Fotografier: (42)

Titel: Dopfunt från Nätra kyrka.

Fotograf: Ingrid Telhammer

Plats: Nätra, Sverige, EU

Inventarienummer: PHO_78_00122

Titel: Dopfunt från Nätra kyrka.

Fotograf: Ingrid Telhammer

Plats: Nätra, Sverige, EU

Beskrivning: Dopfunt Nätra kyrka

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Båt

Fotograf: Gösta Westman

Plats: Trysunda Kapell, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: SE_MURBERGET_PHO_A6281

Titel: Båt

Fotograf: Gösta Westman

Plats: Trysunda Kapell, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Resenärer

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare vid näten

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_239

Titel: Fiskare vid näten

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_244

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvön Östra sidan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_246

Titel: Ulvön Östra sidan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda fiskare

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_256

Titel: Trysunda fiskare

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_260

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Naturformation Storberget

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_229

Titel: Naturformation Storberget

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Skulesjön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Skulesjön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_233

Titel: Vy Skulesjön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Skulesjön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Koja i Nätra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_4_00423

Titel: Koja i Nätra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Med furorna från skogarna till sågarna

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvö kapell

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_243

Titel: Ulvö kapell

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_245

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare tar hand om fisken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_249

Titel: Fiskare tar hand om fisken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda laggning av kärl

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_255

Titel: Trysunda laggning av kärl

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Naturformation Predikstolen Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_226

Titel: Naturformation Predikstolen Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra kyrka

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_228

Titel: Nätra kyrka

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_259

Titel: Trysunda vybild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Grunnan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Grunnan, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_238

Titel: Vy Grunnan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Grunnan, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Man lagar fiskenät.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda hängning av storryssja

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_261

Titel: Trysunda hängning av storryssja

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskebild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_224

Titel: Fiskebild

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: Lina och vikare

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy mot kyrkan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_230

Titel: Vy mot kyrkan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Renar på Nätrafjärden

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätrafjärden, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_234

Titel: Renar på Nätrafjärden

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätrafjärden, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare på Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_236

Titel: Fiskare på Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Sandviken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_240

Titel: Vy Sandviken

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvö kapell interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_247

Titel: Ulvö kapell interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_250

Titel: Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Västersel

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_231

Titel: Vy Västersel

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_235

Titel: Vy Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Sandviken Södra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_241

Titel: Sandviken Södra

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Hängning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_251

Titel: Hängning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy över Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_253

Titel: Vy över Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda på Gistgårdsvallen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_257

Titel: Trysunda på Gistgårdsvallen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Skrubban

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_287

Titel: Vy Skrubban

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Naturformation Predikstolen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_225

Titel: Naturformation Predikstolen

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Predikstols Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_227

Titel: Predikstols Grottan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Örnklyftan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_232

Titel: Vy Örnklyftan

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Urskakning av fisknät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_237

Titel: Urskakning av fisknät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kapellet interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda Kapell, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_252

Titel: Kapellet interiör

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda Kapell, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Trysunda Lagning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_254

Titel: Trysunda Lagning av nät

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Folksamling Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_258

Titel: Folksamling Trysunda

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Trysunda, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_242

Titel: Vy Ulvön

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvön, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fiskare i Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inventarienummer: PHO_26_3_248

Titel: Fiskare i Ulvöhamn

Fotograf: Viktor Lundgren

Plats: Ulvöhamn, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Föremål: (88)

Titel: Sigill av trä

Beskrivning: Sigill, av trä. Upptill rundad, nedtill fyrsidigt. Initialerna: I(?) inom ram av parallella linjer. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M1562

Sacord: Sigill

Material: Trä

Tecknik: Not specified

Sigill, av trä. Upptill rundad, nedtill fyrsidigt. Initialerna: I(?) inom ram av parallella linjer. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Slipad skiffer

Beskrivning: Skifferämne. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M32521

Sacord: Arkeologi

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Skifferämne. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Mynt

Beskrivning: Åts. FLINK / OCH / FÄRDIG Väpnad man i antik rustning, i högra handen ett svärd, i den vänstra en sköld med tre kronor, i avskärningen nedtill 1718. Fråns. I. / DALER / S.M på tre rader inom en ring, omgiven av två ymnighetshorn, vid sidorna vapen och an

Typ: Föremål

Inventarienummer: M24555_2

Sacord: Mynt

Material: Koppar

Tecknik: Not specified

Åts. FLINK / OCH / FÄRDIG Väpnad man i antik rustning, i högra handen ett svärd, i den vänstra en sköld med tre kronor, i avskärningen nedtill 1718. Fråns. I. / DALER / S.M på tre rader inom en ring, omgiven av två ymnighetshorn, vid sidorna vapen och an

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kärnyxa av skiffer

Beskrivning: Kärnyxa av skiffer. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M32522

Sacord: Arkeologi

Material: Skiffer

Tecknik: Slaget

Kärnyxa av skiffer. Fyndplats i Alby i Nätra socken på en åker under senare delen av 1950-talet. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kärnyxa/mejsel

Beskrivning: Liten kärnyxa/mejsel. Fyndplats någonstans i Nätra socken. Troligen på sandstrand vid sydöstra delen av Gvalsjön under perioden 1990-2010. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M32523

Sacord: Arkeologi

Material: Skiffer

Tecknik: Slaget

Liten kärnyxa/mejsel. Fyndplats någonstans i Nätra socken. Troligen på sandstrand vid sydöstra delen av Gvalsjön under perioden 1990-2010. Föremålet består av bandad skiffer, röd med gråa inslag och är möjligen slipat. Fyndet skänktes till Murberget Länsmuseet Västernorrland i november 2016.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Mynt 1/4 öre

Beskrivning: Mynt, 1/4 ÖR 1635 / koppar, Kristina. Nässjö by, Nättra socken. Gåva: Folkskoll. Renström, Köpmanholmen. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6633

Sacord: Mynt

Material: Koppar

Tecknik: Not specified

Mynt, 1/4 ÖR 1635 / koppar, Kristina. Nässjö by, Nättra socken. Gåva: Folkskoll. Renström, Köpmanholmen. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kaggträ

Beskrivning: Kaggträ, av lövträ i form av ett besman med på mitten fastgjord repögla för upphängning i krok. Användes vid upphämtning av fiskkaggarna. Längd: 60 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M12168

Sacord: Besman, Våg

Material: Lövträ

Tecknik: Not specified

Kaggträ, av lövträ i form av ett besman med på mitten fastgjord repögla för upphängning i krok. Användes vid upphämtning av fiskkaggarna. Längd: 60 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Säng Utdragssäng

Beskrivning: Sängen står på fyra fyrkantiga ben. Framsidan är rak och något svängd mot kortsidorna. Kortsidorna och bakstycket är raka. Sängen är gråblåmålad.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13280

Sacord: Säng

Material: Furu

Tecknik: Snickrat, Målat

Sängen står på fyra fyrkantiga ben. Framsidan är rak och något svängd mot kortsidorna. Kortsidorna och bakstycket är raka. Sängen är gråblåmålad.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bryne av grå skiffrig bergart

Beskrivning: Bryne, av grå, skiffrig bergart. Fyrsidigt. Slipytor på alla fyra sidorna. (Ur lappkatalogen). 11,5 cm l, 2,0 cm b och 1,8 cm tj. Brynsten funnen av P. Nordlinder i Västanå. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M1559

Sacord: Arkeologiska fynd, Bryne

Material: Bergart

Tecknik: Not specified

Bryne, av grå, skiffrig bergart. Fyrsidigt. Slipytor på alla fyra sidorna. (Ur lappkatalogen). 11,5 cm l, 2,0 cm b och 1,8 cm tj. Brynsten funnen av P. Nordlinder i Västanå. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ring av brons

Beskrivning: Ring, av brons, från 1700-talet. Diameter 21 mm. Plattan åttkantig, 13 x 17 mm. Funnen i jorden på Ulvön, vid hamnen. Inköpt: C.G. Strokirk. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M1870

Sacord: Smycke

Material: Brons

Tecknik: Not specified

Ring, av brons, från 1700-talet. Diameter 21 mm. Plattan åttkantig, 13 x 17 mm. Funnen i jorden på Ulvön, vid hamnen. Inköpt: C.G. Strokirk. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kanna Tekanna

Beskrivning: Tekanna. Basalt, svart. Oval. Ornerad med akantusblad. Det söndriga locket har avslutats med knopp. H. 13 cm. Nässjö, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Tekanna svart wedword porslin. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5727

Sacord: Kanna

Material: Porslin

Tecknik: Not specified

Tekanna. Basalt, svart. Oval. Ornerad med akantusblad. Det söndriga locket har avslutats med knopp. H. 13 cm. Nässjö, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Tekanna svart wedword porslin. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skavsäte

Beskrivning: Skavsäte för snidning av stav till laggkärl. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6368

Sacord: Hantverk, Redskap

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Skavsäte för snidning av stav till laggkärl. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Psalmodikon Notstock

Beskrivning: Notstock är en folklig benämning på ett psalmodikon. "Psalmodikon (notstock). Trä. Jämnsmal låda med raka ändar. Tre ljudhål. Målat i rödbrunt. Linjerat greppbräde i svart. Inskr. i vitt: C, D, E, F, G, A, C, D, E, F, G. L.112 cm. Ulfö, Nätra, Ångermanland". (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6385

Sacord: Psalmodikon

Material: Trä

Tecknik: Målat

Notstock är en folklig benämning på ett psalmodikon. "Psalmodikon (notstock). Trä. Jämnsmal låda med raka ändar. Tre ljudhål. Målat i rödbrunt. Linjerat greppbräde i svart. Inskr. i vitt: C, D, E, F, G, A, C, D, E, F, G. L.112 cm. Ulfö, Nätra, Ångermanland". (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bryggklyka

Beskrivning: Byggklyvan står rakt fastsatt i en fyrkantig planka med en stämpel "USB". Klyvan består av en rund pinne som övergår i två mindre avsmalnande och spetsiga pinnar. Byggklyva enl. inv.bok. (Bryggklyka för fisknät). M6392: Tillstånd 98-11-27: Dammigt. JN. Åtgärd 98-11-27: Dammsugits. JN. (Ur dokumentation).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6392

Sacord: Fiskeredskap, Nätknytningsredskap

Material: Furu

Tecknik: Snickrat

Byggklyvan står rakt fastsatt i en fyrkantig planka med en stämpel "USB". Klyvan består av en rund pinne som övergår i två mindre avsmalnande och spetsiga pinnar. Byggklyva enl. inv.bok. (Bryggklyka för fisknät). M6392: Tillstånd 98-11-27: Dammigt. JN. Åtgärd 98-11-27: Dammsugits. JN. (Ur dokumentation).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Slaglåsbössa

Beskrivning: Sälbössa med slaglås. Helstock med rika skärningar å kolven bl.a. krona samt: "J.A. Söderberg på Ulfon 1882". Pipan åttkantig ornerad. I Kolvlådan tre kulor. Laddstake saknas. Kolven även ornerad med inslagna mässingsstift. L. 134 cm. Kolvens Br. c:a 9 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 15 mm. L=100,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma, avplanad för cylindern. Stor platt rensskruv med hål. Smyckad med vågslingor baktill, svarvade ränder vid mynningen. Lås: Slaglås, svenskt, M/1860 med årtalet 1863 och nr. 319, på insidan GMG. Försedd med snälltryck. Stock: Helstock, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda med tre kulor. Luckan har fack för knallhattar med vridlock av mässing. I kolvens bakre ända en stor mässingknapp. På kolvryggen 23 st mässingstift, varbygel av järn med bakre armen rörformad fäst till stocken med mässingklammer, på varbygelns undersida infilat fyra streck i stjärnform. På kolvens vänstra sida fina skärningar: JA Söderberg på Ulfön 1882, krona m.m. Laddstock: Saknas. Märkt: M6398c Pipan, mitt på sidan, låsets underkant, kolv, kolvlucka, varbygel. Tillstånd: Bra. Åtgärd 1979: Rengjort, insmord. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med tre andra sälbössor (M6398 a,b,d) med div. tillbehör av N. Söderberg. Ägarnamnet på kolven, som väl skall vara Söderberg och inte Söderbeg, bör vara Jonas Alfred Söderberg 1851-1913 (se sid. 214 "lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg). (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6398_C

Sacord: Säljaktsredskap, Gevär

Material: Järn, Trä, Mässing

Tecknik: Smitt

Sälbössa med slaglås. Helstock med rika skärningar å kolven bl.a. krona samt: "J.A. Söderberg på Ulfon 1882". Pipan åttkantig ornerad. I Kolvlådan tre kulor. Laddstake saknas. Kolven även ornerad med inslagna mässingsstift. L. 134 cm. Kolvens Br. c:a 9 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 15 mm. L=100,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma, avplanad för cylindern. Stor platt rensskruv med hål. Smyckad med vågslingor baktill, svarvade ränder vid mynningen. Lås: Slaglås, svenskt, M/1860 med årtalet 1863 och nr. 319, på insidan GMG. Försedd med snälltryck. Stock: Helstock, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda med tre kulor. Luckan har fack för knallhattar med vridlock av mässing. I kolvens bakre ända en stor mässingknapp. På kolvryggen 23 st mässingstift, varbygel av järn med bakre armen rörformad fäst till stocken med mässingklammer, på varbygelns undersida infilat fyra streck i stjärnform. På kolvens vänstra sida fina skärningar: JA Söderberg på Ulfön 1882, krona m.m. Laddstock: Saknas. Märkt: M6398c Pipan, mitt på sidan, låsets underkant, kolv, kolvlucka, varbygel. Tillstånd: Bra. Åtgärd 1979: Rengjort, insmord. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med tre andra sälbössor (M6398 a,b,d) med div. tillbehör av N. Söderberg. Ägarnamnet på kolven, som väl skall vara Söderberg och inte Söderbeg, bör vara Jonas Alfred Söderberg 1851-1913 (se sid. 214 "lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg). (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skjutstavla

Beskrivning: Skjutstavla av barrträ, avlång brädformig med rundad överkant och ovalt hål där. Upptar namn på skjutsskyldiga samt värde i seland för var och en. Upptill märkt: "1868 Reserve Tafla wid Spjute Gästgifverie." Bland byarna märkas: Bredånger, Spjute, Västansjö, Norum, *Dal, Bräcke, ? ; ? ; Sörsvedje, Norrsvedje, Bjästa. L 85 cm, bredd 29 cm Gåva av K.V. Renström juni 1917, från Spjute by, Nätra sn. Ångermanland (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6891

Sacord: Transport

Material: Barrträ

Tecknik: Not specified

Skjutstavla av barrträ, avlång brädformig med rundad överkant och ovalt hål där. Upptar namn på skjutsskyldiga samt värde i seland för var och en. Upptill märkt: "1868 Reserve Tafla wid Spjute Gästgifverie." Bland byarna märkas: Bredånger, Spjute, Västansjö, Norum, *Dal, Bräcke, ? ; ? ; Sörsvedje, Norrsvedje, Bjästa. L 85 cm, bredd 29 cm Gåva av K.V. Renström juni 1917, från Spjute by, Nätra sn. Ångermanland (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skafthålsyxa

Beskrivning: Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av grå bergart. Slipad. Översidan något välvd, undersidan plan. Skafthålet å undersidan något utvidgat. Något spetsad nacke. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6893

Sacord: Arkeologiska fynd

Material: Sten

Tecknik: Slipat

Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av grå bergart. Slipad. Översidan något välvd, undersidan plan. Skafthålet å undersidan något utvidgat. Något spetsad nacke. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Servett

Beskrivning: Servett i blekt hellinne, vävd i dräll på femton skaft. Två stadkanter, handfållad i en sida, avklippt i motsatt sida. Märkt i ett hörn med broderade stygn i vitt lingarn. Servetten är sliten och har små hål på flera ställen. Servetten kommer från Nätra socken i Ångermanland.

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_YAT119

Sacord: Not specified

Material: Lingarn

Tecknik: Vävt, Dräll, Broderat

Servett i blekt hellinne, vävd i dräll på femton skaft. Två stadkanter, handfållad i en sida, avklippt i motsatt sida. Märkt i ett hörn med broderade stygn i vitt lingarn. Servetten är sliten och har små hål på flera ställen. Servetten kommer från Nätra socken i Ångermanland.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Vävprov

Beskrivning: Vävprov i 6- skafts dräll från Västansjö i Nätra socken, Ångermanland. Varp i oblekt lingarn och inslag i svart, grönt, rött och beige entrådigt ullgarn. Drällmönster i svart ullgarn på en rosa, gråbeige och grön bottenväv. Provet har hål på vissa ställen, en stadkant i den ena kortsidan samt upprismade ytterkanter. Något skadedjursangripen. Se kartongblad 747 med foto och tillhörande registerkort med garnprov."Bit av täcke från Nätra sn. 6-skaftsdräll. L. 57 cm. Br. 32 cm. 54 rör på 10 cm. Varp:vsp. lingarn Inslag:dito ullgarn Tillhör Vestbergs i Bjästa."

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_YAT143

Sacord: Not specified

Material: Lingarn

Tecknik: Vävt, Dräll

Vävprov i 6- skafts dräll från Västansjö i Nätra socken, Ångermanland. Varp i oblekt lingarn och inslag i svart, grönt, rött och beige entrådigt ullgarn. Drällmönster i svart ullgarn på en rosa, gråbeige och grön bottenväv. Provet har hål på vissa ställen, en stadkant i den ena kortsidan samt upprismade ytterkanter. Något skadedjursangripen. Se kartongblad 747 med foto och tillhörande registerkort med garnprov."Bit av täcke från Nätra sn. 6-skaftsdräll. L. 57 cm. Br. 32 cm. 54 rör på 10 cm. Varp:vsp. lingarn Inslag:dito ullgarn Tillhör Vestbergs i Bjästa."

