man bytte halmen i varje vår. På hösten när pigorna flyttade hem, tömdes den ur och man tog bara det tomma bolstervaret med sig, för det skulle tvättas. Det var nystoppat med ren halm när man for hemifrån och låg och pöste överst på flyttlasset. Rena hemvävda trasmattor fanns också med och en bunt handdukar, de skulle finnas både osthanddukar, diskhanddukar och de som pigan skulle ha för eget behov. Även bindslena som kossorna sattes fast med inne i ladugården skulle med och för deras räkning togs flera säckar skrädesmjöl med vid flyttningen. Perssons hade egen kvarn hemma och malde sitt mjöl själv. Pappa va lite före sin tid, han malde ju själv, han hade kvarna där på lon, så de va inge problem me mjölet inte. Så mycket porslin behövdes inte, men några kaffekoppar, sockerskålen och gräddkannan skulle man ta. Ett par djuptallrikar och någon flattallrik behövdes också. Dessutom tog man med någon skål, en tillbringare och naturligtvis den trebenta kopparkaffepannan. Fäbodstugorna stod oftast olåsta när de inte nyttjades och det hände att om man lämnade porslinet kvar där under vintern, så det blev sönderslaget av folk som inte var så nogräknade, när de tittade in i dem. Endast de stora järngrytorna som användes vid ystningen och den man hade att värma vatten i, lämnades kvar över vintern tillsammans med några ost- och blannkar, allt annat skulle fraktas emellan. Muttera - var är den? Christoffer kommer ihåg en händelse när man flyttade till fäbodarna en försommar. Som vanligt satte Märta igång med att städa och göra rent inne i stugan, innan hon började bära in allt som fanns med på flyttlassen. När hon tagit in separatorn i boden, skulle hon diska upp separatorn och montera ihop den innan den skruvades fast på sin hylla där inne. Kulan och alla trattarna sattes på plats, men så utbrast hon; -” men muttera, va ä muttera då”! Då hade den tydligen ramla bort, oj, oj, oj, de gick ju inte å separera. De vart ju litte grubbel då, Arthur då, han fick en hård dom, å fara till Bjästa å skaffa en ny mutter. Det skulle vara en mutter att skruva ihop sakerna med, men den hade skakat loss vid flyttningen och låg någonstans efter fjällvägen. Inte var det lönt att börja leta efter den, utan det gällde att så snart som möjligt få tag i en ny, så Christoffers äldre broder Arthur fick gå hela vägen till Bjästa, för att köpa den. Ja va ju för litn, så han fick domen på se å göra de där. Sedan återvände han till Kornsjö där han låg kvar över natten, men morgonen efter fick han traska tillbaka till Kornsjöbodarna med muttern, så att Märta kunde skruva ihop separatorn, för den måste hon ju använda dagligen. Det kunde ofta vara ganska rörigt inne i fäbodstugorna, när man kom på försommaren. Många som fiskade i bäckarna på fjället, brukade övernatta i dem, men någon städning brydde de sig inte om. Inte heller råttorna som varit där under vintern, gjorde rent efter sig. De va inte na lite å göra de me å städa. I Kornsjö tro ja inte vi hade nå tidningar på vägga å de va ju lika bra de. Hela stugan skulle sopas ren och skuras med såpa när fjällpigorna kom för att flytta in. Oj, oj, oj, va de såg ruskigt ut då man kom dit, de hade ju sprunge råtter Alla hyllor, både inne i stugan och rummet innanför som kallades för mjölkboden, skurades ordentligt. Väggsängen rengjordes, innan man bar in sängkläderna och bäddade den. Vatten östes upp ur kallkällan nedanför ladugårdarna och man fyllde träbyttorna med det. De hade stått oanvända sedan förra sommaren och blivit glesa, så nu behövde de fyllas med rent vatten för att svälla ut, innan de kunde användas igen. Jordgolv åt kreaturen När folk och fä kommit upp till