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Yxa Skafthålsyxa

Beskrivning: Skafthålsyxa. Eggfragment av simpel skafthålsyxa av diabas, av i ögat, omborrad. Fragmentets längd 120 mm, bredd 60 mm, tjocklek 40 mm. Det nya hålets diameter 25 mm på översidan, 20 mm på undersidan. Funnen av bilreparatör Petrus Westerlind, Bjästa. Fyndorten på Hummelviks skogsmark 300 à 400 m. NNV om byn, c:a 100 m. SO om vinkeln som gärdesgården gör mellan Bredångers skog och Hummelviks skog, nära en stor sten som är söndersprängd. H. ö.h. 58 m. enl. spegelavvägning av O.B. Santesson 17 juli 1933. Gåva av hittaren den 17 juli 1933. Gåva av O.B. Santesson till museet 1943. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M11854

Sacord: Arkeologiska fynd, Yxa

Material: Bergart

Tecknik: Not specified

Skafthålsyxa. Eggfragment av simpel skafthålsyxa av diabas, av i ögat, omborrad. Fragmentets längd 120 mm, bredd 60 mm, tjocklek 40 mm. Det nya hålets diameter 25 mm på översidan, 20 mm på undersidan. Funnen av bilreparatör Petrus Westerlind, Bjästa. Fyndorten på Hummelviks skogsmark 300 à 400 m. NNV om byn, c:a 100 m. SO om vinkeln som gärdesgården gör mellan Bredångers skog och Hummelviks skog, nära en stor sten som är söndersprängd. H. ö.h. 58 m. enl. spegelavvägning av O.B. Santesson 17 juli 1933. Gåva av hittaren den 17 juli 1933. Gåva av O.B. Santesson till museet 1943. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Våle Fiskarvåle

Beskrivning: Fiskarvåle, av barrträ, målad i rött och svart. Består av en rekt. horisontal träskiva i vars mitt sitter ett intappat handtag. På träskivans undersida en profilerad vertikal träskiva med ett genomskuret kors. Den horisontala träskivans dimension 33 20 cm. Med tillhörande tagellina. Gåva av Fiskaren Johan Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M12170

Sacord: Fiskeredskap

Material: Barrträ

Tecknik: Målat

Fiskarvåle, av barrträ, målad i rött och svart. Består av en rekt. horisontal träskiva i vars mitt sitter ett intappat handtag. På träskivans undersida en profilerad vertikal träskiva med ett genomskuret kors. Den horisontala träskivans dimension 33 20 cm. Med tillhörande tagellina. Gåva av Fiskaren Johan Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Stol Åttaslåstol

Beskrivning: Stol med rektangulär, vertikal ryggbricka vars underdel är skuren i svängd form. Ryggstolparna är raka och fyrsidiga upptill, men har svarvad balusterform nedtill. Sitsen fyrkantig, av fyra påspikade plankor, troligen ditsatt senare. Rak sarg. Svarvade, balusterformade ben med raka, slåar emellan sig. Träpluggad, utom sitsen. Omålad. Ingick i köpet av fiskeläget från S Grunnan, Ulvön. (Ur dokumentation av PK 92-04-23). Stol av furu. Raka tvärslåar mellan balusterformade ben. Påspikad sits av brädor. Ryggen har balusterformade sidostolpar och rektangulärt ryggstycke, vars nedre kant har svängd kontur. Höjd 71 cm. Rygghöjd 32 cm. Sits 35 x 35 cm. Inköp: ingick i köpet av fiskeläget från S. Grunnan, Ulvön. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13277

Sacord: Stol

Material: Barrträ

Tecknik: Snickrat, Målat, Svarvat

Stol med rektangulär, vertikal ryggbricka vars underdel är skuren i svängd form. Ryggstolparna är raka och fyrsidiga upptill, men har svarvad balusterform nedtill. Sitsen fyrkantig, av fyra påspikade plankor, troligen ditsatt senare. Rak sarg. Svarvade, balusterformade ben med raka, slåar emellan sig. Träpluggad, utom sitsen. Omålad. Ingick i köpet av fiskeläget från S Grunnan, Ulvön. (Ur dokumentation av PK 92-04-23). Stol av furu. Raka tvärslåar mellan balusterformade ben. Påspikad sits av brädor. Ryggen har balusterformade sidostolpar och rektangulärt ryggstycke, vars nedre kant har svängd kontur. Höjd 71 cm. Rygghöjd 32 cm. Sits 35 x 35 cm. Inköp: ingick i köpet av fiskeläget från S. Grunnan, Ulvön. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bord

Beskrivning: Två sidoståndare med två tvärslåar och dubbla regelbommar, håller bordets rektangulära skiva och även en anordning för en utdragslåda under skivan. Bordet är röd och brunmålat. Tillstånd: Utdragslådan saknas. Bordsskivan har spruckit, färgen är borta. Bordet är mycket lågt. Det är troligen ett bord åt ett barn. (Ur dokumentation av KF 93-01-25).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13279

Sacord: Bord

Material: Furu

Tecknik: Snickrat, Målat

Två sidoståndare med två tvärslåar och dubbla regelbommar, håller bordets rektangulära skiva och även en anordning för en utdragslåda under skivan. Bordet är röd och brunmålat. Tillstånd: Utdragslådan saknas. Bordsskivan har spruckit, färgen är borta. Bordet är mycket lågt. Det är troligen ett bord åt ett barn. (Ur dokumentation av KF 93-01-25).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Pall

Beskrivning: Pallen består av tre runda ben och ett ben gjort av en vanlig träplanka. Runda benen är intappade i sitsen, det fyrkantiga benet är fastspikat i sitsen. Sitsen är något avrundad. Pallen är omålad. Tillstånd: Pallen är sprucken och ganska förstörd.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13289

Sacord: Pall

Material: Trä, Metall

Tecknik: Snickrat, Spikat

Pallen består av tre runda ben och ett ben gjort av en vanlig träplanka. Runda benen är intappade i sitsen, det fyrkantiga benet är fastspikat i sitsen. Sitsen är något avrundad. Pallen är omålad. Tillstånd: Pallen är sprucken och ganska förstörd.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Dragg

Beskrivning: DRAGG AV JÄRN MED TRE KLOR

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13294

Sacord: Ankare

Material: Järn

Tecknik: Not specified

DRAGG AV JÄRN MED TRE KLOR

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Golvur Ångermanlandsbrud

Beskrivning: Klockskåp, skulpterad med klockor. Klockan tillverkad av P. Vestlin, Tjärns by, Nätra socken, hvilken skall ha förfärdigat dylika klockor till rätt stort antal. (Ur liggaren). Ståndur S.k. ångermanlandsbrud. På urtavlan angivet "Pehr Westin, Nätra". Klockfodralet ljusblått med skulpterade blad- och blomornament i rött, grönt, blått och vitt. Överst kröns klockan av ett blad och blomornament med sju i båge satta blommor. Ovan blomkransen skjuter upp ett treflikigt blad. Klockans mellanstycke har tre stora och tre små blommor. Fotstycket bär sex blommor ordnade i tre grupper, två grupper med en röd blomma i varje och en längre ner stittande mittgrupp med två röda och två vita blommor. Mellan de två övre grupperna tre tofsar. Till uret två lösa lod. Höjd 223 cm. Bredd 50 cm. Djup 17 cm. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Nätra socken. (Ur lappkatalogen sida 1) Ståndur fodral med klocka. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Sunnansjö Nätra sn. Inköpt: urmakare Edin. (Ur lappkatalogen sida 2) Bonden Pehr Ersson Westlin (även skrivet Vestin och Wässdin) från Bjällsta i Nätra församling, från 1837 i Fors, samma förs. född 1804/8, död 1874 26/4. Han har bland annat även gjort urverket på Forsbergsgolvuret i Ångermanlandsgården (M4502) på Murberget, reparerat tornuret i Nätra kyrka 1848. En golvklocka med verk av honom såldes vid mitten av 1940-talet på en auktion för omkring 1000 kr och lär ha gått till Göteborg - hembygdsföreningen kunde ej följa med i buden. För klockorna i Nätra hembygsgård (Forsberg) han har förmodlingen också gjort verk, men jag vet ej säkert. En broder Erik har gjort ett fickur, silverrova, märkt på verket: (snäcka) Eric West Lin No 25 (nyckelns årsstämpel D 4=1834). Av W:s ättlingar har ett par varit utmärkt skickliga smeder. Uppgifter lämnade av prosten Paul Silén 4/3 1962. Urverket till golvuret i Säbrå kyrka gjort av W år 1840, men här är namnet stavat Wässdin. (Ur lappkatalogen sida 4) Uppgift lämnade av prosten Paul Silén, Hätnösand, 25/8 1966, om bonden och urmakaren Pehr Ersson Westlin i Fors, Nätra förs. Född /8 1804, död 26/4 1874, (hette ursprungligen Westin) En golvklocka, Ångermanlandsbrud, i Ångermanlandsgården på Murberget har urtavlan namnet Pehr Westlin. Golvklockan i Säbrå kyrkas sakristia har på urtavlan namnet Pehr Westlin Nätra. Urverket betecknas av ingenjör Hofring, som reparerat det, som ettutomordentligt fint arbete. Pehr Weslin i Fors reparerade Nätra kyrkas tornur för 5 Rdr Rgs enl. räkning 1/9 1848. De två golvuren i Nätra hembygsgård ha båda Noraverk. Westlin var son till bonden Eric Pehrsson i Bjällsta, Nätra. F. 1773, död 22/3 1850 och h.h Anna Jansdr, f. 1785 död 21/10 1845. Ett fickur, rova med silverboett, inköpt på en auktion i Sidensjö av jordbruksförvaltaren Strömstedt i Köpmanholmen - tyvärr utan stämpel- snäckgång, har på tavlan namnet Eskill Olofsson i Sidensjö, men på urverket ingraverat Erik Westlin No 25. Ett mycket vackert arbete. Säkerligen är tillverkaren Pehr Weslins broder Eric, född 11/10 1810, som synes inflyttad ( till Gudmundrå? Eller Sindensjö? ) 1835. Uret bortskänkes av S:s änka, sondotter till Pehr Westlins bror Olof till en släkting i Sydsverige. Bland Olofs ättlingar finns flera skickliga konstsmeder. (Ur lappkatalogen sida 5). Tredelat ståndur, med svängd profil. Runt hål för urtavlan och snidat krön med sju gröna blommor, med stort, runt, rött centrum, grankottar på var sida. Smalare mellandel, rundad nertill med rund lucka igenom vilken pendeln syns. En något bredare sockel. Pålagd och målad relief, ornering med blom- och bladmotiv. Blommorna har stort, runt centrum, även grankottar och tofsar. Stånduret är målat i pärlgrå färg med ornering i grönt, rött, blått, vitt, svart. Smalt, omålat, snidat underrede. (Ur dokumentation av PK 92-04-14). På urtavlan är inskrivet "Per Westlin Nätra". Per Westlin Ersson född 1804 och dog 1874, bonde och urmakare i Bjällsta och Fors i Nätra sn.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M4502

Sacord: Golvur

Material: Trä

Tecknik: Skuret, Målat

Klockskåp, skulpterad med klockor. Klockan tillverkad av P. Vestlin, Tjärns by, Nätra socken, hvilken skall ha förfärdigat dylika klockor till rätt stort antal. (Ur liggaren). Ståndur S.k. ångermanlandsbrud. På urtavlan angivet "Pehr Westin, Nätra". Klockfodralet ljusblått med skulpterade blad- och blomornament i rött, grönt, blått och vitt. Överst kröns klockan av ett blad och blomornament med sju i båge satta blommor. Ovan blomkransen skjuter upp ett treflikigt blad. Klockans mellanstycke har tre stora och tre små blommor. Fotstycket bär sex blommor ordnade i tre grupper, två grupper med en röd blomma i varje och en längre ner stittande mittgrupp med två röda och två vita blommor. Mellan de två övre grupperna tre tofsar. Till uret två lösa lod. Höjd 223 cm. Bredd 50 cm. Djup 17 cm. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Nätra socken. (Ur lappkatalogen sida 1) Ståndur fodral med klocka. Klockan tillverkad av P. Westlin, Tjärns by, Sunnansjö Nätra sn. Inköpt: urmakare Edin. (Ur lappkatalogen sida 2) Bonden Pehr Ersson Westlin (även skrivet Vestin och Wässdin) från Bjällsta i Nätra församling, från 1837 i Fors, samma förs. född 1804/8, död 1874 26/4. Han har bland annat även gjort urverket på Forsbergsgolvuret i Ångermanlandsgården (M4502) på Murberget, reparerat tornuret i Nätra kyrka 1848. En golvklocka med verk av honom såldes vid mitten av 1940-talet på en auktion för omkring 1000 kr och lär ha gått till Göteborg - hembygdsföreningen kunde ej följa med i buden. För klockorna i Nätra hembygsgård (Forsberg) han har förmodlingen också gjort verk, men jag vet ej säkert. En broder Erik har gjort ett fickur, silverrova, märkt på verket: (snäcka) Eric West Lin No 25 (nyckelns årsstämpel D 4=1834). Av W:s ättlingar har ett par varit utmärkt skickliga smeder. Uppgifter lämnade av prosten Paul Silén 4/3 1962. Urverket till golvuret i Säbrå kyrka gjort av W år 1840, men här är namnet stavat Wässdin. (Ur lappkatalogen sida 4) Uppgift lämnade av prosten Paul Silén, Hätnösand, 25/8 1966, om bonden och urmakaren Pehr Ersson Westlin i Fors, Nätra förs. Född /8 1804, död 26/4 1874, (hette ursprungligen Westin) En golvklocka, Ångermanlandsbrud, i Ångermanlandsgården på Murberget har urtavlan namnet Pehr Westlin. Golvklockan i Säbrå kyrkas sakristia har på urtavlan namnet Pehr Westlin Nätra. Urverket betecknas av ingenjör Hofring, som reparerat det, som ettutomordentligt fint arbete. Pehr Weslin i Fors reparerade Nätra kyrkas tornur för 5 Rdr Rgs enl. räkning 1/9 1848. De två golvuren i Nätra hembygsgård ha båda Noraverk. Westlin var son till bonden Eric Pehrsson i Bjällsta, Nätra. F. 1773, död 22/3 1850 och h.h Anna Jansdr, f. 1785 död 21/10 1845. Ett fickur, rova med silverboett, inköpt på en auktion i Sidensjö av jordbruksförvaltaren Strömstedt i Köpmanholmen - tyvärr utan stämpel- snäckgång, har på tavlan namnet Eskill Olofsson i Sidensjö, men på urverket ingraverat Erik Westlin No 25. Ett mycket vackert arbete. Säkerligen är tillverkaren Pehr Weslins broder Eric, född 11/10 1810, som synes inflyttad ( till Gudmundrå? Eller Sindensjö? ) 1835. Uret bortskänkes av S:s änka, sondotter till Pehr Westlins bror Olof till en släkting i Sydsverige. Bland Olofs ättlingar finns flera skickliga konstsmeder. (Ur lappkatalogen sida 5). Tredelat ståndur, med svängd profil. Runt hål för urtavlan och snidat krön med sju gröna blommor, med stort, runt, rött centrum, grankottar på var sida. Smalare mellandel, rundad nertill med rund lucka igenom vilken pendeln syns. En något bredare sockel. Pålagd och målad relief, ornering med blom- och bladmotiv. Blommorna har stort, runt centrum, även grankottar och tofsar. Stånduret är målat i pärlgrå färg med ornering i grönt, rött, blått, vitt, svart. Smalt, omålat, snidat underrede. (Ur dokumentation av PK 92-04-14). På urtavlan är inskrivet "Per Westlin Nätra". Per Westlin Ersson född 1804 och dog 1874, bonde och urmakare i Bjällsta och Fors i Nätra sn.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ljusstake

Beskrivning: Ljusstake av mässing. Stort ljusfat i drivet arbete: pärlstav, blommor, blad och bucklor. Cylindrisk, låg ljuspipa, nitad vid fatet. H. 4,3 cm. Fatets diam. 19,2 cm. Nässjö by, Nätra sn., Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5731

Sacord: Ljusstake

Material: Mässing

Tecknik: Drivet

Ljusstake av mässing. Stort ljusfat i drivet arbete: pärlstav, blommor, blad och bucklor. Cylindrisk, låg ljuspipa, nitad vid fatet. H. 4,3 cm. Fatets diam. 19,2 cm. Nässjö by, Nätra sn., Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Slaglåsbössa med tillbehör

Beskrivning: Slaglåsbössa, Lodbössa med tillbehör Pipa: 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, L= 102,5 cm. Sikte av järn. Korn av mässing. Trumma av mässing, med rensskruv av järn. Baktill prydd med vågslingor och inpunsade blomrankor samt årtal 1843. Lås: Slaglås. Omändrat från flintlås. Låset ej original. Har troligen haft flintsnappslås tidigare. Nötens halvspänn bortfilat. Stock: Helstock. Täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda. Kolvlådan innehåller två kulor och krats. På luckans insida fack med skjutlock för knallhattar, innehåller 6 knallhattar. Varbygel av järn. Bakre ramen rörformad, på undersidan prydd med vågslingor. Kolvens vänstra sida prydd med skärningar. Kring låset inlagt träbitar. Näsbleck av mässing. Laddstock: Av trä med krutmått av koppar, gängat för krats. Tillbehör: Kruthorn med botten av trä, nedre delen klädd med järnplåt, 4,5 cm bred. Överänden har mässingsband med ring för upphängning. Pip av mässing med mönster instucken i hornet. Träpropp med ränsnål. På båda sidor av hornet ett hjärta av mässing. På botten och ena sidan står: EISS. Hornet sprucket, kultång. Kombinationsverktyg av järn. Både kruthorn och verktyget hänger i en färgad yllesnodd i varbygeln. Märkt: M 6398 kultång. M 6398 b Pipans undersida, låsets underkant, kolv, kolvlucka, laddstock, näsbleck, kruthorn, verktyg. Tillstånd: Bra, några sprickor i stocken. Åtgärd: 1979, rengjord, infettad. Limma några sprickor. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön. Inköpt tillsammans med tre andra sälbössor, (M 6398 a, c, d), med diverse tillbehör, av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön", av Kjell E. G. Söderberg. neg nr 86 A - 104:1,2. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16). Sälbössa (b) med slaglås. Helstock med skärningar. Pipan åttkantig med enkla ornament. Sikte av järn, korn av bly. Stocken framtill mässningsskodd. Laddstake av trä, mässingsskodd. I kolvlådan: krats, trassel och tvenne kulor. Till bössan hör: kruthorn med hjärtformiga mässingsbeslag, kultång och mejsel. L. 134,5 cm. Kolvens Br. c:a 8 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6398_B

Sacord: Säljaktsredskap, Gevär

Material: Järn, Trä, Mässing

Tecknik: Smitt

Slaglåsbössa, Lodbössa med tillbehör Pipa: 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, L= 102,5 cm. Sikte av järn. Korn av mässing. Trumma av mässing, med rensskruv av järn. Baktill prydd med vågslingor och inpunsade blomrankor samt årtal 1843. Lås: Slaglås. Omändrat från flintlås. Låset ej original. Har troligen haft flintsnappslås tidigare. Nötens halvspänn bortfilat. Stock: Helstock. Täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda. Kolvlådan innehåller två kulor och krats. På luckans insida fack med skjutlock för knallhattar, innehåller 6 knallhattar. Varbygel av järn. Bakre ramen rörformad, på undersidan prydd med vågslingor. Kolvens vänstra sida prydd med skärningar. Kring låset inlagt träbitar. Näsbleck av mässing. Laddstock: Av trä med krutmått av koppar, gängat för krats. Tillbehör: Kruthorn med botten av trä, nedre delen klädd med järnplåt, 4,5 cm bred. Överänden har mässingsband med ring för upphängning. Pip av mässing med mönster instucken i hornet. Träpropp med ränsnål. På båda sidor av hornet ett hjärta av mässing. På botten och ena sidan står: EISS. Hornet sprucket, kultång. Kombinationsverktyg av järn. Både kruthorn och verktyget hänger i en färgad yllesnodd i varbygeln. Märkt: M 6398 kultång. M 6398 b Pipans undersida, låsets underkant, kolv, kolvlucka, laddstock, näsbleck, kruthorn, verktyg. Tillstånd: Bra, några sprickor i stocken. Åtgärd: 1979, rengjord, infettad. Limma några sprickor. Anmärkning: Finsktillverkad sälbössa från Ulvön. Inköpt tillsammans med tre andra sälbössor, (M 6398 a, c, d), med diverse tillbehör, av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön", av Kjell E. G. Söderberg. neg nr 86 A - 104:1,2. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16). Sälbössa (b) med slaglås. Helstock med skärningar. Pipan åttkantig med enkla ornament. Sikte av järn, korn av bly. Stocken framtill mässningsskodd. Laddstake av trä, mässingsskodd. I kolvlådan: krats, trassel och tvenne kulor. Till bössan hör: kruthorn med hjärtformiga mässingsbeslag, kultång och mejsel. L. 134,5 cm. Kolvens Br. c:a 8 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Yxa Skafthålsyxa

Beskrivning: Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av gråbrun bergart. Slipad. Platt, äggformig. Nacken tvär. Skafthålet starkt bikoniskt. (Ur lappkatalogen). Skafthålsyxa, av bergart, 9,6 cm l, 6,8 cm b och 3,4 cm tj. Bikoniskt skafthål, 1,7-3,2 cm diam.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6980

Sacord: Arkeologiska fynd, Stenyxa

Material: Bergart

Tecknik: Slipat

Stenyxa, simpel skafthålsyxa, av gråbrun bergart. Slipad. Platt, äggformig. Nacken tvär. Skafthålet starkt bikoniskt. (Ur lappkatalogen). Skafthålsyxa, av bergart, 9,6 cm l, 6,8 cm b och 3,4 cm tj. Bikoniskt skafthål, 1,7-3,2 cm diam.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: kärna