fäbodvallen, sattes korna in i sina ladugårdar där de fick vila ut efter den långa vandringen. Varje besättning hade sin egen ladugård och djuren visste sedan tidigare år, till vilket av fähusen de skulle gå. Därinne hade var och en sin egen plats, Gullros gick dit hon var van att stå och Deja hade sin båsplats. Alla mindes var de hörde hemma och det var bara om man köpt någon ny kossa, en som aldrig varit till fäboden förr som det kunde krångla till sig lite, men efter någon dag, visste även hon sin plats där inne. Märta lade alltid en näve av mjölet på en bräda, just där korna bjestes fast inne i ladugården. Då stod de stilla och slickade i sig det, medan hon satte fast dem. Fähusen hade bara jordgolv, som korna stod och låg på under nätterna. De va ingen som hade nå båspallar där inte, men de va som ett mebor förståss, åsse ett slags plank, men nog va de primitivt. En bräda fanns bakom dem, så att urin och koskit inte skulle komma dit där de skulle ligga. Det hamnade i stället bakom brädan och varje morgon fick den som skötte djuren, mocka ut dyngan och kasta ut den genom en glugg i ladugårdsväggen. Några bekväma redskap fanns inte, utan Märta hade en stor och tung träspade som hon skrapade ihop och kastade ut dyngan med. Trots att pigorna försökte hålla rent i sina fähus, hände det ändå ibland att de kunde få en smutsig korumpa i ansiktet, när de satt och mjölkade. Det fanns inga fönster där inne, bara några små gluggar som stod öppna. Oftast fick även ladugårdsdörren stå öppen medan pigorna mjölkade, för att de skulle få in lite dagsljus. På hösten, om korna kommit hem sent, kunde det vara ganska mörkt att sitta där inne och mjölka, men då fick pigan ta med sig en lykta för att få en aning ljus. På morgonen var det alltid ljust och då var det lättare att arbeta. Sedan korna blivit mjölkade och utsläppta på skogsbetet, skulle fähusen städas. Då förberedde Märta så att allt skulle vara klart när djuren återvände på aftonsidan, så hon lade en näve mjöl till var och en av dem, men det var allt de fick inomhus, all annan mat fick de söka själva. Sedan korna kommit ut, var man noga med att hålla fähusdörrarna stängda, för ibland kunde några av dem komma hem mitt över dagen och då ville man inte att de skulle frestas att gå in och slicka i sig av mjölet. Klagovisor var ingenting för Märta Perssons hade tolv kor som Märta skulle handmjölka två gånger om dagen, men hon var duktig och tyckte om att arbeta. Dessutom var hon hjälpsam och ett bra stöd för de yngre pigorna, för till henne kunde de gå om de behövde några råd. En sommar var det en ung flicka som ofta klagade över hur slitsamt det var på fäbodvallen, så Märta blev less på den eviga klagolåten och skrev en liten lapp med några rader till henne. Där kunde man läsa; A Sally har så mycke göra, men inte blir e na mycke för a. Märta fick stiga upp tidigt, för att hinna med sina sysslor. På den tiden hade alla bönder fjällkor som var mindre än de kor som man i allmänhet ser numera och de mjölkade inte särskilt mycket. En bra fjällko kunde ge cirka 1.500 liter mjölk per år. Före kalvningen kunde djuren stå i sin (de mjölkade ingenting) i en till tre månader, för de fick ju inget kraftfoder utan de livnärde sig enbart på vad som fanns i skogen på sommaren och torrt hö under vintern. Lite skrädesmjöl och potatisrester var det enda tillskott man gav dem. Kossorna släpptes ut i den fria naturen på morgonen och fick klara sig själv hela dagen. De brukade komma hem till fäbodarna ganska punktligt på aftonen och då väntade de utanför fähuset, tills Märta kom och öppnade dörren. Hon kunde höra musiken från deras skällor i god tid innan de närmade sig fäbodvallen och då var det alltid skällkon som kom först. Det var den kossa som hade största skällan och var ledarkossa i besättningen. Efter henne kom alla andra i en lång rad och om man hade några ungdjur med, var de alltid sist. Han såg i glaset var kossan fanns. Vid ett tillfälle fattades en av Märtas kor på kvällen och trots att hon letade i skogarna runt omkring, syntes inte ett spår av henne. Man gissade att hon gått ner sig i något myrhål. Ryktet kom naturligtvis hem till Kornsjö och där var det en man som föreslog att Persson skulle prata med en trollgubbe, så kanske han kunde ge dem en ledtråd. Man kände till en man som bodde i Svedjeholmen, som brukade se vad vanligt folk inte såg. Han skulle nog kunna berätta var kossan fanns. Perssons hade bil redan på 1920-talet och det blev Christoffer som fick ta den och fara till gubben. För att få honom att berätta, måste han ha en liter brännvin med sig, så pappan skickade med en flaska att lämna över till gubben. När Christoffer kom in och berättade sitt ärende, sade han; -” flaska ska jag ha först”! Han fick den och hällde upp lite av innehållet i ett glas. Något annat, eventuellt var det bara vatten, blandades i och gubben satte sig och rörde om i glaset medan han tittade på vätskan. Han beskrev ganska bra en ravin som hon hade gått ner i, ett besvärligt ställe där, de va väl en fyra kilometer från fäboden, å väderstrecke peka han ut, men han sa att kon va dö. Enligt gubben hade kossan ramlat ner i en bäckravin cirka fyra till fem kilometer från fäbodvallen, men hon kunde inte ta sig upp. Men vi trodde int na på ne, så vi gick aldrig å leta. Christoffer återvände hem och berättade vad han fått veta, men det blev inte så att Perssons gick för att leta henne. Det var ju sommar och mycket arbete hemma som måste göras och det verkade ju omöjligt att hitta kossan. Något år senare fick de höra av en som vandrat i skogarna på fjället, att han hade sett resterna av vad som troligen var deras kossa. Platsen stämde med den beskrivning som trollgubben uppgett för Christoffer tidigare. Sångstund på fäbodtaket På helgerna kom det besök från olika byar, till fjällpigorna. Det var oftast pojkar, som gick emellan de olika fäbodställena uppe på Nätra fjällskog. Christoffer hade heller inget emot en utflykt dit när det blev lördagsafton, så han brukade gå och hälsa på Märta ibland. Han övernattade i fäbodstugan och en morgonen när han steg upp, hade en av de andra pojkarna klättrat upp på fäbodstugans tak. Där stod han och sjöng i arla morgonstunden; -” Det går så lätt för en yngling att falla, när han är i sitt sjuttonde år”. Pojken hade bra sångröst och diktade allt eftersom han sjöng, men resten av visan hade fallit i glömska. Rik-Persson Christoffer Persson hade samma namn som sin pappa. Christoffer den äldre, hade tidigare haft ett stort hemman uppe i Kläppsjö by, i närheten av Junsele, men flyttade därifrån år 1914 i samband med att han köpte hemmanet i Kornsjö. Det hade legat för fäfot ett tiotal år och där var mycket att göra när Perssons kom dit. Åkrarna hade börjat växa igen med sly och boningshuset hade stått tomt under alla år. Persson betalade 31.000 kronor för sitt nya hemman, men han hade fortfarande kvar Kläppsjöhemmanet, i avvaktan på att priset på det skulle stiga. Efter två arbetsamma år, när Perssons måste låna pengar för att klara sitt nya boställe, såldes det skogrika hemmanet i Kläppsjö. Det var Måvikens Ångsågs AB som var köpare. Affären gjordes upp på Hotell Erikslund i Ullånger och Persson fick 105.000 kronor, en summa som han var nöjd med. Därefter kunde han betala sina lån. Han fick dessutom en