Beskrivning: Flintstycke, av grå flinta. Funnen av givaren på vägen mellan Ulvö fiskeläge och Bysjön. (Ur lappkatalogen). Det ät 50 millimeter lång, 45 millimeter bredd, 22 millimeter tjock och 64.4 gram.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M8176

Sacord: Arkeologiska fynd

Material: Flinta

Tecknik: Not specified

Flintstycke, av grå flinta. Funnen av givaren på vägen mellan Ulvö fiskeläge och Bysjön. (Ur lappkatalogen). Det ät 50 millimeter lång, 45 millimeter bredd, 22 millimeter tjock och 64.4 gram.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Flintsnapplåsbössa

Beskrivning: Sälbössa, åttkantig pipa, dekorerad på krutkammaren och försedd med årtalet 1793. Snapplås. Helstock av äldre form med skärningar och "OASon". I kolvlådan: kultång, krats, flintbitar och trasselsudd. Laddstake av trä, kopparskodd. L. ( hela bössan) 128 cm. L. (pipan) 96,5 cm Kolvens Br. 7,5 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Lodbössa. Pipa, åttkantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, längd 96,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing. Pipans översida prydd med inslagna halvcirklar - punkter, på vänster platt, årtalet 1793 inpunsat. Lås: flintsnapplås som är fastspikat i stocken, ej orginal. Stock: helstockad med täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda, lucka med fack på insidan som har skjutlock. I kolvlådan krats, kultång och blånor. I facket tre flintor. Varbygel av järn. På kolvryggen inskuret mycket prydligt OA Son. På vänster sida skärning i relief. Laddstock av trä med krutmått av koppar gängat för krats. Märkt M8715 på pipans undersida, främre del, låsets fjäder, kolvlucka. Märkt: M8715A på kolv, M8715B på laddstock, M8715C på krats, M8715D på kultång. Tillstånd: Bra, förutom att låset inte hör till denna bössa. Åtgärd: Ingen. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön. Ej orginal. Har ingått i Strokirks samling. (Ur dokumentation av MJ 84-03-19).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M8715

Sacord: Gevär

Material: Järn, Trä

Tecknik: Smitt

Sälbössa, åttkantig pipa, dekorerad på krutkammaren och försedd med årtalet 1793. Snapplås. Helstock av äldre form med skärningar och "OASon". I kolvlådan: kultång, krats, flintbitar och trasselsudd. Laddstake av trä, kopparskodd. L. ( hela bössan) 128 cm. L. (pipan) 96,5 cm Kolvens Br. 7,5 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Lodbössa. Pipa, åttkantig, 8 räfflor, kaliber 14 mm, längd 96,5 cm. Sikte av järn, korn av mässing. Pipans översida prydd med inslagna halvcirklar - punkter, på vänster platt, årtalet 1793 inpunsat. Lås: flintsnapplås som är fastspikat i stocken, ej orginal. Stock: helstockad med täckt laddstocksnot. Rak kolv med kolvlåda, lucka med fack på insidan som har skjutlock. I kolvlådan krats, kultång och blånor. I facket tre flintor. Varbygel av järn. På kolvryggen inskuret mycket prydligt OA Son. På vänster sida skärning i relief. Laddstock av trä med krutmått av koppar gängat för krats. Märkt M8715 på pipans undersida, främre del, låsets fjäder, kolvlucka. Märkt: M8715A på kolv, M8715B på laddstock, M8715C på krats, M8715D på kultång. Tillstånd: Bra, förutom att låset inte hör till denna bössa. Åtgärd: Ingen. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön. Ej orginal. Har ingått i Strokirks samling. (Ur dokumentation av MJ 84-03-19).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Klämma

Beskrivning: Klämma, av trä med järnbeslag. Användes vid tillverkning av laggträ för laggkärl. Består av en böjd träskena av ek och dess ena ände är fästad med gångjärn en något böjd skena av zink och järn, fastnitade vid varandra. På träskenans översida sitter en rund pinne med snett avskuren topp.Längd=25 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M12169

Sacord: Redskap

Material: Trä, Järn, Ek

Tecknik: Not specified

Klämma, av trä med järnbeslag. Användes vid tillverkning av laggträ för laggkärl. Består av en böjd träskena av ek och dess ena ände är fästad med gångjärn en något böjd skena av zink och järn, fastnitade vid varandra. På träskenans översida sitter en rund pinne med snett avskuren topp.Längd=25 cm. Gåva av fiskare J. Bergman, Ulvöhamn. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Strömmingskara

Beskrivning: Strömmingskara, av trä med fyra pinnar. L 27 cm, B 24,5 cm, H 19 cm. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13286

Sacord: Fiskeredskap

Material: Trä

Tecknik: Not specified

Strömmingskara, av trä med fyra pinnar. L 27 cm, B 24,5 cm, H 19 cm. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bock

Beskrivning: Varje bock består av två längstgående ståndare som står på ett par raka och runda ben och är ihopsatta med två tvärgående slåar. Alla delar är intappade i varandra och obehandlade.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M13288_A_B

Sacord: Pall

Material: Trä

Tecknik: Snickrat, Intappat

Varje bock består av två längstgående ståndare som står på ett par raka och runda ben och är ihopsatta med två tvärgående slåar. Alla delar är intappade i varandra och obehandlade.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Tapet

Beskrivning: Tapet, schablontryckt på papper, vit botten med blomrankor i svart mellan lodräta och vågräta, svarta och bruna bårder. Klistrad på papp, 70 x 50 cm. (Hem.äg. I. Edblad). (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M14654

Sacord: Tapet

Material: Papper

Tecknik: Schablontryckt

Tapet, schablontryckt på papper, vit botten med blomrankor i svart mellan lodräta och vågräta, svarta och bruna bårder. Klistrad på papp, 70 x 50 cm. (Hem.äg. I. Edblad). (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ullsax Sax

Beskrivning: Ullsax, av järn, utan fjäder. Skänklarna fastnitade vid handtagets ändar. L. 25,2 cm. Järnstämpel: LS. Nätra sn. Gåva: Landsantikvarie Bo Hellman, okt 1960. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M15810

Sacord: Ullsax

Material: Järn

Tecknik: Not specified

Ullsax, av järn, utan fjäder. Skänklarna fastnitade vid handtagets ändar. L. 25,2 cm. Järnstämpel: LS. Nätra sn. Gåva: Landsantikvarie Bo Hellman, okt 1960. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fat av fajans

Beskrivning: Fat, fajans. Målad ornering i blått mot vitt: blad, blommor m.m. Märke Th. Inskirft: "E.B.N". Diameter 35 cm. Ulvön, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M190

Sacord: Fat, Matservis

Material: Fajans

Tecknik: Målat

Fat, fajans. Målad ornering i blått mot vitt: blad, blommor m.m. Märke Th. Inskirft: "E.B.N". Diameter 35 cm. Ulvön, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Sälskida Skridstång av furu

Beskrivning: Sälskida så kallad skridstång, av furu, lång, avsmalnande och uppåtböjd både framtill och baktill. Å främre hälften med tvenne gaffelformiga stöd för bössan, ungefär vid mitten klackformig träkloss. Framtill med ögla och snöre. Använd vid sälskytte på is. Längd 42,8 cm. Bredd 8,2 cm. Ulvön(?) Ångermanland(?) (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: SE_YLM_M214

Sacord: Jakt

Material: Furu, Trä

Tecknik: Not specified

Sälskida så kallad skridstång, av furu, lång, avsmalnande och uppåtböjd både framtill och baktill. Å främre hälften med tvenne gaffelformiga stöd för bössan, ungefär vid mitten klackformig träkloss. Framtill med ögla och snöre. Använd vid sälskytte på is. Längd 42,8 cm. Bredd 8,2 cm. Ulvön(?) Ångermanland(?) (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Dosa

Beskrivning: Dosa, av tenn. Rund. Platt lock med två koncentriska ringar på mitten. Stämplar saknas. Diameter 6 cm. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M4139_A

Sacord: Ask

Material: Tenn

Tecknik: Not specified

Dosa, av tenn. Rund. Platt lock med två koncentriska ringar på mitten. Stämplar saknas. Diameter 6 cm. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kruka

Beskrivning: Kruka med lock. Mässing. Utbuktad å livets mitt. Rörligt, halvcirkelformigt grepp. H 20.3 cm. Norrsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5353

Sacord: Behållare

Material: Mässing

Tecknik: Not specified

Kruka med lock. Mässing. Utbuktad å livets mitt. Rörligt, halvcirkelformigt grepp. H 20.3 cm. Norrsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kjolväska med beslag

Beskrivning: Kjolväska av svart, tuskaftvävt, valkat ylletyg, med applikationer av rött och grönt tuskaftvävt ylletyg i symetriskt, stiliserat mönster. Foder av tryckt rött bomullstyg med blommor och blad i vitt, blått, grönt. Linnemellanfoder. Skinnbaksida. Ofodrad. Vändsydd skinnkant. Bygel av mässing, med gjutet acantusmönster och ristad stuckdekor. Rund låsknapp. Hake med genombruten krona. Tillstånd: Skinnet med en lagningslapp. Insektshål. Fodret solkigt. DDT. Åtgärd jan. -83: Dammsugen. Inköpt av N.M. Åmell för 8 kr. Neg nr: 84A-134:1. (Ur dokumentation av MB 1984-01-20). Väska. Botten af svart vadmal litet synlig, då ornament i egendomlig form täcka nästan hela botten. Fyra bitar grönt en uppvid en nedvid och en å hvarje sida utfylla. Konturer af tenntråd. Bygel af messing med uppshöjdt ornament, haken i form af en krona. Baksida af skinn. Höjd 22 cm. Fyndort. Nässjö. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen)

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5356

Sacord: Kjolväska

Material: Ylle, Bomull, Skinn

Tecknik: Tuskaft, Broderat, Tryckt

Kjolväska av svart, tuskaftvävt, valkat ylletyg, med applikationer av rött och grönt tuskaftvävt ylletyg i symetriskt, stiliserat mönster. Foder av tryckt rött bomullstyg med blommor och blad i vitt, blått, grönt. Linnemellanfoder. Skinnbaksida. Ofodrad. Vändsydd skinnkant. Bygel av mässing, med gjutet acantusmönster och ristad stuckdekor. Rund låsknapp. Hake med genombruten krona. Tillstånd: Skinnet med en lagningslapp. Insektshål. Fodret solkigt. DDT. Åtgärd jan. -83: Dammsugen. Inköpt av N.M. Åmell för 8 kr. Neg nr: 84A-134:1. (Ur dokumentation av MB 1984-01-20). Väska. Botten af svart vadmal litet synlig, då ornament i egendomlig form täcka nästan hela botten. Fyra bitar grönt en uppvid en nedvid och en å hvarje sida utfylla. Konturer af tenntråd. Bygel af messing med uppshöjdt ornament, haken i form af en krona. Baksida af skinn. Höjd 22 cm. Fyndort. Nässjö. Nätra sn. Ångermanland. (Ur lappkatalogen)

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fat

Beskrivning: Fat. Lergods, brunt. Å innersidan gul glasyr med blomma, blad, kors m.m i mörkare ochh ljusare brunt, grönt. Bomärke. Diam. 30 cm. Sörsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5358

Sacord: Fat

Material: Lergods

Tecknik: Målat, Glaserat

Fat. Lergods, brunt. Å innersidan gul glasyr med blomma, blad, kors m.m i mörkare ochh ljusare brunt, grönt. Bomärke. Diam. 30 cm. Sörsvedje, Nätra, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Selkrok Selbåge

Beskrivning: Selbåge, av björk. Omålad. Snidad. Krönpartiet med två snidade spiraler, på sidorna därom nedhängande flikar i plattskärning. Ändarna i form av uppåtböjda orm- eller drakhuvuden. Fasta, enkla selklackar. Br. 44,4 cm. H. 28,7 cm. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5429

Sacord: Selbåge

Material: Björk

Tecknik: Snidat

Selbåge, av björk. Omålad. Snidad. Krönpartiet med två snidade spiraler, på sidorna därom nedhängande flikar i plattskärning. Ändarna i form av uppåtböjda orm- eller drakhuvuden. Fasta, enkla selklackar. Br. 44,4 cm. H. 28,7 cm. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Soffa

Beskrivning: Soffan står på åtta ben, fyra s-svängda fram och fyra utsvängda och fyrkantiga bak. Ett antal H-kryss förenar soffans ben. Sargen är böjd och har en profilerad nederkant. Sitsen är stoppad och klädd i ett mönstertyg. Karmarna är s-svängda och avrundade. Ryggen består av tre stolliknande ryggar med avrundade och svängda ståndare, ett något profilerat krön samt en balusterformad bricka i mitten. Soffan är vitmålad. Soffa, rokoko, av björk. Målad i vitt (undermålning i brunt). Soffan i form av tre sammansatta stolar med fyra svängda framben och lika många balusterformade bakben förbundna med kryss. Ryggen i form av tre sammansatta stolsryggar med balusterbrickor. Sitsen stoppad och klädd med blommigt tyg i grönt, vitt och beige m.m. L. c:a 195 cm, H. c:a 102 cm, Dj. 55,5 cm. Sunnansjö, Nätra sn, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M5728

Sacord: Soffa

Material: Björk, Tyg

Tecknik: Snickrat, Klätt, Målat

Soffan står på åtta ben, fyra s-svängda fram och fyra utsvängda och fyrkantiga bak. Ett antal H-kryss förenar soffans ben. Sargen är böjd och har en profilerad nederkant. Sitsen är stoppad och klädd i ett mönstertyg. Karmarna är s-svängda och avrundade. Ryggen består av tre stolliknande ryggar med avrundade och svängda ståndare, ett något profilerat krön samt en balusterformad bricka i mitten. Soffan är vitmålad. Soffa, rokoko, av björk. Målad i vitt (undermålning i brunt). Soffan i form av tre sammansatta stolar med fyra svängda framben och lika många balusterformade bakben förbundna med kryss. Ryggen i form av tre sammansatta stolsryggar med balusterbrickor. Sitsen stoppad och klädd med blommigt tyg i grönt, vitt och beige m.m. L. c:a 195 cm, H. c:a 102 cm, Dj. 55,5 cm. Sunnansjö, Nätra sn, Ångermanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Lagghyvel

Beskrivning: Lagghyvel s.k. Strykbänk. Av björk. Lång. Avsedd att fastsättas i bänk. Märkt: med brännstämpel: "OSB". Järn och kil saknas. Längd 133, 2 cm. Bredd 11,8 cm. Höjd 6 m. Ulvö fiskeläge, Ulvön, Ångemanland. (Ur lappkatalogen).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6388

Sacord: Snickeriverktyg

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Lagghyvel s.k. Strykbänk. Av björk. Lång. Avsedd att fastsättas i bänk. Märkt: med brännstämpel: "OSB". Järn och kil saknas. Längd 133, 2 cm. Bredd 11,8 cm. Höjd 6 m. Ulvö fiskeläge, Ulvön, Ångemanland. (Ur lappkatalogen).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bord

Beskrivning: Bord, av barrträ. Bordskiva omålad, sarg och ben beigefärgade. Dess utseende: se teckning. Bordslådan saknar handtag eller beslag. Höjd 76 cm. Bredd 59 cm. Längd 82,5 cm. (Ur lappkatalogen). Bord i rokoko allmoge. (Ur liggaren).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6393

Sacord: Bord

Material: Barrträ

Tecknik: Not specified

Bord, av barrträ. Bordskiva omålad, sarg och ben beigefärgade. Dess utseende: se teckning. Bordslådan saknar handtag eller beslag. Höjd 76 cm. Bredd 59 cm. Längd 82,5 cm. (Ur lappkatalogen). Bord i rokoko allmoge. (Ur liggaren).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Gevär Slaglåsbössa

Beskrivning: Sälbössa med slaglås, å låsblecket "C med krona, 1865" och "1855". Helstock av flammig björk med skärningar. Pipan grov, åttkantig med sikte av järn och korn av mässing. Laddstaken saknas. I kolvlådan tvenne plattade kulor samt en lintatt. Å krutkammarens översida dekorerad. L. 138,5 cm. Kolvens Br. c:a 7 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa: Konisk, 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 16 mm. L= 105,5 cm, sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma avrundad i änden, planad vid cylindern. Rensskruv tillplattad i änden på äversidan längst bak vågslinga. Lås: Slagslås, svenskt m/1864. Stämplat med krönt C och årtalet 1865 samt 1855, på insidan låsblecket stämplat 58, 37, 1, 2, 7. Stock: Helstock, ljus flammig björk, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda innehållande tre kulor och blånor, locket med fack för knallhattar, finns 9 st. knallhattar kvar, varbygel av järn med den bakre armen rörformad. Fin skärning på kolvens vänstra sida. Laddstock: Av järn med utsmidd krats i ena änden, och krutmått av järn i den andra, lindad, men delar av lindningen saknas. Märkt: M6398d Pipans undersida. Låsets underkant, kolv, kolvlucka och laddstock. Tillstånd: Bra. Saknar stift pipa/stock. Åtgärd 1979 rengjord. Satt nytt stift pipa/stock. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med 3 andra sälbössor (M6398a,b,c) med div. tillbehör av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6398_D

Sacord: Säljaktsredskap, Gevär

Material: Mässing, Björk

Tecknik: Smitt

Sälbössa med slaglås, å låsblecket "C med krona, 1865" och "1855". Helstock av flammig björk med skärningar. Pipan grov, åttkantig med sikte av järn och korn av mässing. Laddstaken saknas. I kolvlådan tvenne plattade kulor samt en lintatt. Å krutkammarens översida dekorerad. L. 138,5 cm. Kolvens Br. c:a 7 cm. Ulvön, Ångermanland. (Ur lappkatalogen). Slaglåsbössa. Pipa: Konisk, 8-kantig, 8 räfflor, kaliber 16 mm. L= 105,5 cm, sikte av järn, korn av mässing, cylindrisk trumma avrundad i änden, planad vid cylindern. Rensskruv tillplattad i änden på äversidan längst bak vågslinga. Lås: Slagslås, svenskt m/1864. Stämplat med krönt C och årtalet 1865 samt 1855, på insidan låsblecket stämplat 58, 37, 1, 2, 7. Stock: Helstock, ljus flammig björk, täckt laddstocksnot, rak kolv med kolvlåda innehållande tre kulor och blånor, locket med fack för knallhattar, finns 9 st. knallhattar kvar, varbygel av järn med den bakre armen rörformad. Fin skärning på kolvens vänstra sida. Laddstock: Av järn med utsmidd krats i ena änden, och krutmått av järn i den andra, lindad, men delar av lindningen saknas. Märkt: M6398d Pipans undersida. Låsets underkant, kolv, kolvlucka och laddstock. Tillstånd: Bra. Saknar stift pipa/stock. Åtgärd 1979 rengjord. Satt nytt stift pipa/stock. Anmärkning: Sälbössa från Ulvön, inköpt tillsammans med 3 andra sälbössor (M6398a,b,c) med div. tillbehör av N. Söderberg. Söderberg gammal lotssläkt från Ulvön, se boken "Lotsarna på Ulvön" av Kjell E.G. Söderberg. (Ur dokumentation av MJ 84-11-16).