ordentlig slant över på banken, så efter den hemmansaffären blev han allmänt kallad Rik-Persson i Kornsjö. När Perssons flyttade till Kornsjö, hade de sju kor och några smådjur med sig. Folk och fä fick gå hela den cirka 10 mil långa vägen, från Kläppsjö. Christoffers pappa, hans morbror Alfred, farbrodern Iske (Israel Persson) och en annan Kornsjöbo som hette Ante följde med hela vägen. Första dagen gick man från Kläppsjö till Nättersjö i Sidensjö. Där fanns en stor ladugård, som man fick hysa in djuren i över natten, så att de skulle få vila. Folket övernattade också i Nättersjö. Nästa morgon vandrade man vidare till Kornsjö, men det var inga riktiga vägar på den tiden, utan man följde fästigar och kärrvägar. Fäbodtiden ett minne blott Ännu står ett par av fäbodstugorna kvar vid Kornsjö fäbodvall, men fähusen och många av stigarna är borta. Så länge bönderna buffre till fjälls varje sommar, hölls både byggnader och stigar i trim, men nu är det inte längre någon som har intresse av det gräs som växer i skogen, när till och med åkrar och ängar hemma i byarna får växa igen. Fäboddöden kom på 1930-talet, bland annat till följd av att bönderna kunde få skicka mjölken till mejeriet. Levnadsvillkoren har förändrats drastiskt under 1900-talet. Då, när Christoffer växte upp, var man mån om att ta vara på varje grässtrå som stack upp ur marken och han citerar Erik Axel Karlfeldt som skrev: Den som låter jord växa igen, gör större brott än den som dräper män. Så viktigt var det att ta vara på vad marken gav. En annan skald vid namn P. J. Rösjö skrev på sin tid: Den som får två strån att växa, där förr var bara ett, arbetade för sju konungars tid. Inte heller hans funderingar står sig när vi nu nalkas år 2000. --------------------------- Lördagskväll på fäbodvallen. Halvar Nyberg från Nätrabölen minns från den tid när han var i femtonårsåldern, att ungdomarna från hans by gick och hälsade på fjällpigorna i Kornsjö fäbodar ibland. De gick inte dit under fjällhälja, utan de hälsade på när de visste att pigorna var ensamma. En pojke som hette Gösta Sjödin brukade vara med och han hade en liten resegrammofon och några stenkakor med sig. När ungdomarna kom fram, bjöd fjällpigorna på kaffe och smörgåsar med ost och blanna, sedan vevade man upp grammofonen och satt ute på fäbodvallen och lyssnade på musiken till långt in på natten. Eftersom det var sommar var det ljust även då, så det var inga problem att vandra skogsstigen tillbaka hem på morgonsidan. ------------------------ Tidningen Örnsköldsviks Allehanda hade en artikel år 1937 om fäbodar på Nätra fjällskog och där stod att läsa följande: På Kornsjö fäbodvall ligga de fyra kokhusen och ladugårdarna symmetriskt. Gavlarna på kokhusen står i öst- till västlig riktning. Vi titta in i kokhuset som ligger längst i öster och finna här att muren, som är i hörnet vid ingången, nästan är nedramlad. Hålet som den lämnat i spåntaket är täckt med spån. Inget mellantak finnes. I nästa kokhus är en bro framför dörren och vårt öga möter några hästskor, som äro uppsatta över densamma. Inne i stugan påträffas en över- och undersäng, vilken liksom spisskäppan är målad. Och om vi spetsar vårt öra, hör vi här väggsmeden som slår i väggarna. Det tredje kokhuset är nästan lika de två förra, men i det fjärde har vi två bodar och muren är här nedramlad. Torrgran och fjällskog bruka höra ihop och intill detta kokhus ha vi en god representant, mätande sina 25 tum på brösthöjd. I dessa fäbodar äro de blott på höstfjället en månad, i övriga som äro i bruk, Östersels och Västanå, sammanslår de huvel- och höstfjäll och äro i fäbodarna sju till åtta veckor oavbrutet.