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Tröskverk Slagtröskverk

Beskrivning: Slagtröskverk med hjul att dras för hand. (Ur liggaren)

Typ: Föremål

Inventarienummer: M6402

Sacord: Tröskverk, Tröskning

Material: Not specified

Tecknik: Not specified

Slagtröskverk med hjul att dras för hand. (Ur liggaren)

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk undersökning Keramik avslag

Beskrivning: Keramik och avslag av kvarts, tillvarataget vid arkeologisk undersökning av boplatsen Raä 54, Mjäla 1:13, Nätra socken i Ångermanland. 1. Keramik, 3 bitar, 932/451 skikt III. 2. Keramik, 1 bit, 930/451. 3. Keramik, 13 bitar, 933/451 skikt III. 4. Keramik, 1 bit, 933/451. 5. Keramik, 13 bitar, 931/451 skikt III. 6. Keramik, 44 bitar, 934/451. 7. Keramik, 19 bitar, 934/451 skikt III. 8. Keramik, 18 bitar, 935/451 skikt + III. 9. Keramik, 28 bitar, 931/451. 10. Keramik, 5 bitar, 933/453 skikt III. 11. Keramik, 1 bit, 930/453 skikt III. 12. Keramik, 2 bitar, 931/453. 13. Keramik, 1 bit, 932/453 skikt III. 14. Keramik, 3 bitar, 935/453 skikt III. 15. Keramik, 4 bitar, 934/453. 16. Keramik, 2 bitar, 934/453 skikt III. 17. Keramik, 1 bit, 933/453. 18. Keramik, 8 bitar, 935/453. 19. Keramik, 13 bitar, 932/453. 20. Keramik,4 bitar, 935/452 skikt III. 21. Keramik, 9 bitar, 931/452. 22. Keramik, 7 bitar, 932/452 skikt III. 23. Keramik, 5 bitar, 934/452. 24. Keramik, 13 bitar, 934/452 skikt III. 25. Keramik, 2 bitar, 932/452. 26. Keramik, 12 bitar, 933/452 skikt III. 27. Keramik, 3 bitar, 933/452. 28. Keramik, 6 bitar, 934/454 skikt III. 29. Keramik, 6 bitar, 946/442. 30. Keramik, 1 bit, 946/438. 31. Keramik, 1 bit, 933/454 skikt III. 32. Keramik, 1 bit, 935/454. 33. Keramik, 6 bitar, 946/440. 34. Keramik, 1 bit, 935/450. 35. Keramik, 14 bitar, 933/450. 36. Keramik, 3 bitar, 932/450 skikt III. 37. Keramik, 1 bit, 934/451. 38. Keramik, 1 bit, 931/450. 39. Keramik, 1 bit, 930/450. 40. Keramik, 2 bitar, 934/450 skikt III. 41. Keramik, 2 bitar, 932/450. 42. Keramik, 11 bitar, 933/450 skikt III. 43. Keramik, 49 bitar, 934/450. 44. Avslag, av kvarts, 3 st, 933/454 skikt III. 45. Avslag, av kvarts, 3 st, 934/454. 46. Keramik, 1 bit, 933/451 (930/450). 47. Keramik, 1 bit, 932/451 skikt III.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M25344_1_47

Sacord: Arkeologiska fynd

Material: Lera, Kvarts

Tecknik: Not specified

Keramik och avslag av kvarts, tillvarataget vid arkeologisk undersökning av boplatsen Raä 54, Mjäla 1:13, Nätra socken i Ångermanland. 1. Keramik, 3 bitar, 932/451 skikt III. 2. Keramik, 1 bit, 930/451. 3. Keramik, 13 bitar, 933/451 skikt III. 4. Keramik, 1 bit, 933/451. 5. Keramik, 13 bitar, 931/451 skikt III. 6. Keramik, 44 bitar, 934/451. 7. Keramik, 19 bitar, 934/451 skikt III. 8. Keramik, 18 bitar, 935/451 skikt + III. 9. Keramik, 28 bitar, 931/451. 10. Keramik, 5 bitar, 933/453 skikt III. 11. Keramik, 1 bit, 930/453 skikt III. 12. Keramik, 2 bitar, 931/453. 13. Keramik, 1 bit, 932/453 skikt III. 14. Keramik, 3 bitar, 935/453 skikt III. 15. Keramik, 4 bitar, 934/453. 16. Keramik, 2 bitar, 934/453 skikt III. 17. Keramik, 1 bit, 933/453. 18. Keramik, 8 bitar, 935/453. 19. Keramik, 13 bitar, 932/453. 20. Keramik,4 bitar, 935/452 skikt III. 21. Keramik, 9 bitar, 931/452. 22. Keramik, 7 bitar, 932/452 skikt III. 23. Keramik, 5 bitar, 934/452. 24. Keramik, 13 bitar, 934/452 skikt III. 25. Keramik, 2 bitar, 932/452. 26. Keramik, 12 bitar, 933/452 skikt III. 27. Keramik, 3 bitar, 933/452. 28. Keramik, 6 bitar, 934/454 skikt III. 29. Keramik, 6 bitar, 946/442. 30. Keramik, 1 bit, 946/438. 31. Keramik, 1 bit, 933/454 skikt III. 32. Keramik, 1 bit, 935/454. 33. Keramik, 6 bitar, 946/440. 34. Keramik, 1 bit, 935/450. 35. Keramik, 14 bitar, 933/450. 36. Keramik, 3 bitar, 932/450 skikt III. 37. Keramik, 1 bit, 934/451. 38. Keramik, 1 bit, 931/450. 39. Keramik, 1 bit, 930/450. 40. Keramik, 2 bitar, 934/450 skikt III. 41. Keramik, 2 bitar, 932/450. 42. Keramik, 11 bitar, 933/450 skikt III. 43. Keramik, 49 bitar, 934/450. 44. Avslag, av kvarts, 3 st, 933/454 skikt III. 45. Avslag, av kvarts, 3 st, 934/454. 46. Keramik, 1 bit, 933/451 (930/450). 47. Keramik, 1 bit, 932/451 skikt III.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ytfynd Brända ben

Beskrivning: Ytfynd från stenåldersboplatsen Raä 341:1, Mjäla 2:6, Nätra sn, tillvaratagna i samband med den arkeologiska provundersökningen av Raä 341:2-3 år 1991. 1. Brända ben, 8 fragment. 2. Brända ben, 5 fragment. 3. Brända ben, 1 fragment.

Typ: Föremål

Inventarienummer: M25306_1_3

Sacord: Not specified

Material: Ben

Tecknik: Not specified

Ytfynd från stenåldersboplatsen Raä 341:1, Mjäla 2:6, Nätra sn, tillvaratagna i samband med den arkeologiska provundersökningen av Raä 341:2-3 år 1991. 1. Brända ben, 8 fragment. 2. Brända ben, 5 fragment. 3. Brända ben, 1 fragment.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Rapporter: (33)

Titel: Nätra gravkapell Restaurering av fönster Byte till lågemissionsglas

Beskrivning: no description

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01159

Titel: Nätra gravkapell Restaurering av fönster Byte till lågemissionsglas

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Såghuset i Brynge: Tillgänglighet, renovering av timmeruppfordring. rapport 2013:14

Beskrivning: Såghuset har en timrad regelverksstomme med omålad stående brädfodring. Byggnaden vilar på naturstensgrund, har tre våningar och avtäcks med ett valmat sadeltak täckt av stickspån. Huset sägs ha varit flyttat, vilket kan stämma då virket är uppmärkt. Norra gavelns uppfordringsbord rekonstruerades under 1980- talet med nytt virke av sämre kvalitet.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01374

Titel: Såghuset i Brynge: Tillgänglighet, renovering av timmeruppfordring. rapport 2013:14

Beskrivning: Såghuset har en timrad regelverksstomme med omålad stående brädfodring. Byggnaden vilar på naturstensgrund, har tre våningar och avtäcks med ett valmat sadeltak täckt av stickspån. Huset sägs ha varit flyttat, vilket kan stämma då virket är uppmärkt. Norra gavelns uppfordringsbord rekonstruerades under 1980- talet med nytt virke av sämre kvalitet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Beskrivning: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00757

Titel: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Beskrivning: Rapport över arkeologisk undersökning av Raä 364, Nätra sn, Örnsköldsvik, Ångermanland, 2002. Seminariegrävning. Umeå Universitet, institutionen för arkeologi och samiska studier.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Beskrivning: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00657

Titel: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Beskrivning: Skötselplan för grönområdet runt Ulvö kapell, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, febr. 1998. 2 sid.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Fynd och fasta fornlämningar, Nätra socken, Ångermanland (Allmän)

Beskrivning: "Några fornminnen i Norra Ångermanland, antecknade sommaren 1864 av Karl Sidenbladh, Phil.stud.Norrl." Inledande text till sammanställning av renskrivna anteckningar från flera olika informanter under 1800- och början av 1900-talet.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01408

Titel: Fynd och fasta fornlämningar, Nätra socken, Ångermanland (Allmän)

Beskrivning: "Några fornminnen i Norra Ångermanland, antecknade sommaren 1864 av Karl Sidenbladh, Phil.stud.Norrl." Inledande text till sammanställning av renskrivna anteckningar från flera olika informanter under 1800- och början av 1900-talet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00107

Titel: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport över undersökning av Nätra kyrkoruin, Nätra sn, Ångermanland

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Beskrivning: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00439

Titel: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Beskrivning: Arkeologisk undersökning av boplatserna RAÄ nr 282 a-b, Norra Åmynnet, Nätra sn, Ångermanland.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Beskrivning: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00533

Titel: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Beskrivning: Rapport över besiktningar och förundersökning på fastighet Mjäla 2;12, Nätra sn, Ångermanland (RAÄ 341;2-3, stenåldersboplats)

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Beskrivning: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00819

Titel: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Beskrivning: Arkeologisk utredning i Mjälagården. Mjäla 1:3, 2:8 och 2:12. Skogsmuseet i Lycksele

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra begravningskapell, Konvertering av värmesystem

Beskrivning: no description

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00978

Titel: Nätra begravningskapell, Konvertering av värmesystem

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00364

Titel: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Beskrivning: Rapport ang. fornlämning Nätra 54, boplatsrest, yngre stenålder, Mjäla 1:13, nätra sn, Örnsköldsviks kn, Ångermanland

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00846

Titel: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av torntak, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Förundersökning, Raä 320, 321.

Beskrivning: Förundersökning, Raä 320, 321.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00616

Titel: Förundersökning, Raä 320, 321.

Beskrivning: Förundersökning, Raä 320, 321.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Arkeologisk förundersökning, Skrike, Raä 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland (Angaria nr 7)

Beskrivning: Förundersökningen visar att ett område, centralt beläget på åsen har nyttjats under en eller flera perioder. Skärvstenen ger definitivt ett förhistoriskt intryck, men avsaknaden av fynd som i övrigt kan kopplas till någon förhistorisk aktivitet lyser med sin frånvaro. Skärvstensförekomsten härrör sannolikt från tillfälliga aktiviteter vid den dåtida stranden. Höjden över havet, 23-25 m överenstämmer också med 14C-dateringen av A1, en kokgropsliknande anläggning, till förromersk järnålder.Vid Raä 358 i Skrike har endast ett mindre stycke i kvartsit påträffats. I övrigt består fynden av sentida föremål som hästskosömmar, spikar,nitar, en skälla och en bjällra, allt i järn. Flera av föremålen hänger troligen samman med den väg som går genom området och som nyttjats sedan 1700-talet.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00756

Titel: Arkeologisk förundersökning, Skrike, Raä 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland (Angaria nr 7)

Beskrivning: Förundersökningen visar att ett område, centralt beläget på åsen har nyttjats under en eller flera perioder. Skärvstenen ger definitivt ett förhistoriskt intryck, men avsaknaden av fynd som i övrigt kan kopplas till någon förhistorisk aktivitet lyser med sin frånvaro. Skärvstensförekomsten härrör sannolikt från tillfälliga aktiviteter vid den dåtida stranden. Höjden över havet, 23-25 m överenstämmer också med 14C-dateringen av A1, en kokgropsliknande anläggning, till förromersk järnålder.Vid Raä 358 i Skrike har endast ett mindre stycke i kvartsit påträffats. I övrigt består fynden av sentida föremål som hästskosömmar, spikar,nitar, en skälla och en bjällra, allt i järn. Flera av föremålen hänger troligen samman med den väg som går genom området och som nyttjats sedan 1700-talet.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Beskrivning: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00816

Titel: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Beskrivning: Bjästamon. Ett kustbundet boplatskomplex från slutet från neolitikum Botniabanan. Raä 307, 318, 321

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Beskrivning: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00771

Titel: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Beskrivning: Sandvikens fiskeläge, Ulvön. Förundersökning för eventuell kulturreservatsbildning.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra hembygdsgård. Läggning av spåntak på dubbelhärbre, skvaltkvarn och smedja. Nätra prästbord 1:3, Örnsköldsviks kommun. Rapport nr 2011:18

Beskrivning: no description

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01093

Titel: Nätra hembygdsgård. Läggning av spåntak på dubbelhärbre, skvaltkvarn och smedja. Nätra prästbord 1:3, Örnsköldsviks kommun. Rapport nr 2011:18

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra kyrka

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01163

Titel: Nätra kyrka

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00841

Titel: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Installation av ytjordvärme i Nätra kyrka, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00848

Titel: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Beskrivning: Restaurering av kyrkogårdsmurar, Nätra kyrka, Örnsköldsviks kommun

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Beskrivning: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00310

Titel: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Beskrivning: Rapport över kulturhistorisk inventering inom dämningsområdet för Hinnsjön-Åbosjöns reglering i Nätraån, Nätra och Sidensjö snr, Ån.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Beskrivning: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00709

Titel: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Beskrivning: Strandbunden transitboplats från stenåldern vid Kornsjötjärnen, Ångermanland, Nätra socken, fastighet Kornsjö 2:12, Raä 359.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Beskrivning: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00733

Titel: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Beskrivning: Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306. Nätra sn. Arkeologisk förundersökning. Botniabanan. Angaria

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Beskrivning: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00786

Titel: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Beskrivning: Övre Åsvägen vid Bjästamon, Ångermanland, Nätra socken, Eriksgården 1:1, Raä 307, kompletterande arkeologisk förundersökning

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Beskrivning: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00817

Titel: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Beskrivning: Kornsjövägen- boplatslämning med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland. Angaria. Raä.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Såghuset i Brynge, restaurering av spåntak och stomme. Sel 3:15, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland.

Beskrivning: no description

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01008

Titel: Såghuset i Brynge, restaurering av spåntak och stomme. Sel 3:15, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland.

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Särskild arkeologisk utredning i Skrike, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland

Beskrivning: no description

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01078

Titel: Särskild arkeologisk utredning i Skrike, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland

Beskrivning: no description

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Beskrivning: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00791

Titel: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Beskrivning: Antikvarisk kontroll vid flyttning av milstolpe

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra kyrka Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme Nätra församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:1 Bodil Mascher

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_01246

Titel: Nätra kyrka Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport

Beskrivning: Restaurering av putsade fasader på kyrka och stigport. Ombyggnad av trappa. Invändig ombyggnad för tillgänglighet. Installation av spetsvärme Nätra församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:1 Bodil Mascher

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00676

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Beskrivning: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00905

Titel: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Beskrivning: Tilläggsutredning för Botniabanan delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs Ångermanland

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00734

Titel: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Beskrivning: Bottniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, kompletterande etapp 1 och etapp 2: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåker

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Beskrivning: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Typ: Rapport

Inventarienummer: SE_YLM_RPRT_00486

Titel: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Beskrivning: Industriminnen i Västernorrland: rapport. D. 4, Örnsköldsviks kommun: en inventering 1981-83.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Dokument: (8)

Titel: Bomärken från Nätra socken

Beskrivning: En lista över olika bomärken i denna trakt från 1750-talet och framåt.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00464

Titel: Bomärken från Nätra socken

Beskrivning: En lista över olika bomärken i denna trakt från 1750-talet och framåt.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Nätra gamla kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Ångermanland 1939 "Ångermanland. Årsbok 1939 utgiven av Ångermanlands hembygdsförbund". Härnösand 1939. Redaktör Bo Hellman

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00361

Titel: Nätra gamla kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Ångermanland 1939 "Ångermanland. Årsbok 1939 utgiven av Ångermanlands hembygdsförbund". Härnösand 1939. Redaktör Bo Hellman

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Mordet i Nätra kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1974.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00300

Titel: Mordet i Nätra kyrka

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1974.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Delninga i Grunna

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1956.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00503

Titel: Delninga i Grunna

Beskrivning: Artikeln finns i museets årbok Ångermanland 1956.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_TOP_Dnr_0133_1947

Titel: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående kulturhistoriska föreningen Murbergets anhållan om statsunderstöd för reparation av byggnader på Murberget samt i Anundsjö och Nätra socknar.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Ulvö kapell

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1923 häft 1 och 2

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_00220

Titel: Ulvö kapell

Beskrivning: Artikeln finns i museets årsbok Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1923 häft 1 och 2

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_TOP_Dnr_0030_1949

Titel: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Beskrivning: Angående reparation av byggnader på Murberget, i Myckelgensjö och Ulvö gamla kapell, Anundsjö och Nätra socknar.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Titel: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Beskrivning: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Typ: Document

Inventarienummer: SE_YLM_DOC_TOP_Dnr_0568_1972

Titel: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Beskrivning: Angående sammanträde för hembygdsföreningarna i Örnsköldsviks kommun.

Har du information om detta objekt?
Maila oss så uppdaterar vi informationen.

Ljud: (45)

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 04 av 13)

:

Beskrivning: Berättar att det stått en kvarn, spånhyvel, såg och ramsåg i Kvarnviken i slutet av 1800-talet. Där uppfördes sedan kraftstationen. Om att grovt virke sågades i Kvarnviken. Spånhyveln blev kvar efter det att dammen brast. Jackes äldre bröder tog hand om den. De var då i 10-årsåldern. Om att det mest var spån på hustaken när Jacke började lägga sitt tegeltak. Förutom Jackes hus hade ett annat hus tegeltak och ett hade plåttak. Om risken för brand Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Inger Stenman, Gun-Britt Hermansson

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 09 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om hur intressant det var att besöka Skräddar-Axel. När båtarna låg inne kom flottisterna till skräddaren för att få sina uniformer åtgärdade eller pressade. Om att det inte fanns radio på den tiden, men de hade alltid med sig senaste nytt. De kände till skepparna och styrmännen på de stora båtarna. De berättade om minor, sjöslag och andra nyheter, som pappan och Jacke då fick höra. Man frågade alltid:Hur det var uti väla. Om det sista kriget och tidningarnas bild och text från de stora haven. Samtal om äldre spelmän, som August Wiberg och Axel Söderberg, om tramporglar och om Gustav Söderberg, som kunde sätta sig och spela valser på orgeln när pastor Persson var borta. Om en liten orgel som byggdes på ön, men som såldes till Norrfällsviken, om orgeln i det gamla kapellet, som Oskar II lär ha spelat på. Den som togs ned för renovering och flyttades sedan till det nyare kapellet. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, August Wiberg, Axel Söderberg, Gustav Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 03 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om Kvarnsjön och lyse, om att de byggde en damm tvärs över Kvarnsjön på norra sidan. Om bygget 1918 och om hur det ser ut där idag. Om dammbristningen och allt som följde med ut till havet. Om att en ny kraftstation sattes upp 1924. Den drevs med dieselmotor tills det blev krig. Därefter blev det med gengas, och 1948 fick man sedan kabel från fastlandet. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland, Musik Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 08 av 13)

:

Beskrivning: Samtal om vilka sånger som var populära, om att radion kom på 1920-talet och hur förunderligt det var. Gustav Söderberg hade den första radion. Om att brodern, som var sjöman, köpte den första radion till familjen. Om att brodern hade arbetat i bageri till 18 års ålder. Sedan gick han till sjöss, blev sjökapten och jobbade på malmbåtar. Om att han strök med när de gick på en mina 1944. Det var på den tyska Nordsjökusten. Om grammofonen och populära artister i slutet av 1930-talet, till exempel Sven-Olof Sandberg och Harry Brandelius. Allmänt om sång hemma, om Axel Söderberg, som dog när Jacke var 10 år gammal. Om att de var grannar och släkt, om att Söderbergs var tidiga med att ha veckotidningar och om att Jacke gärna följde med pappan dit. Mamman var kusin med Werner, som i sin tur var son till Axel Söderberg, kallad Skräddar-Axel. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Gustav Söderberg, Sven-Olof Sandberg, Harry Brandelius, Axel Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 01 av 13)

:

Beskrivning: Iskällare på ön. Jacke Vigren och hans 20 år äldre kamrat var de sista som sågade is i Bysjön på 1940-talet. Om att detta tog slut när lyset kom och när alla skaffade kyl och frys Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 12 av 13)

:

Beskrivning: Samtal om namn och benämningar, om Skräddar-Axel, alltså Axel Söderberg, om att många hette Söderberg, även i Sörbyn, och om att man bytte namn för att slippa få varandras post. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Axel Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen. Jacke Vigren berättar (del 10 av 13)

:

Beskrivning: Båteldning den sista april. Berättar om skogvaktaren Flint, som kom på idéen med att elda båtar 1916. Fiskarna började köpa motorer cirka 1916. Var och en hade i regel två båtar och de passade inte för de nya motorerna. Båtarna blev liggande på strand, men Flint hittade på att de skulle dra dem till lotsstugan och elda där. Fortfarande bränns båtar. Nu börjar det fattas båtar. Om ungdomarnas egna brasor på berget ovanför Jacke. Alla hade haft småbåtar, som kallades Lillbåten. Den användes för att få över korna till den andra ön eller när de lade ut nät. Korna togs över i närheten av den plats där Elsa bodde. Om hur de fick över kor, som inte ville ned i vattnet, hade kalvat under vintern och aldrig hade simmat. Om att det var mycket ungar på ön. Om att flera kunde spela dragspel, om att Jacke fick tag på ett gammalt flaggspel, som de sedan använde, om att de gjorde ett säte där dragspelaren skulle sitta. Sedan drogs båten med hejarop upp mot Föreningshuset. Om att det blivit en attraktion, som också filmats. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland, Musik Västernorrland

Julminnen. Jacke Vigren berättar

:

Beskrivning: om att kasta in julklappar, och det gällde att inte bli avslöjad. Det var en sed för barn i 8 till 10 års åldern. Alla på Ulvön hade julgran och på julen drogs gardinerna åt sidan för att visa hur fint det var. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet "Elsa från Ulvön" inom det större skolprojektet "Sju flickor i ring", ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland.

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 05 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om hur torrt spånet var och hur det knastrade när man gick på det. En lagård brann på Ulvön på 1930-talet. Om att larmet för brand var att ringa i kapellklockan. Om att man hunnit släcka en del bränder, om en utryckning till en utsiktsplats, där det brann en gång och om att de tog sig dit med båt samt hade med sig pumpar och sprutor. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Inger Stenman, Gun-Britt Hermansson

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 11 av 13)

:

Beskrivning: Samtal om att kasta in julklappar. Det gällde att inte bli avslöjad och var en sed för barn i 8 10 års ålder. Alla hade julgran och på julen drogs gardinerna upp för att man skulle se hur familjerna hade det. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 02 av 13)

:

Beskrivning: Fiske i förändring. Berättar att den stora lekströmmingen försvann mellan 1940 och 1950. Om hur det gick till när Jacke Vigren började med fiske på 1920-talet. En stämma på våren och en stämma i juli. Där gjordes det upp om var olika lag fick fiska. Man drog sitt nummer. Om att dagens strömming leker före midsommar och om att det inte var den strömmingen som Gävlefiskarna kom hit upp för att fiska. Berättar om haxerna som de kom med och sedan ankrade. Om att de fiskade med mindre båtar, lastade sedan haxen full och seglade tillbaka. Beskriver fisket vid Flasen. Om att de drog tre till fyra ton 1940, men att det blev mindre och mindre med fångsten. Om äldre form av fiske. Om intresset för detta på Ulvödagen, om systerdotterns och hennes barns intresse. Om bannsköt, höstfiske och om att kvinnorna var med i fisket. Om att mycket folk längs Norrlandskusten flyttade till Stockholm från 1920-talet och framåt, om båten Karl XV och om att folk, som skulle hem till Ulvön, hämtades på sjön från den stora båten. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 07 av 13)

:

Beskrivning: Berättar om morbrodern och Dahlbäck som var berömda dragspelare, men att morbrodern for till Amerika 1920. Berättar att det alltid fanns dragspelare, som kunde ta upp dansen och att pigorna var villiga till att dansa. Dragspel och fiol spelades ofta. Man dansade vals, hambo, schottis och senare foxtrot. Om att det var mycket pojkar från Blekinge och Bohuslän i flottan. De kände till och tyckte om livet i fiskarsamhällena. Berättar om bogserbåtarna som kunde lämna lasten och lägga till när det var storm. Om bagaren, som hade sommarkafé, men som satte igång med att baka och ha höstöppet om det stormade och många båtar låg i hamn. Om att båtarna gick medan det var isfritt fram emot jul. Om Express, båten som kunde bryta is. Dessförinnan drog hästarna varor på isen från Köpmnanholmen, som var centrum Om att det blev dans när bogserbåtarna låg i hamn. Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 13 av 13)

:

Beskrivning: En kommentar kring ljudmiljön. Berättar att när han öppnade fönstret på morgnarna, då kunde han höra hur människorna pratade med varandra, särskilt förr när det gällde fisket. De talade om hur mycket de hade fått och hur det hade gått. Gratis intervjuer, säger Jacke. Berättar om Dubbelkvartetten. De var åtta sångare, som brukade sjunga i kyrkan, på begravningar, festligheter. Där fanns många fina röster. På fastlandet har man hållit ulvöborna för att vara bra på att sjunga, men om att nu håller ulvöborna på att ta slut Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Ulvöminnen Jacke Vigren berättar (del 06 av 13)

:

Beskrivning: Om skolan och om prästgården som byggdes 1913, om skolan, som tidigare hade använts av bönderna i Sörbyn, om gamla skolkort, om skolklockor, om pastor Perssons betydelse för Ulvön och för barnen, om hans kontakter med länsstyrelsen. Om barnen, som varnade varandra när pastor Persson var på väg, om Gustav Söderberg, några år äldre än Jacke, som tagit organistexamen, om dubbelkvartetten, kvarsittning och om att pastor Persson läste spännande böcker för barnen - en timme varje vecka. Om att han ville bli präst och utbildade sig i Härnösand. Under tiden kom en adjunkt och arbetade med barnen. Pastor Persson fick bli präst, men endast på Ulvön Jacke Vigren (född 1911), Ulvöhamn, berättar för Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1998 I samband med projektet Elsa från Ulvön inom det större skolprojektet Sju flickor i ring, ett samarbete mellan Musik i Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland, besökte Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson och Inger Stenman Ulvön. De gick i skolflickan Elsas fotspår, och träffade Jacke Vigren, som berättade mer och kommenterade deras intryck

Programledare: Jacke Vigren, Gustav Söderberg, Lars Almestad, Gun-Britt Hermansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Sjöfartsminnen Gunnar Wallin berättar (del 09 av 12)

:

Beskrivning: Lotsexamen för kusten mot Ulvöarna, Åvikebukten och Brämön. Krigstid: tyskar och malmbåtar lotsades innanför tremilsgränsen; Tre sjömil ut från yttersta holme och skär, som icke ständigt av havet översköljes. Amerikanarna hade lots i Östersjön. Om farledsfyrar och mindre fyrar. Mistlur på udden utanför Lotsstugan. Livbåtar fulla med kapock. Lotsen Gunnar Wallin (född 1912), Härnösand, berättar för Per Höglund, Lennart Kristiansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1999

Programledare: Gunnar Wallin, Per Höglund, Lennart Kristiansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

L E Norberg Trysunda

:

Beskrivning: L.E. Norberg. Trysunda. Birgitta Wedin? DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Gunnar Wallin, Per Höglund, Lennart Kristiansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Anna Greta Andersson I

:

Beskrivning: Anna Greta Andersson I, Trysunda. Genesön + Trysunda. Juni 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Anna Andersson, Birgitta Wedin

Sänt: Juni 1999

Källa:

Fiske Grunnan

:

Beskrivning: Fiske, Grunnan. Arne Höglund, Näset. 2001-12-06. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Arne Höglund, Birgitta Wedin

Sänt: 6 December 2001

Källa:

Om Grunnans fiskeläge och Otterbäcken

:

Beskrivning: Magda Sjödin. Om Grunnans fiskeläge och Otterbäcken. Maj 1996. Bd24. Birgitta Wedin? DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Magda Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: Maj 1996

Källa:

Grunnans fiskeläge Arthur Sjödin

:

Beskrivning: Arthur Sjödin. Grunnan 18/4-2002. Grunnans fiskeläge. Arthur Sjödin, Otterbäcken. 18 april 2002 (95 år) Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Arthur Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: 18 April 2002

Källa:

Fiske Ulvön Jacke Wigren

:

Beskrivning: Fiske - Ulvön. Jacke Wigren. Inspelat den 28 juli 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Jacke Wigren, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 1999

Källa:

Fiske i Kläppa Karl Söderlind

:

Beskrivning: Karl Söderlind, Kläppa. Fiske i Kläppa, Köpmanholmen. Inspelat i November 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Karl Söderlind, Birgitta Wedin

Sänt: November 2000

Källa:

Fäbodar i Nätra Per Wiberg

:

Beskrivning: Per Wiberg, Östmarkom. Div. fäbodar i Nätra, fäbodminnen. lnsp. i dec. 1998. Avsp. fr. microband. NBC 394. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Per Wiberg, Birgitta Wedin

Sänt: December 1998

Källa:

Ola Lundström Trysunda

:

Beskrivning: Ola Lundström, Trysunda. 2004-07-28. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet

Programledare: Ola Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 2004

Källa:

Fiske Grunnan Magda och Richard Sjödin

:

Beskrivning: Magda och Richard? Sjödin från Otterbäcken. Fiske - Grunnan. Januari 2001 . Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet. I andra hälften av insp. är det dåligt ljud. Har förstärkt ljudet i 44.1 KHz filen.

Programledare: Magda Sjödin, Richard Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: Januari 2001

Källa:

Fiske Grunnan Arne Höglund

:

Beskrivning: Fiske - Grunnan. Arne Höglund, Näset. November 2001. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Arne Höglund, Birgitta Wedin

Sänt: November 2001

Källa:

Fiske i Sandviken

:

Beskrivning: Fiske i Sandviken. Wilhelm Norberg, Docksta. Augusti 2001. Birgitta Wedin DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Wilhelm Norberg, Birgitta Wedin

Sänt: Augusti 2001

Källa:

Fiske Ulvön Jacke Wigren

:

Beskrivning: Fiske - Ulvön. Jacke Wigren. Inspelat den 28 juli 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Jacke Wigren, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 1999

Källa:

Ulvöhamn Il Julius Söderberg

:

Beskrivning: Ulvöhamn Il, fortsättning. Julius Söderberg, fiske. 2004-08-05. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Julius Söderberg, Birgitta Wedin

Sänt: 5 Augusti 2004

Källa:

Fiske Trysunda Ola Lundgren

:

Beskrivning: Fiske, Trysunda. Ola Lundgren. 2004-08-17. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt via mixerbordet

Programledare: Ola Lundgren, Birgitta Wedin

Sänt: 17 Augusti 2004

Källa:

Fiske Trysunda Sven Lundström

:

Beskrivning: Sven Lundström. Fiske Trysunda. 1999-07-12. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Sven Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 12 Juli 1997

Källa:

Västanå med flera fäbodar

:

Beskrivning: Maj Britt & Holger Näslund. Västanå m.fl. fäb. 23 sept. 1998 Birgitta Wedin. NBC 380. lnsp. i en kanal. Fixat i 44.1 KHz filen. Original i 96 KHz filen. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Holger Näslund, Maj Näslund

Sänt: 23 September 1998

Källa:

Fiske Kläppa

:

Beskrivning: Fiske - Kläppa. 1. Theodor Olsen. 2. Ryde Bergkvist. November 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaiserat analogt i mixerbordet

Programledare: Theodor Olsen, Ryde Bergkvist, Birgitta Wedin

Sänt: November 2000

Källa:

Otterbäcken Grunnans fiskeläge

:

Beskrivning: Artur Sjödin. Otterbäcken. Fiske. Grunnans fiskeläge. Bd 19? Bd 20? lnsp. mars 1996 av Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Artur Sjödin, Birgitta Wedin

Sänt: Mars 1996

Källa:

John Sundqvist om Grunnans fiskeläge

:

Beskrivning: John Sundqvist, Sjöland? Om Grunnans fiskeläge, 30/1-1997. Bd 36. lnsp. av Birgitta Wedin januari 1997 på diktafon. Kopierad till kassettbd. 24/7-1998, kopia DAT. Fortsättning i volymbeskrivning. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: John Sundqvist, Birgitta Wedin

Sänt: 30 Januari 1997

Källa:

Fiske Grunnan

:

Beskrivning: Fiske, Grunnan. Sven Sundin. Docksta Oktober 2001. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Sven Sundin, Birgitta Wedin

Sänt: Oktober 2001

Källa:

Fiske Trysunda

:

Beskrivning: Fiske Trysunda. Olle Wiklund & Lars-Erik Norberg. Juli 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet.

Programledare: Olle Wiklund, Lars-Erik Norberg, Birgitta Wedin

Sänt: Juli 1999

Källa:

Fiske Trysunda Bengt Lundström

:

Beskrivning: Fiske Trysunda. Bengt Lundström. 8 dec 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Bengt Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 8 December 2000

Källa:

Ulvöhamn I Julius Söderberg

:

Beskrivning: Ulvöhamn I. Julius Söderberg, fiske. 2004-08-05. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet

Programledare: Julius Söderberg, Birgitta Wedin

Sänt: 5 Augusti 2004

Källa:

Grunnan Fiske Sven Erik Sundström

:

Beskrivning: Sven Erik Sundström. Grunnan, Fiske. 2002-11-07. Birgitta Wedin. DAT band. Dig analogt i mixerbordet

Programledare: Sven Sundström, Birgitta Wedin

Sänt: 7 November 2002

Källa:

Trysunda del 2 Ola Lundström

:

Beskrivning: Ola Lundström. Trysunda, del 2. 2004-07-28. Birgitta Wedin. DAT band. Dig. analogt i mixerbordet.

Programledare: Ola Lundström, Birgitta Wedin

Sänt: 28 Juli 2004

Källa:

Fiske Kläppa Edna Holmström

:

Beskrivning: Fiske Kläppa. Edna Holmström. December 2000. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Edna Holmström, Birgitta Wedin

Sänt: December 2000

Källa:

Sally Nordlander Ulvön

:

Beskrivning: Sally Nordlander, Ulvön. 30 september1997. Inspelat på Vågebo ålderdomshem. Birgitta Wedin. Kassett lnsp. i en kanal. Fixat i 44.1 KHz filen. Original i 96 KHz filen.

Programledare: Sally Nordlander, Birgitta Wedin

Sänt: 30 September 1997

Källa:

Fiske Genesön och Trysunda

:

Beskrivning: Anna Greta Andersson Il?. Fiske - Genesön + Trysunda. Juni 1999. Birgitta Wedin. DAT band. Digitaliserat analogt i mixerbordet

Programledare: Anna Andersson, Birgitta Wedin

Sänt: Juni 1999

Källa:

Sjöfartsminnen. Gunnar Wallin berättar (del 10 av 12)

:

Beskrivning: Ulvölotsarna till Härnön. Härnösandslotsarna till Brämön. Ulvölotsarna norrut mot Nordmaling. Pitelotsarna tog över. Alla var specialiserade. Konstiga destinationer som Box, ovanför Nyland och Marieberg, eller Köja inne i Strinnefjärden. Holländare lotsades dit. Riktmärken på ljus och lampor i bebyggelsen. Lotsen Gunnar Wallin (född 1912), Härnösand, berättar för Per Höglund, Lennart Kristiansson och Inger Stenman (inspelning). Året är 1999

Programledare: Gunnar Wallin, Per Höglund, Lennart Kristiansson, Inger Stenman

Sänt:

Källa: Murberget Länsmuseet Västernorrland

Kulturmiljöer: (31)

Bjällsta sågverk

Titel: Bjällsta sågverk

Upptecknare: J Österman, Olof Norberg

Meddelare:

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Bjällsta Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Bjällsta Sågverk

Bjällsta sågverk Bjällsta vattensåg byggdes av jägmästare Klingberg på 1850-talet. Sågverket övertogs av J Österman och 1870 av handlare Olof Norberg. Den taxerades till 6 000 rdr och sågade 8 800 timmer/år. Produktionen ökade till 9 000 timmer/år under slutet av 1870-talet. Sågverket flyttades av Olof Norberg till Blåvik 1880-1885. Stenfundament och rester av dammbyggnader finns ungefär 300 meter öster om Rössjön.

Gladomfors sågverk

Titel: Gladomfors sågverk

Upptecknare: Erik Ahlnander, Gustav Hedberg

Meddelare:

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Gladomfors Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Gladomfors Sågverk

Gladomfors sågverk Gladomfors vattensåg uppfördes i början av 1860-talet. Erik Ahlnander var ägare till sågen 1866. Sågen hade då 2 ramar och en skeppning på omkring 300 std. Den var taxerad till 3 000 rdr 1870. Gustav Hedberg övertog sågen 1879, och produktionen minskade från 9 000 sågade timmer per år till 6 000 1881. Verksamheten lades ned kring 1890. Obetydliga rester finns kvar av sågen.

Köpmanholmens fabriker

Titel: Köpmanholmens fabriker

Upptecknare:

Meddelare: Forss Aktiebolag

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Köpmanholmens fabriker, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Köpmanholmens fabriker

Köpmanholmens fabriker Köpmanholmens sulfitfabrik, byggd av Forss aktiebolag, stod klar 1907. Produktionskapaciteten var 12 000 ton stark sulfitcellulosa. Två år senare byggdes i Köpmanholmen den första sulfitspritfabriken i världen, men den lades ned p g a motstånd från bl a myndigheter. En sulfatfabrik anlades 1931 och kompletterades med ett blekeri 1939. Två år senare uppfördes en ny spritfabrik. En årsproduktion av blekt eller oblekt sulfatmassa uppgick till 30 000 ton 1942. Om ytterligare en blekningsapparatur för blekning av de båda fabrikernas produktion beslutades 1949, och redan 3 år senare kunde man bleka all massa från fabrikerna. Sulfitfabriken byggdes ut 1964. Samma år köpte NCB fabriken. Ett syratorn uppfördes 1978, och 4 år senare slogs fabriken igen för gott.

Strängö sågverk

Titel: Strängö sågverk

Upptecknare: Johan Dahlbäck, Karl Bagge, E Österberg, Jonas Byström, A Källström, J Andersson, Anders Forsgren, A Forsberg

Meddelare: Strängö Trävaruaktiebolag, Måviks Ångsåg AB, Forss AB

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Strängö Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Strängö Sågverk

Strängö sågverk J S Andersson från Göteborg anlade den första ångsågen i Örnsköldsviksdistriktet på Västra Strängö 1863. Det var ett lokomobilsågverk med 1 ram om 12 hästkrafter. Inom kort brann sågbyggnaden, men en ny byggnad uppfördes och taxeringsvärdet räknades till 5 000 rdr 1870. Johan Dahlbäck var faktor på sågverket 1876, och under hans tid försågades omkring 8 000 timmer per år. 6 år senare blev Karl Edvard Bagge faktor, men sågen övertogs av Anders Johan Forsgren 1888, då även bolaget Strängö Ångsåg bildades. Sågen gick i konkurs fem år senare och ett nytt bolag, Strängö Trävaruaktiebolag, bildades av A J Forsberg och E J Österberg 1894 . Sågverket byggdes ut och moderniserades. Ny konkurs kom 1902, och sågen köptes av Jonas Byström, som tillsammans med Strindlund och Nordin bildade Strängö Ångsåg AB. Man skrev ett arrendekontrakt med A Källström 1903 . Året efter revs den gamla sågen, och den nya med 4 ramar och 2 kantverk sysselsatte ett 60-tal arbetare. Arrendekontraktet övergick till Måviks Ångsåg AB 1914 och såldes till Forss AB Köpmanholmen 3 år senare.En av fastigheterna, det s k Lillhemmet, fick Föreningen Barnens Väl gratis för att använda det för sin koloniverksamhet. Föreningen startade även ett semesterhem för kvinnor 1937. Byggnaderna hyrde Kiruna stad 1956, och på 60-talet överläts Lillhemmet och faktorsbostaden åt Semesterstiftelsen Forss AB. Idag ägs Lillhemmet och faktorsbostaden av privatpersoner, och dessa hus används som sommarstugor. Av sågverket finns några betongfundament kvar, och även delar av kajen finns kvar.