Näske fäbodar

Titel: Näske fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin, Jenny Lindkvist

Meddelare:

År:

Socken/stad: Nätra socken, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Den 26 september 1996, var en solig och varm höstdag. Löven lyste i gult och orange, när jag körde från Docksta till Näske, för att besöka Jenny Lindkvist, som skulle berätta lite fäbodminnen för mig. Jenny hade nyss fyllt 95 år, men själen var ung och hon hade en hel del att förtälja. Själv hade hon i sin ungdom varit fäbodpiga i Hummelviks fäbodar, men hon visste att hennes mamma Johanna, varit fjällpiga i Näske fäbodar under sex somrar. På den tiden låg fäbodvallen inte som nu, nere vid stranden av Näskefjärden, utan den låg uppe i skogen cirka 800 meter längre norrut. Jenny har ett mjölktråg, där den gamla fäbodvallen var avmålad. Piga hos storbonden Johanna var född i Västansjö år 1875 men kom i sin ungdom till Näske, där hon tjänade som piga hos Edblads på 1890-talet. Där hade man ett för den tiden rätt stort jordbruk och ett fint gammalt hus. Det är numera flyttat till Bjästa, där det blivit socknens hembygdsgård. Jenny berättade att hennes mamma hade haft en arbetsam tid i Näske, för i det stora huset skulle hon skura alla trägolv med såpa och borste. Det var stora krav på pigan och hon skulle hinna göra så mycket som möjligt under dagen och allt gjordes för hand, för det fanns ju inga maskiner att ta till om arbetet var tungt. Från tidigt på våren tills den dag snön lade sig som ett skyddande täcke över markerna, var det mycket arbete utomhus. När vintern kom hade hon linet som måste bearbetas, hon skulle karda, spinna och väva, samtidigt som de vardagliga sysslorna skulle utföras. Till Johannas arbetsuppgifter hörde även att sköta Edblads kor och när det började grönska ute, var det dags för henne att släppa ut dem att beta av skogens gräs och örter. Efter några veckor började maten tryta på markerna hemma och då var det hon som fick ta kossorna med sig till Näske fäbodar. Där hade familjen ett kokhus för fjällpigan och ett fähus till kreaturen. Även de andra bönderna i Näske, Söderbergs, Wedins, Norells, Sandströms och Nätterlunds hade sina små byggnader där. Kreaturen flyttades runt midsommartiden och så snart Johanna kommit fram med dem, fick hon börja städa sin stuga där hon skulle bo i tre veckor framöver. Djuren fick nu komma till orörda betesmarker på fjällskogen och under fäbodtiden kunde gräs och örter på hemskogen växa ostört. I mitten av juli, flyttade man hem till Näske igen. Då var det dags att sätta igång slåtterarbetet och då behövdes Johanna hemma. Även djuren togs hem, för man ville ju ha tillgång till färsk mjölk åt slåtterfolket. Under den tiden fick fjällskogens marker vila från betande kreatur en tid, så att de skulle ha bra tillgång på mat när de flyttade tillbaka på vad som kallades höstfjället. Det varade från mitten av augusti till en bit in i september, när det åter var dags att återvända hem. Sista tiden på hösten, fick djuren beta av återväxten på de slagna tegarna hemma och på så vis kunde bönderna nyttja mulbetet maximalt för sina djur, under hela sommaren. Slitsamma ungdomsår Trots allt arbete på fäbodvallen skulle Johanna gå hem flera dagar i veckan för att hjälpa till och den sträckan var drygt fem kilometer. Hon hade vid något tillfälle sagt till Jenny: Ja minns inte na gôtt till fäboern, för ja fick slite så ont. Trots allt slit, blev hon kvar hos Edblads under sex år, för hon tyckte att det var så vackert i Näske. Det var vanligt att korna släpptes ut den 6 juni, på Gustavdagen. Djuren hade ju stått inne sedan förra hösten, så därför brukade man valla dem första dagen. Jenny minns att det va