Mjäla fäbodar

Titel: Mjäla fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin, Elis Berglund

Meddelare:

År:

Socken/stad: Nätra socken, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Mjäla, Sverige, EU

By/kvarter: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län, Mjäla

Mjäla hade också sina fäbodar på Nätra fjällskog, men de låg så långt från byn, så där avlutades fäbodbruket ganska tidigt. Genom Elis Berglund i Mjäla har jag fått veta att det fanns två fäbodstugor och fyra fähus på fäbodvallen en gång. Till att börja med bestod Mjäla by av två hemman och då hörde en stuga till vart och ett av dem. När de med tiden delades fick Tilda och Per Johan Hamberg dela fäbodstuga med Maria och Hjalmar Hamberg. Det är deras stuga som fortfarande finns kvar, den andra stugan ägdes av Stina och Melker Byström tillsammans med Kristina och Johan Nyberg. Rädda vad som räddas kan Uno Byström som bor i Själevad, berättar att när han och hans fru Inger vandrade på fjällskogen sommaren 1957, var båda fäbodstugorna rätt förfallna. Hans föräldrar hade inte använt fäbodarna under sin tid och eftersom de låg så avsides från byn, kände de inte till om det fanns något kvar av dem. När Uno och Inger kom till platsen var byggnaderna tämligen raserade, men de kände att de gärna ville rädda vad som fanns kvar, för man menade att det var synd om fäbodstället skulle få stå och förfalla helt. De hörde sig för med byborna om att få reparera den stuga som var i bättre skick och det var ingen som hade något emot det. Hambergs stuga såg något bättre ut, trots att golvet där var helt uppruttet. Från den stuga som Byströms var delägare i plockades golvplankorna ut och lades sedan in i Hambergs kokhus. Murarna i de båda stugorna var mer eller mindre raserade, men Uno tog råtegel från den sämre stugan och krossade det i en zinkbalja för att få murbruk. Sedan kunde han reparera muren i den stuga man beslutat sig för att rädda. Även taken hade sett sina bästa dagar, för takspånen var beväxt med lavar, så man behövde byta ut det mesta av dem. Uno fick då tillåtelse av Nisse Lundholm i Näs, att hämta takspån från Näs fäbodar, där det fanns ett litet upplag kvar sedan fäbodtiden. Även en fäboddörr fick han hämta där. Så småningom hade Byströms lyckats göra ett riktigt fint kokhus av de två förfallna stugorna. I nuläget önskar han att han hade ställt upp båda, för den som hans föräldrar var delägare i, hade en mycket antik mur. Den var gjord av natursten invändigt och ovanför taket hade man murat med råtegel. Unos mamma, Kristina Lundholm, hade i sin ungdom varit fjällpiga i Näs fäbodar, som ligger cirka 500 meter öster om Mjäla fäbodvall. Vid ett tillfälle hade hon kommit vilse på fjällskogen. Hon kôke och rope och fick till slut svar från pigorna i Västanå fäbodar. De kunde då visa henne var stigen ner till Näs fäbodar gick. Från ett par tidningsurklipp som Magnus Näslund i Köpmanholmen skickat mig och som varit i Örnsköldsviks Allehanda år 1937, kunde jag läsa följande om Mjäla fäbodar: Vi ha två fäbodstugor här, som vi vid första påseende skulle gissa att det vore ladugårdar, ty de äro delvis timrade av oskrätt timmer. Inne i den ena stugan finna vi en väggfast säng, som går från den ena väggen till den andra och är alltså en dubbelsäng på längden. Ladugårdarna äro så gott som jämnade med marken och det är bara en som står kvar, i ganska förfallet skick. Ett par ladugårdar syns ha varit försedda med nävertak.

Oxböle fäbodar

Titel: Oxböle fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin

Meddelare:

År:

Socken/stad: Nätra socken, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Nätra, Sverige, EU, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

OXBÖLE FÄBODAR På Skuleskogen, i Lillrutens västra sluttning, hade Oxböle en gång sin fäbodvall. Hur länge det är sedan den slutade användas vet jag inte, men att det förekom viss osämja mellan bönderna från olika byar, när mulbetet togs i anspråk på de olika fjällskogarna, förstår man av det utdrag av Domboken som jag fått låna för att skriva av. Det var rätt nära mellan fäbodarna i området, eftersom både Skule och Bölen hade sina fäbodvallar alldeles i närheten. Därtill låg Magdbäckens by bara något hundratal meter bort och lite längre söderöver fanns en fäbodvall som brukades av bönder från Käxed i Vibyggerå. Inte heller den vall som tillhörde Norr- och Sörsvedje var så långt bort. Det var många mular som skulle beta av det gräs som växte inom området och då var det lätt att en tvist kunde uppstå. Förtydligande av utdrag ur Domboken, angående fäbodtvist. Utdrag av Domboken, hållen å Lagtima Höstetinget med Nätra Tingslag uti Spjute Gästgivaregård den 14 de December 1812. Av Bönderna Erik Erksson och Jonas Johansson i Jerfvik, samt Erik Persson och Johan i Sörsvedje, hade Bonden Anders Eriksson i Oxböle till detta Ting blivit instämd med påstående enligt följande Memoriel: Som Bonden Anders Eriksson i Oxböle, likmätigt Lofl. Härads Rättens Utslag, den 10 de November 1810, blivit vid vite förelagd att icke uti de så kallade Oxböle Fäbodar emottaga och på bete släppa flera kreatur, än han själv över vintern på Oxböle hemman kan framföda, men likväl, efter det Synebevis att förete, Anders Eriksson nästlidne Sommar haft ett betydligt antal större och mindre boskap, än honom tillhörer uti börörda Fäbodar, och till mycket lidande och intrång, som ligga närmast med vårt Fäbodställe, helst som någon varaktig stängsel däremellan aldrig varit och föga är möjligt för oss fattiga Bönder, att upprätta; Anhållande därför undertecknade ödmjukt att taga ställning å bemälte Anders Eriksson, det han vid nästinfallande Nätra Lofl. Härads Ting den 7 de December 1812 i Spjute, förpliktas infinna sig till svaromål i denna sak, då vårt påstående bliver, det Anders Eriksson icke allenast måtte erlägga det förbrutna vitet, utan att ett sådant vite måtte höggunstligt honom föreläggas, som kan freda oss ifrån ytterligare intrång och rättegång. Förbehållandes oss i övrigt öppen talan i målet, jämte skälig ersättning för Rättegångs Kostnaden. Nätra den 14 de November 1812. Eric Ericsson (bomärke) Jan Jansson i Jervik (bomärke) Erik Persson (bomärke) Johan Jansson i Söder Svedje (bomärke). Då detta mål till företagande uppropades, inställde sig samtliga Parter utom Erik Eriksson som för sig hade befullmäktigat sin medkärande Johan Johansson, varvid företeddes ej mindre Härads Rätten i Stämnings Memorialet åberopade Utslag av den 10 de November 1810, som enligt vad nu tillika upplästes blivit genom Ångermanland Vällovl. Lagmans Rätt Dom av den 16 de augusti 1811 fastställts, än ock följande Vittnensbetyg: År 1812, den 29 de augusti, infunno sig uppå kallelse av Jerviks Byamän undertecknade, för att syna och uppräkna det antal Boskap, som till bete vore intagit uti Oxböle Fäbodar och därvid befanns av Anders Eriksson i Oxböle: 6 st Kor 2 st Qvigor 2 st Kalfvar Av Per Christiansson i Hörnäs: 7 st Kor 1 st Qviga 1 st Kalf Av Jan Larsson Sörbölen: 2 Kor 3 Getkreatur Av Sellgren i Förnätra: 1 Ko 1 Get samt av Gärds i Oxböle: 1 Ko Summa 23 kokreatur och 4 getter. Betyga som ovan Jakob Jakobsson i Björsby (bomärke) Anders Persson i Bredånger (bomärke). Anders Eriksson förklarade, att av de i förestående betyg uppräknade personerna hade Erikssons tillstånd att å nu ifrågavarande samfälta bete, dit släppa sina kreatur; Dock kunde han ej bestrida, att samma bete blivit sistlidne Sommar begagnat av honom själv och Pehr Kristiansson tillsammans med Sju kreatur mera, än Svaranden nästföregående vinter vid sitt hemman i Oxböle underhållit. Kärandena förmälte, att ehuru de nogsamt skulle kunna styrka, det Anders Eriksson förelidne Sommar å mulbetet intagit flera kreatur än han nu vidgått, ville käranden dock till undvikande av vidlyftighet med målet, icke uti en slik bevisning ingå, helst Anders Eriksson i allt ifall, genom vad han redan frivilligt erkänt, skall gjort sig förefallen till det emot honom äskade vitet. Häröver blev, under det parterna avträdde. Resolverads. Som Anders Eriksson genom denna Härads Rätts Dom den 10 de November 1810 och Ångermanlands Vällofl. Lagmans Rätts Dom den 10 de Augusti givna sammanstämmande Domar, blivit vid vite av Sex Riksdaler Trettiotvå Skillingar Banco förbunden, att å nu ifråga komma Parterna samfält tillhöriga Skog intaga andras boskap till bete, när han själv nyttjade mulbetet därstädes för de kreatur, vilka vid hans hemman i Oxböle över vintern underhållas: att så och emedan Anders Eriksson vidgått det han dels själv och dels genom sistlidne Sommar, begagnat samma bete med sju stycken kreatur utöver det antal Boskap Anders Eriksson näst föregående vinter vid berörda hemman framfött. Ty prövar Härads Rätten skäligt fälla Anders Eriksson till ovannämnda vite, Sex Riksdaler trettiotvå Skillingar, samt ålägga honom med Tre Riksdaler Banco ersätta kärandenas Rättegångsomkostnad. Men den utav dem yrkade förhöjningen av vitet, finner Härads Rätten för närvarande icke anledning att bifalla, Vilket Utslag för parterna, åter inkallad, avsades med tillika lämnad underrättelse om vad som borde iakttagas, i händelse ändring därutinnan ville sökas. År och dag, som före skrivet står. I.C. Gunell Tillställdes Anders Eriksson i Oxböle detta utslag den 21 februari 1813 utav Nämndemannen Olof Jansson i Västersel. Genom ombud av Olof Ersson i Biästa (bomärke).

Blåviks fäbodar

Titel: Blåviks fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin, Greta Norberg, Andrietta Andersson, Olof Olsson

Meddelare:

År:

Socken/stad: Västernorrlands län, Sverige, EU, Blåvik, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU

By/kvarter: Västernorrlands län, Sverige, EU, Blåvik, Nätra

En vacker novemberdag år 1995 besökte jag Greta Norberg i Blåvik, för att få ta del av hennes minnen från fäbodtiden. Greta, som är född år 1910, bar efternamnet Olsson när hon var ung. Hon har bott hela sitt liv i Blåvik och tillsammans med familjens piga Andrietta Andersson, skötte hon arbetet i Blåviks fäbodar en sommar. Å de va hon som skötte korna hemma här på vintern å. Dom tyckte ju de va så roligt å vara i fäboern, då fick dom ha eget hushåll, å de tyckte dom om. Där trivdes hon mycket bra, men det blev inte tillfälle för henne att vara fäbodpiga mer än denna sommar. Sjukdom Gretas pappa Olof Olsson, hade varit sjuklig en tid, han hade fått en tumör på hjärnan. Han var kommunalordförande på den tiden och han skrev själv alla protokollen, men tumören gjorde att hjärnan började fungerade allt sämre och mot slutet var det ingen som kunde läsa vad han skrivit. Efter midsommar år 1914, beslutade man att söka specialistvård för honom och han skickades till Stockholm, för att operera bort tumören. När det var dags att resa, lejdes en åkare från Örnsköldsvik. Han kom i en öppen bil till Blåvik och hämtade Olsson. Trots att det var sommar och varmt när gan gav sig iväg, behövde han ha sin vargskinnspäls på sig till järnvägsstationen. Gretas mamma följde också med, för att vara till stöd och hjälp under sjukdomstiden. Hon bodde i ett resanderum i Stockholm hela den sommaren. Jordbruket hemma sköttes av drängen och ett par pigor. De fick ta hand om barnen, djuren och arbetet på gården själva. Trots att man försökte hjälpa Olsson på alla sätt, kom han aldrig hem mera, för i augusti dog han. När mamman återvände hem ensam, hade hon ett drygt arbete med att klara av sitt jordbruk, tillsammans med lejd arbetskraft. De tre barnen var små, för själv var Greta bara tre år gammal då. Hon hade också två bröder, varav den äldste var sex år. Skiftesdelning Sommaren 1925 var Greta fjorton år och då fick hon följa Andrietta till Blåviks fäbodar, när Olssons kor flyttades dit. Det året skulle byns fjällskog delas upp mellan de tre bönderna, för hela skogsområdet hade tidigare varit samfält. Men då skulle dom del opp n, så var å en skulle få sitt skifte. Lantmätaren tillsammans med karlarna i byn, arbetade flera dagar i blåvikskogen och det var överenskommet att Andrietta och Greta skulle hålla dem med mat och husrum på fäbodvallen. Hon hade fyre stycken i matn, som skulle äta varje dag å legge där, så då va ja där å hjälpte na den sommarn. De va väl na kokhus som va tomt, så då låg dom där. Därför hade extra mycket mat tagits med hemifrån, när man flyttade upp strax efter midsommar. I Blåvik fanns tre hemman. Två av bönderna hette Olsson, men de var inte släkt med varandra och de hade var sin fäbodstuga. Det tredje hemmanet ägdes av ”bolaget” (Forss AB). Även Sundström, som var bonde i grannbyn Hagaris hade en fäbodstuga med tillhörande fähus där, men de tordes inte fara till Blåviks fäbodar med sina djur, för hela deras besätt-ningen hade drabbats av tuberkulos tidigare. Sjukdomen var väldigt smittsamt så de fick slakta alla sina djur. Dessutom hade de fått bränna ner ladugården hemma, för att vara helt säkra på, att smittan skulle försvinna. En ny ladugård byggdes sedan upp i Hagaris och man köpte osmittade kor och satte in där. Dom hade ju ett riktigt kokhus å en lagord där, men dom for ju aldrig dit na mer, för dom va ju rädd för smitta, så därför for dom till Brittas boern. Det kunde ju finnas smitta kvar i fäbodladugården, så därför nyttjade de en lådugård på Lill-Västanå fäbodvall i stället. Ansvar Greta och Andrietta hade gårdens åtta kor att ta hand om, men också några torparkor. Totalt hade de ansvar för tiotalet kreatur den sommaren. I den andra stugan arbetade Emma, grannen Olssons dotter och hon hade omkring sju kor att sköta. Flickorna trivdes bra i sina små stugor uppe i skogen. De kände sig mera vuxna där, med eget hushåll. Här var det ingen som bestämde över dem, utan de fick vara sin egen husmor och sköta ”sina” djur och arbetet helt själva. I bland kom pigor från någon av de andra fäbodvallarna och hälsade på dem. Då hade vi kaffekalas, för vi hade ju tage me oss brö hemifrån. Ungdomar från byarna hemikring kom också på besök någon gång och ibland gick flickorna i Blåviks fäbodar ner till bojäntern i Östersels boern. Den vallen låg bara någon kilometer bort och där fanns många fäbodpigor, så det var trevligt att komma dit. Oftast gick de iväg på kvällen, sedan de mjölkat och separerat. Till Lill-Västanå fäbodar som även kallades för Britas boern, var det heller inte så långt att gå, någon gång gjorde man besök där uppe också, för där bodde Britta ofta ensam hela sommaren, om hon inte hade någon av brorsbarnen hos sig. När Greta var i Blåviks fäbodar, användes fäbodstället bara under huvvela, för på sen-sommaren fanns tillräckligt med mulbete åt korna hemma. Vi va aldrig på höstfjelle, för vi hadde så mycke bet hemme. I stället stannade man kvar lite längre fram på sommaren och for inte hem till slåttanna som annars var vanligt. Ja tro vi va där fyre eller fem vecker, vi måste ju vara där tills dom slute. De hade ju laget som gick upp rågångarna att hålla med mat, så de fick inte fara hem förrän de arbetet var klart. Fäbodvägen Blåviks by, ligger på en rätt stor ö i Nätraälven och där fanns endast odlad mark. För att komma ut på skogen där djurens mulbete fanns, följde man ett fäto som gick rakt genom hela byn. Sen gick vi över Fäbobron vid Nimans å rätt över bärje till Orrvik, å då gick man rätt söröver då, de va liksom en byväg de, sen gick man tvärsöver å Skraveltjärn. Det var den väg man gick dit med korna, men med flyttlasset tog man en omväg, som var bättre att köra på. Då körde vi år Rössjö då for vi förbi Rôbacken, man for litte runt där, för n där Skraveltjärn gick e nästan inte an köre över. Vid midsommartiden, när det var dags att flytta upp till fäbodarna och fäbodpigorna var naturligtvis med, för folk och fä skulle genom flera byar, men djuren gick snällt längs vägen utan att smita in på åkrarna vid sidan om. När alla kommit upp till fäbodvallen, tog man först en vilopaus efter den långa vandringen. En brasa gjordes i den öppna spisen i en av stugorna och så hämtades vatten från kallkällan. Kaffepannan skurades och sattes över elden och så dukades kaffe och smörgåsar fram ute på fäbodvallen. Alla hade egen matsäck med sig och det var gott att få äta, innan arbetet satte igång. Någon lång vila blev det inte, för det var mycket som skulle hinnas med innan kvällen kom. Karlarna gav sig iväg till skogen för att hugga ved som skulle räcka hela sommaren. Sedan var det alltid en hel del reparationer på byggnaderna som måste göras. För flickornas del, var det dags att städa upp stugor och fähus så att de blev rena och hemtrevliga. De va till å börje å rengöra grytern å de, å träkärla skulle i vattne, men de va dåligt me vattne opp i Blåviks boern. Åsse stanne kara över dan då å högg opp den ve som skulle finnes, åsse skulle dom laga kobinsla å göra de som behövdes. Det var en hel del att börja med redan under flyttdagen, för mössen varit ensamma härskare i skogen hela vintern, så de hade passat på att nyttja de tomma stugorna. Träkärlen hade stått oanvända sedan förra sommaren och torkat så de blivit glesa och järngrytorna hade börjat rosta, så de måste skuras upp ordentligt. Vattenbrist Det var dåligt med vatten vid Blåviks fäbodar som låg uppe på en liten kulle. Å då skulle man gå nerom n där kulln å över en myr då för å hämte na vattn. Å skulle man tvätte smöre å göra na anne, då fick man gå långt bort till en källe i skogen. De fyllda ämbaren skulle alltid bäras tillbaka uppför kullen och när det togs bortom myren var det inte klart och rent vatten i dem. No tro ja vi kokte kaffe på ne, men de va brunt, de va väl litte järnhaltit. Flickorna använde det i första hand till disk och städning och man värmde det i en järngryta ute på blanngälan. Där diskades mjölkkärl, separatorn, gräddstuten, smörkärnan, ost- och blannkaren och den stora järngrytan. Det var stora och tunga saker, så det var bra att hålla till ute med disken, så behövde man inte söla ner inne på stugugolvet. Matvatten och det som skulle vara till att tvätta smöret i, hämtades från en källa långt borta i skogen. Städningen började med att de gamla tidningstapeterna revs ner från fäbodstugornas väggar, för de var uppklistrade med vetemjölsklister och ganska söndergnagda av råttorna, som uppskattade mjölet. Råttlort och annat skräp sopades bort från hyllor och golv och när vattnet började bli varmt i vattengrytan ute på gälan, kunde flickorna skura både golv och hyllor med vatten och hemkokt såpa. Sedan stugan var ren, tapetserades den med blad från dagstidningar som tagits med. Å ja tyckte de va så roligt de där, åsse skulle vi klite murn. Längst in i muren, där det var svart av sot, gjordes mönster med kritan som en vacker dekoration. Under sommaren användes öppenspisen väldigt sällan. Där skulle man ju inte sota ner. I stället lagade flickorna till sin mat ute på blanngäla. Där raka de fram lite glöd från elden under blanngrytan och ställde pannfoten över den. Sedan ställdes potatisgrytan eller stekpannan över. Kaffepannan hade tre ben, så den kunde man ställa direkt på glödhögen. Ibland hände det naturligtvis, att vädret inte var så vidare varmt, det kanske regnade och blåste ute. Då lagades maten inne i fäbodstugans öppna spis, men när det blev bra väder igen, kritades muren på nytt, för den skulle vara vit och fin. Nyttig råghalm Sängen skulle bäddas sedan stugan var städad och man hade tagit några kärvar råghalm att fylla madrassvaren med. Varje höst när det var dags att flytta från fäbodstugan, tömdes innehållet i bolstren och nästa vår, fylldes de igen med den nya rena halmen. Dom tog halmen me hemifrån, rûghalmskärver, de fanns ju int nånting opp på fjelle inte. Den nystoppade madrassen bars in och lades i den renskurade sängen, där den låg som en stor bulle. Olssons brukade odla råg på en bit av sin åker, så att de skulle ha egen råghalm till sängbolstren. Å då bâka vi av rågmjöle å, men de vart mörkt bröd, nästan svart. Det fanns ju inga dynor att köpa till sängarna då, utan man använde halm att fylla med. Å de hadde vi ju hemma också. Råghalmen var även bra att ha på hösten, när man skulle binda kornkärvar för den var både längre och starkare än kornhalmen. Rågmjölet användes vid bakningen, både till tunnbröd och annat matbröd. Sängkläderna förvarades i fäbodstugan under vintern så dem hade man bara hängt ut en stund och vädrat, men rent sänglinne fanns med på flyttlasset. Därifrån hämtade flickorna även hemvävda trasmattor som lades ut på golvet. Åsse hängde dom opp handduka då, me rö bård, de va liksom en prydnad de, ja tyckte de va så underligt då ja såg de där, för ja hadde ju vare till boern förut, å såg handduka som hängde litte här å där, å ja minns n där Andrietta, hon hadde mycke handduker hon. Dom va vit å rö, åsse va vägga tapetsere me tidningern då. Inne i muren sattes ett knippe enris, för att det skulle dofta gott. Pigorna var måna om att det skulle vara rent och hemtrevligt i stugan. Dom tyckte de va så roligt å vara där, man såg att dom rakt njöt, för ja såg ju andre jänter som va däri boern å. När Greta var barn, hade man inget tröskverk, utan då användes slagan att tröskade med uppe på logen. Då fick man lossa rågbanden från kornkärvarna och bre ut dem på golvet, innan man satte fart på slagan. Mjölkdags Andrietta hade varit fäbodpiga under många somrar, så det var hon som hade ansvaret för både kreaturen och förädlingen av mjölken. Greta var ju där för första gången, så hon fick göra de enklare sysslorna. Ja fick väl åtminstone elda å sköte eldn, åsse fick ja diske å bära nå vattn å så där, men ostgöra de fick ja no inte lägge me ti. Separere å kärne fick ja väl göra, men inte bry se om smöre int. Greta fick inte förtroendet att ta hand om smöret när det hade blivit smörklumpar i kärnan, det skötte Andrietta om själv. Men korna hjälptes vi åt å mjölke. Djuren skulle ju handmjölkas, så då var det bra att vara två som kunde hjälpas åt. Först togs den stora mjölkkrukan in till ladugården och man monterade på mjölksilen. Greta och Andrietta tog var sin mjölkstäva när de gick dit, dem plockade de ner från stuguväggen, för dit hängdes de varje gång de var diskade. Mjölkpallarna, som de satt på under tiden de mjölkade, placerades bredvid den kossa som var i tur att mjölkas. Så klämdes stävan fast mellan knäna, så att den satt stadigt medan de mjölkade. Allt eftersom kossorna mjölkades, hälldes innehållet i stävorna i mjölksilen, för man måste sila bort eventuellt skräp som hamnat i mjölken. När allt var klart, släpptes korna ut i skogen att beta och så var det dags att bära in den tunga mjölkkrukan för att separera innehållet. Man måste ju skilje grädda från mjölka medan den va varm. Skummjölken skulle ystas och då bars den ut till blanngälan och tömdes över i ostgrytan. Så var det dags att lägga lite ved under grytan och göra upp elden. När mjölken fått rätt temperatur slog lite löpe i, för att den skulle ysta sig. Mjölkkärlen och separatorn diskas när det blev någon stund över och sedan skulle de hängas upp till tork och vädring ute på fäbodväggen. Mycket vatten gick åt till diskningen när pigorna höll på med ost- och blanntillverkningen. Det blev oftast Greta som fick diska och se till att det alltid fanns fyllda vattenhinkar ute på blanngälan. Ostarna gjorde Andrietta, men sedan överlät hon till Greta att passa blanngrytan, så att den inte kokade över. Det tog lång tid från det man började koka ihop vasslen, tills att den blivit en tjock massa, som kunde ösas upp i blannkaren. Grädden sparades ihop några dagar och förvarades inne i boden där det var lagom svalt. När det var dags att kärna smör av den, brukade Greta få stå och dra töreln upp och ner i kärnan, tills det blivit smörklumpar. Men sen tog Andrietta över, för då skulle hon tvätta och salta smöret. Till det användes ett rätt stort trätråg och hon måste tvätta det i flera vatten, tills alla rester av kärnmjölken var borta. Å då först knåda hon i salte å packa ner e i en träbytta. Matbestyr för folk och fä Greta fick vara Andriettas piga, men flickorna trivdes bra tillsammans. Förutom de vanliga fäbodsysslorna hade de ju ansvaret för maten åt bykarlarna, som gick upp rågångarna. På den tiden var det inte vanligt att karlarna stökade med kökssysslor, utan det var Greta och Andrietta som såg till att det fanns färdig frukost åt dem på morgonen. De skulle även ha matsäck med sig över dagen och det var flickorna som fick se till att packa ryggsäckarna åt var och en. Det fanns inga kaffetermosar på den tiden, så matsäcken bestod av en flaska mjölk och några smörgåsar med nykärnat smör samt färsk ost och blanna på. När gubbarna kom tillbaka fram emot aftonsidan, var de hungriga och tackade inte nej till lite mat. Vid Blåviks fäbodar var det inte särskilt bra betesland för djuren. Det fanns varken hyggen eller igenväxta rågsvedjor där kossorna kunde hitta föda, så det var mest skogsgräs och myrarnas starrhö de livnärde sig på, så efter några veckor hade de inte så mycket kvar att äta. Å då börja dom tröttna på a vara där. Det var inte ovanligt att Olssons kor letade sig hem själva, mot slutet av fäbodperioden. De började längta tillbaka till Blåvik och gick då ner till Orrviksgrinna, i hopp om att få komma hem till byn. Då fick ju vi gå ner dit å hämta dom då, men nog fick man vara ett bra tag däri boern, innan dom börje å for, då de börje bli slut på betn, då for dom iväg, men ja tro att Olssons korna va bätter än våre. Det var föräldrarnas kor som var mest besvärliga, torparkossorna var bättre, liksom Emmas djur, de kom alltid tillbaka när det var mjölkdags. Dom va snällare, tôrparkorna. Koolycka Det hände även att någon ko kunde saknas vid kvällsmjölkningen på grund av andra orsaker. Greta minns en händelse under sommaren, när de måste ut för att söka torparen Bergviks ena kossa. De ägde bara två kor och hade skickat dem med Greta och Andrietta till fäbodarna över sommaren, men en afton kom bara den ena av dem hem till kvälls. Den andra kossan syntes inte till. Vi förstog ju att nånting hadde hänt, för dom brukte ju alltid följs åt. Efter att de båda flickorna sökt länge, hittades den saknade kossan. Hon låg i ett sönke (sank-mark), å hon hadde brute se i ryggen, så hon va förlamat i bakdeln, men vi kunne få na opp i boern ändå, hon kunne klara opp å gå littegranna. De fick hjälpas åt att få upp henne på fast mark igen, men hon hade nog legat i myren rätt länge, för hon gick väldigt dåligt, bara fot om fot i sakta mak. Å Andrietta, hon va så närvös hon nästan grät, ja minns hur tårern trille på na. Det var ju hon som hade fått ansvaret för kossorna. Fjällpigorna insåg att kossan var i så dåligt skick, att de inte kunde sköta henne själva. Greta fick då kila ner till Rössjö, där det fanns telefon så att hon kunde bud till torparen om vad som hänt. Andrietta tog väldigt illa vid sig av händelsen. Greta var van att man måste slakta bort något djur ibland, för de hade ju tiotalet kor förutom en del smådjur hemma i sin ladugård, men visst led även hon med ägaren för torparkorna hade lite mera värde i flickornas ögon. Man visste att torparna hade sämre ställt än bönderna, så det var mera kännbart om det hände deras djur något. Då dom bara hadde ett par stycken, de va ju som familjemedlemmar de, å dom va liksom personligheter. Det kostade ju en slant att köpa en ny kossa och torparen hade i allmänhet inte så stor börs att ta dem ur. Eftersom djuren vandrade fritt på skogarna, hände det att kor från någon av de andra fäbodvallarna i närheten, kunde komma till Blåviks fäbodar på en liten visit. Oftast blev det då slagsmål om blåvikskorna var i närheten, djuren stångades och var allmänt griniga mot varandra, men det hände lika ofta att kossorna från Blåkviks trampade in på en fäbodvall, där de inte hörde hemma. Då va inte dom nå välkommen heller. Sveda och värk Ibland kunde korna bli besvärliga att mjölka, för de hände att de fick ont i spenarna. De kunde bli nariga av solen eller så rispades de av vassa kvistar som djuren trampade på, när de gick och betade. Å korna kunne få koppern på spenen och då blev dom rö å sårigen, de ä ett virus som ä väldigt smittsamt, de vart liksom röe blåser på spenern, å dom fick ont. Då kunde det bli arbetsamt att mjölka, eftersom djuren sparkades när det gjorde ont. Något botemedel fanns det inte för kopporna längre tillbaka, men Greta kommer ihåg att det blev vanligt senare att blanda klorin i vattnet som de torkade spenarna med och då gick det bättre. I fäbodarna minns hon inte till att det var några bekymmer med koppor, men det var ju mygg och andra flygfän som irriterade djuren och bet dem på spenarna så att de fick ont. Då hade vi hemkoke tvåln som vi använde å törke tå ve, den va väl fet den. Mamma kokte ju både såpa å tvåln. Den tvålen använde de själva också när de skulle tvätta sig, för det var inte vanligt att man köpte något som gick att tillverka hemma. Tvålen kokades av vatten, lut samt fett som blivit över vid slakten. Man kokte ju tå de fett man hadde, då man hadde slakte, men man va ju mer rädd om grisfette. I allmänhet togs fettet från kor, kalvar eller får, grisfettet var man mera rädd om, det kunde användas vid bakningen. Förr användes björkaska att koka luten av, men under Gretas tid köptes lutpulvret som först skulle kokas med vatten och fett i fyra timmar. De där fette, de va ju hinner å allt möjligt, å de skulle kokes så att de där kokes ju bort då, så de bara va na slimser kvar, å då kunne man ju ta opp dom då. När allt kokat tillräckligt länge och skräpet tagits bort, var det såpan kvar i grytan. Ville man då göra tvål, slogs lite salt i och sedan skulle allt koka i fyra timmar till. Då flöt de där opp å vart som en kaka, å då fick man ju skära den då, men ja minns flickerna som va här, va dom va sur på n där tvåln. Det var ingen god doft på tvålarna så flickorna uppskattade dem inte, när de fått dem att användas för egen del. Det hade ju börjat finnas parfymerade tvålar att köpa, men den som gjort i ordning bufferlasset, tyckte väl inte det var så noga vad de hade för tvål med sig i fäbodarna. Den lukte ju aldrig na go inte, fette hade väl börje å bli härsket de, de kunne ju vara hela åre gammalt. Greta har även varit med om att tillverka luten även om hon var liten på den tiden och inte riktigt minns hur det hela gick till. I hennes hem användes ett speciellt laggkärl med en tapp nere vid botten och fyra ben på. En jutesäck fylld med aska lades ner i och sedan slogs hett vatten över den. I botten lades först några björkvedsträn, de skulle tjänstgöra som sil så att inte säcken med aska hamnade längst ner och täppte till tapphålet. Det skulle vara välbrunnen aska från lövved, för att det skulle bli bra lut. Men där de fanns kakelugnar, där blev de fin aska. Tvålkok Greta hade fortfarande kvar receptet på tvåltillverkningen. 2 kg fett av ko, kalv eller får (ev. från svin) 2,5 hg lutsten (tidigare användes björkaska) 2 hg salt 10 liter vatten Vatten fett och lut kokas i minst 4 timmar. Därefter tillsätter man salt och kokar 4 timmar till. Om man inte tillsätter saltet, blir det såpa. Nöjen Fjällhälja firades i liten omfattning i Blåviks fäbodar. Visst kom det pojkar dit och ibland hade någon ett dragspel med sig. Men inte danse dom na där i Blåviks boern inte. Det var ju bara tre bojäntor där. Dansade gjorde man på någon av de större fäbodvallarna i närheten. På söndagarna var det alltid pojkar som kom och hälsa på bojäntern, för en del av dem gick från fäbodvall till fäbodvall, kanske i hopp om att få lite mat. Flickorna uppskattade inte alltid dessa påhälsningar, för Greta minns att Andrietta kunde säga när hon såg att det kom pojkar: -” Dom komma bara för å tommes (äta)”. Det fanns inte så gott om mat då i vissa hem, så pojkarna var oftast hungriga och visste att det fanns både ost och bröd om de kom till någon av fäbodvallarna. Blåviks fäbodar låg rätt centralt på Nätra fjällskog, så Andrietta och Greta kunde gå och hälsa på de som arbetade på andra fäbodvaller ibland. Vi va ju till Västanå boern, å till Öster-sels boern gick man ju ofta, för de va så nära, de va liksom bara utför backen. Då gick vi på kvälln, då korna va inne, int gick vi på dagarn, då skulle man ju arbete. Till Västanå fäbodar var det betydligt längre. Från det Greta var barn, minns hon att hon fick följa med till Västanå fäbodar vid ett tillfälle, för då skulle kökspigan till Blåviks fäbodar för att hämta mjölk. Hon körde opp till Blåviks boern, de va en sönda, å då gick hon å ja opp till Västanå boern, hon hade vare i där förut, så hon ville ju gå å träffe dom då. Eftersom det brukade hämta en ordentlig mängd mjölk, fick pigan ta häst och kärra när hon skulle fara efter den. Konkurrens om mjölken På 1920-talet, lades många av fäbodarna i området ned. En man som hette Olsson och var från Stugun i Jämtland, hade startat ett mejeri i Västanå och då levererades mjölken dit i stället. Man slapp då ifrån det tidsödande arbetet med att göra smör, ost och blanna själv. Efter cirka 7-8 år lades mejeriet ner, så då återupptogs fäbodlivet igen. Under tiden mejeriet var i gång, fraktade bönderna sina mjölkkrukor till Västanå med häst och kärra. Torparna, som inte hade så många liter att skicka, tog sin mjölkkruka på sparken när det var vinter och åkte till mejeriet. Sommartid hängdes den på cykelstyret. Mejeristen tog hand om de fulla mjölkkrukorna och tömde dem. Sedan åkte var och en tillbaka hem med de tomma krukorna. Den som ville, fick ta med sig skummjölk tillbaka, den kostade ingenting. Bygubbarna hade trevligt medan de väntade, för det kunde ju ta en stund innan mejeristen fick tid att tömma. Det var ju rätt många byar som nyttjade mejeriet i Västanå, så det kom bönder från olika håll. Ibland fick de vänta rätt länge på sin tur och då var det gott om tid att prata. Hygienen var det ingen som brydde sig om, utan gubbarna körde i allmänhet iväg med den lastade mjölkkärran, direkt efter att de varit i ladugården, så de stod inne i mejeriet i sina arbetskläder. Gubba stog där blann ostkâra å tâla då på dâgarn, å snusdosa gick ju mellan dom, de vart kryddostn de. De stod vid ystningskaren och beundrade moderniteterna, men då var det ingen som reagerade för att det kunde vara olämpligt att ha smutsiga ladugårdskläder på sig och låta snusdosan gå från den ene till den andre.. I början var bönderna nöjda med mejeriet. Det betalades 26 öre litern för mjölken och det var bra pris då. Allt eftersom gick mjölkpriset ner och innan mejeriet slogs igen, hade det sjunkit till 10 öre litern. De vort en annan ordning på ne, de vart dåliga tider, å innan dom la ner de där mejeri, då va mjölka billi. Anton Sundström i Hagaris, arrenderade en tid mejeriet i hopp om att bönderna skulle få bättre betalt. De va ju väldigt mycke mejerier förut i byarna, å de där va liksom ett modernare mejeri, de byggdes nån gång kring tjugutale, eller före, ja kan int säjje riktigt. Sundström hade två flickor anställda där, men det var dåliga tider och inte heller han klarade av att fortsätta mejerirörelsen. Delvis berodde problemen på att det vissa perioder levererades väldigt lite mjölk, medan det under andra årstider kom mer mjölk än man hann ta vara på. Fäbodarnas undergång I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, växte små mejerier upp lite här och där i bygderna. De var i allmänhet för små, för att vara bärkraftiga och efter några år slogs de igen. När det med tiden började finnas bilar och någorlunda bra vägar, kunde mjölken fraktas längre sträckor och på 1930-talet byggdes det upp ett större mejeri i Kroksta. Bönderna fick då leverera mjölken dit i stället. Det hade större upptagningsområde och kunde få in jämnare kvantiteter med mjölk året om. Då blev det en mjölkkörare som kom med sin flakbil och hämtade de fyllda mjölkkrukorna. Han körde från by till by, för oftast hade man ett mjölkbord i varje by, dit mjölkkrukorna ställdes en viss tid på morgonen och därifrån lyftes de över till mjölkbilens flak. Bönderna ordnade själva sina mjölkbord och de behövde bara ställa upp de fyllda krukorna där, så hämtades de av mjölkköraren. På eftermiddagen kom bilen tillbaka med de tömda krukorna, som ställdes tillbaka på mjölkbordet igen. För frakten fick bönderna betala ett öre litern. En ny tid hade inträtt och efterhand blev det allt fler som slutade nyttja sina fäbodar. Blåviks fäbodar fick stå kvar, men ingen brydde sig om dem längre. När inga reparationer gjordes på byggnaderna, började de ganska snart att förfalla och nu finns inte mycket kvar av de små grå stugorna uppe i skogen.

Blåviks vattensåg

Titel: Blåviks vattensåg

Upptecknare: Olov Norberg

Meddelare: Forss AB

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Blåviks Vattensåg, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Blåviks Vattensåg

Olov Norberg flyttade Bjällsta vattensåg till Blåvik kring 1885. Sågen hade två ramar och anställde omkring 20-30 man i 2 skift. Produktionen låg då på 18 000 timmer/år. När Norberg gick i konkurs på 1890-talet köpte bröderna Nordström i Själevad sågen. Verksamheten pågick några år därefter med en produktion av 12 800 timmer/år. Sågen revs ned och såldes som skrot 1915. Det hände i samband med att Forss AB byggde om kraftstationen.

Forss sågverk

Titel: Forss sågverk

Upptecknare: Carl Öhman, Johan Nyberg, C Zetterlund, A Nordström, S Hamberg, Mathias Holmberg

Meddelare: Forss Sågverksbolag

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Forss Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Forss Sågverk

Forss sågverk Kapten Johan Nyberg köpte av Fors byamän dess grovbladiga husbehovssåg med sågplats och vattenrättigheter 1850 och anlade en finbladig såg med 2 ramar. Han sålde sågverket i Fors och Brynge samt andra fastigheter till Carl A Öhman, C A Zetterlund och A W Nordström 1858. Samma år bildades Forss Sågverksbolag. Ägarna till Fors, Brungeström, Ytterböle och Bjälsta vattensågar gick i konkurs 1867 och kapten Johan Nyberg förvärvade alla fastigheter och rättigheter samma år. Han sålde alltsammans omedelbart till grosshandlare S J Hamberg och Mathias Holmberg i Härnösand, som bildade Forss Nya Sågbolag med förvaltare Carl A Öhman.Driften vid samtliga vattensågar med undantag för sågen i Bjälsta lades ned ett år senare.Forss sågverk taxerades till 2 000 rdr 1872 och till 3 500 rdr 1880. Nätraån har ändrat sitt lopp, och det är svårt att komma till den plats där sågverket har legat. Man kan ändå se grundrester, och dammen finns kvar trots att den delvis är ombyggd. Timmerrännan har rasat ihop.

Näske sågverk

Titel: Näske sågverk

Upptecknare: Erik Ahlander, Gustav Hedberg

Meddelare:

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Näske Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Näske Sågverk

Näske sågverk Näskeåns vattensåg anlades 1753. En ny vattensåg istället för den gamla uppfördes 1862. Den nya sågens produktionskapacitet var 25 000 stockar per år. Anställda var 34 man. Bland sågens ägare var Erik Ahlander 1866 och taxeringsvärde var 4 000 rdr. Vattensågen hade 2 ramar med produktion på 300 std år 1875.Anläggningen fick en ny ägare, Gustav Hedberg, 1879 och taxerades till 6 000 rdr året senare. Den producerade 7 000 timmer per år. Sågen lades troligen ned under 1880-talets senare del. Inga rester kvar av sågen.

Bräcke fäbodar

Titel: Bräcke fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin, Algot Wiklund

Meddelare:

År:

Socken/stad: Nätra socken, Sverige, EU, Bräcke, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Nätra, Sverige, EU, Bräcke, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Bönderna i Bräcke hade en gång sitt fäbodställe vid Bräckfjällsjön, (enl. kartan Björnsjön). Det låg högt och vackert på en kulle med utsikt över sjön i söder. Torparna i byn, hade sitt eget fäbodställe borta vid Åkroka, där Svartån flyter fram i stora meanderslingor. Det låg idylliskt vid åkanten och marken var jämn och fin. Från byn var det inte mer än mellan två och tre kilometer att gå dit. Fjällvägen gick över Bräckeån via Saan (Bräcksand), sedan fortsatte den genom skogen till Svartån och Åkroka. Därifrån var det en dryg kilometer till böndernas fäbodställe borta vid Bräckfjällsjön. Den 8 maj 1996, träffade jag Algot Wiklund från Bjästa. Han mindes att år 1947, fanns det fortfarande rester av fäbodbebyggelsen kvar vid Åkroka. Eventuellt var det då tre fäbodstugor där. Hur många fähus som fanns på platsen kunde han inte komma ihåg. Skogsavverkning Algots farmor Märta Kristina Olofsdotter från Sörtjärn var född år 1861. När hon gifte sig, köpte makarna ett ställe i Bräcke, som hette Skogsbacka. Åkroka med närliggande skogs-område hörde till det stället. I början av 1900-talet sålde Märta Kristina virke till Forss AB, från skogen i närheten av Åkroka för 50 kronor, men hon fick aldrig ut några pengar från bolaget. Efter många år, gick Algots pappa som var född år 1903, till Köpmanholmen och besökte bolagets kontor. Han berättade att Forss AB var skyldiga dem pengar och kamreren slog då upp i sina böcker och fann att det var sant. Wiklund begärde att han även skulle få ränta på pengarna, men kamreren sade att det inte stod något om det i kontraktet, så han fick nöja sig med de 50 kronorna. Mauritz Byström berättar Mauritz (Moje) Byström från Bjästa hade några minnen från Bräcke fäbodvall, trots att den inte var i bruk när han växte upp. I hans barndom var vallen ett omtyckt utflyktsmål på helgerna. Mojes pappa arbetade på fabriken i Köpmanholmen och det var vanligt att man cyklade till Bräcke fäbodar på lördagsafton, när han kom hem från arbetet. Då hade mamma packat matsäckskorgarna och placerade dem på cykeln innan de trampade iväg fram till Bräcke åbron. Eftersom pojkarna inte hade några cyklar, fick de börja gå lite i förväg och föräldrarna räknade med att hinna ifatt dem vid bron. Därifrån fanns ingen väg utan man fick fortsätta längs en fästig, så där lämnade man cyklarna när man gick vidare. Grönvalja Moje och hans bröder var intresserade av fisket, så de hade bråttom att hinna till ån för att se om de kunde fånga någon liten bäcköring. Då hadde ju mamma klädd opp oss, så vi skulle vara fin. Vi hadde vita sjömanskostymer me mörkblåa kragar på, å när vi komme opp till åbron, sprang äldste brorsan Ingvald ner till ån, å la sej på na stener där, för å ta stenbitn me hännrern (händerna). Han va ju fem år äller än jag, som ju bara var sex år då. Vi mindre pojka skulle ju vara la ve han däri ån vi å, ti dänn kostyma. De va grönvalja på stena däri bäcken, å vi vart ju alldeles grön å smutsi. Då mamma komme å såg hur vi såg ut, vart a (blev hon) inte nå gla. När barnen kom till bäcken, hade de glömt bort att de var finklädda, för då hägrade leken i bäcken och att fånga fisk var ju väldigt spännande. Som tur var bodde faster Agnes i närheten, så hon komme med såpa och rotborsten. Så tog a vattne och borste kläa (kläderna) på oss, så hon fick bort värste smutsn. Sedan fortsatte färden upp till fäbodarna. Pojkarna var väl rätt blöta, men det var ju sommar och varmt, så kläderna torkade så småningom. Det var inte bara Byströms som for till fäbodvallen, utan oftast när de kom hade många familjer redan hunnit före. De som hade egna fäbodstugor bodde i dem, de andra hade tält med sig. Byströms bodde i sitt tält och under kvällen lekte barn och vuxna tillsammans. ”Sista paret ut” och ”Kurra gömma” hörde till de vanligaste lekarna. Mojes pappa hade dragspelet med sig, så längre fram på kvällen blev det dans för de vuxna och barnen bäddades ner. På söndagen fortsatte lekarna och när det blev eftermiddag, plockade man ner tältet och packade ihop sina saker och for hem igen. Det var tradition att man skulle fara till Bräcke fäbodar om vädret var gynnsamt på sommarens veckoslut. Fiskelycka Moje minns en gång när hans morbror som hette Algot Byström, fick en stor gädda i Bräck-fjällsjön. Han var rätt liten till växten, så när han hade stuckit en käpp genom huvudet på gäddan och lagt den över axeln, släpade fiskens stjärt mot backen. Det fanns ju inte så fina fiskeredskap på den tiden, utan Algot hade rullat upp fiskelinan på en flaska. Draget var rätt tungt så han tog tag i flaskhalsen och kastade ut linan. Så värst långt ut i vattnet hamnade ju inte draget, men eftersom han var van med sitt redskap och hade en viss teknik i kastet, lyckades han få det en bit från stranden. Sedan vevade han upp linan på flaskan och det var då som gäddan högg. Ingen hade anat att det fanns så stora fiskar i sjön. På 1930 talet, när Mojes familj brukade fara till fäbodarna, fanns tre fäbodstugor på Bräcke fäbodvall. Det hade funnits minst en stuga till, för han minns att Emil Byströms ett antal år tidigare, hade rivit ner sitt kokhus och sålde virket till ved. Här har IOGT i Skulnäs en trevlig söndagsutflykt till Bräcke fäbodar. Hedvig och Erik Vestman från Skulnäs var de som startade föreningen och de är de båda som står längst till vänster på bilden, som jag fått låna genom Ester Nordlund från Bräcke. De övriga är från vänster två okända pojkar, därnäst syns Runo Vestman, Erwin Vestman (med keps) och bakom honom sitter Ensfrid Vestman, född år 1910. Bakom honom en pojke med efternamnet Lundvall. Flickan bakom Erwin heter Anna Vestin och hon som har mössa på huvudet är Elsa Vestman (Byström). Hon håller armarna om brodern Alfreds hals. Bredvid sitter Hilma Hallén och snett framför henne, i vit mössa syns Gotthard Hallén. I hans knä sitter Gerda Byström (Vestman). Gerda Norberg har ljus klänning och halvligger med armbågarna på filten. Stående är Ville Nordin, August Melin, Einar Lundvall samt hans bror. Längst fram är August Wiberg, född år 1909 och bakom honom Gotthard Wallin och Klara Vestin. De båda pojkarna längst fram har jag inga namn på. Vivianne Nyberg, som var dotter till Ervin Westman, berättade att hennes pappa var duktig på att spela dragspel och redan när han var tolv år, fick han många gånger sköta underhållningen i fäbodarna när det firades storhälja där. Hans bror Runo var några år äldre och spelade fiol och dragspel.

Näske sågverk

Titel: Näske sågverk

Upptecknare:

Meddelare: Forss AB

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU, Näske Sågverk, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län, Näske Sågverk

Näske sågverk Näske ångsåg anlades i slutet av 1880-talet. Produktionen låg då på i medeltal 52 160 timmer per år. Anläggningen övertogs av Forss AB 1902. Sågen var utrustad med 2 ramar, kantverk, 2 kap- och klyvsågar och 45 man anställda 1918. Verksamheten lades ned 1932. Inga rester kvar av sågen.

Ytterböle sågverk

Titel: Ytterböle sågverk

Upptecknare: Erik Bergvik

Meddelare:

År:

Socken/stad: Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Örnsköldsvik, Sverige, EU, Nätra, Västernorrlands län

Ytterböle sågverk Ytterböle vattensåg anlades 1754 av Erik Bergvik. Sågen, som hade 1 ram och sågblad, låg vid Näskeån i Ytterböle och var det första finbladiga sågverket i norra Ångermanland. Produktionen vid sågverket minskades avsevärt när Bryngeströms såg startade sin verksamhet 10 år senare, d v s 1764. Man räknar med sågverksnedläggning omkring 1770. Det finns inga rester kvar av sågverket.

Gladoms Fäbodar

Titel: Gladoms Fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin, Nils-Erik Norell

Meddelare:

År:

Socken/stad: Nätra socken, Sverige, EU, Gladom, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Nätra, Sverige, EU, Gladom, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Byarna Gladom och Ytterböle hade sin fäbodvall tillsammans och den låg på vad som nu är Skuleskogens Nationalpark. Inget finns längre kvar av den, men jag hälsade på hos till Nils-Erik Norell i Gladom, som kunde ge mig lite uppgifter om det forna fäbodstället. Han hade i sin barndom fått följa sin pappa till fäbodarna för att hämta rivningsved därifrån. Det var omkring åren 1933-34 och stockarna till stugan hade plockats ner tidigare, men lagts upp i en hög för att fraktas bort vid lämpligt tillfälle. Jag minns fortfarande ont (arbetsamt) efter n där rivningsven, ja förstå int va han skulle dit etter n där ven för. Dessutom skulle pappan nödvändigt hämta hem stockarna en nyårskväll. Fäbodvägen var bitvis brant så det var inte så lätt att komma fram med häst och timmer-doning, när virket skulle köras hem för att kapas upp till ved. Dåligt med snö var e å, så de va besvärligt å komma fram. Å fara så lång n väg för någre stocker, å däri Tjärtûnnberge vare ju så brant, de va ju nästan rätt opp där. Köre va (med) hästn där, å stöttinga slängde å for unner granern. Ja huvvaligen, hur kunne han komma på, att han skulle fara dit å hämte ne. Det tog sin tid att komma efter stockarna och köra dem längs den oländiga vägen hem, så det blev sen afton innan arbetet var slutfört. När vi komme hem hit i mörkningen, då träffe vi dom som va på väg ti körka (kyrkan). Ja tyckte de va snopet å behöve fara ditte (till) fjelle ette dänn stocka, när andrern fick fara till körka. Grannen Jakob Nyberg som var delägare i den gamla fäbodstugan, var inte intresserad av veden, så Norell fick behålla allt själv. Förmodligen var det så att familjen hade dåligt med ved, för när Norells köpte sitt hemman var all skog nerhuggen och bortfraktad. Genom att bolage hadde haft de här ställe tidigare, hadde dom gjort alldeles rent va skogen här, ända mot Järvvik. Vi fick ju hämte ribbven ner på såga, så mycke vi ville, men de gick ju åt hämskt va ribbve för å elda. Vi körde ju lass på lass. Att elda med timret från fäbodstugan gav bättre värme än de tunna ribborna som hämtades från sågen. Två fäbodstugor Det hade en gång funnits två fäbodstugor på Gladomsvallen. Dessutom fanns några fähus, men Nils-Erik var inte säker på hur många de var. Längre tillbaka var det Forss AB som ägde skogen och marken i Gladom. Efter att bolaget avverkat skogen, köpte Jakob Nyberg från Vibyggerå den ena halvan av bolagshemmanet och så småningom såldes den andra delen till Norells. Eftersom det blev två bönder på samma hemmansdel, fick de ha fäbodstugan till-sammans. Nybergs och Norells brukade ha fem till sex kor vardera, men det fanns även fyra torpare som också hade ett par kor var. De va Sjödins, å Valfrid Gerdins, å Sandströms åsse var e Färjar-Johansson. Alla bodde i Gladomssvedjan, men även torparna fick skicka sina kor till fjällskogen, liksom bönder och torpare i grannbyn Ytterböle. Där fanns ett stort hemman som ägdes av Daniel Johansson. Han sålde senare halva stället till sin bror Petter som tog sig efternamnet Byhlin. Både Daniel och Petter hade omkring sex kor vardera, men även i Ytterböle fanns ett par torpare, det var Ville Vestin och Vågberg som hade två kor vardera. Förmodligen ägdes den andra fäbodstugan av bönderna i Ytterböle. Totalt var det nog mellan 30 och 40 kor som hade sitt mulbete i trakten av Gladoms fäbodvall. Det är inte troligt att bönderna ägde marken där fäbodarna var placerade, kan hända fick de arrendera den av Forss AB. Själv har jag en sammanställning av ett skogsservitut som kom till när marken på Skuleskogen skulle köpas in, för att bli Nationalpark. Där kan man läsa att bönderna i Gladom då fråntogs rätten till mulbete för sina kor på fjällskogen. I servitutet nämns också att de som nyttjade fäbodarna hade haft rätt att ta ved och reparationsvirke på området, till sina fäbodbyggnader. Bedrövlig väg Vägen till fäbodvallen var svårframkomlig och Nils-Erik tror inte att man kunde köra dit med några kärrfordon under sommaren. Det var nog mera troligt att bönderna fick klövja sina hästar, för att komma fram med vad som behövdes för att bo i fäbodstugorna några sommarveckor. Det mesta lämnades väl kvar i stugorna från år till år, men lite av pigans tillhörigheter och mat skulle ju fraktas upp. Någon separator användes nog aldrig medan fäbodarna var i bruk, utan mjölken slogs upp i trätråg. De ställdes på speciella ”stegar” längs väggarna inne i boden, där de fick stå minst ett dygn, innan man tog av grädden, som sedan sparades ihop några dagar, för att kärnas till smör. Av mjölken som blev kvar, gjorde fjällpigorna ostar och blannostar. Någon gång under fäbodtiden hämtades sparet (smör och ostar) som packades ner i trälådor och ställdes på klövjemesen. Det var en speciell ställning som lades på hästens rygg, så att man kunde frakta sina varor på så vis och byttorna med smör hängdes fast på mesen. Flyttvägen Från Gladom gick en fägata genom hela byn ner till bron över Näskeån. Den hade fått namnet Stampbron, eftersom det fanns en vadmalsstamp där. Förutom stampen var det ett färgeri, linoljeslageri och en kvarn nere vid bron och längre ner efter ån låg flera sågverk. Nils-Erik berättade att för många år sedan, skulle en granne som hette Viberg, fara till kvarnen vid Stampbron, för att mala. Det var någon dag strax före jul när han tog kornsäckarna och gav sig av. Timmarna gick men han kom inte hem, så man måste gå ner till kvarnen för att se vad som hade hänt. Där hade Viberg fastnat med ena byxbenet i kvarnhjulet, så han slogs runt varv på varv. Han hade kommit för nära hjulet och var död när de andra hittade honom. Färgeriet låg strax intill och ägdes av en torpare som kallades Färgare-Johansson. Han tillverkade och sålde rödfärg att måla byggnader med. På andra sidan Stampbron, fortsatte fägatan genom Gladomssvedjan ner till östra stranden av Skulesjön fram till Storsand och längs hela den vägen var det hagar på båda sidor. De va fali (väldigt) noga me å hålle de dänn hagara. De måste repareras efter varje vinter, så att inga djur kunde komma igenom, för då hade de haft fritt tillträde till inägorna. Från Storsand fortsatte fäbodstigen längs skogskanten till Anells torpet och sedan genom Bergströms darn (dalen) rakt upp genom skogen till Nils-bäcken. Den gick i kanten mellan bäckravin och Tjärtunnbergets brant. Strax före Tomyran gick man över bäcken och sedan följde stigen ett myrdrog (våtmark) hela vägen fram till branten upp mot Skäfterdalsberget. Där kom man till det arbetsammaste avsnittet av fjällvägen, för från höjden bar det ordentligt brant neröver bergskanten, fram till bäcken som kommer från Åksjön. Då var det inte långt kvar till fäbodvallen, som låg i en södersluttning strax ovanför Mossavattna. En gång i tiden hade byborna byggt upp sina fäbodar där, men Nils-Erik som är född år 1921, hade inget minne av att det var någon som flyttade dit med sina djur, när han var barn. Gamla vanor Sedan fäbodstället övergivits, fortsatte både bönder och torpare i de båda byarna att nyttja skogsbeten ytterligare ett antal år. Även då skulle alla kor gå genom de båda byarna för att komma fram till skogen bortom Storsand. Vid stranden trivdes djuren och de brukade stanna ett tag och äta frättne (fräken) som växte en bit ut i sjön, innan de fortsatte upp genom skogen. Men det var inte alltid de brydde sig om att gå hem när det blev kväll. Gu vilket elände dom hadde, pappa å en som hette Valfrid Gerdin häri Gladomssvedjan, då dom skulle ut å söke dänn korna på kvälla. Korna gick ju opp åt Tomyrern dom, som gamle korna va van från fäbotiden. Där åt dom sä (sig) mätt, å sen la dom sä där. Korna blev mätta och lata och brydde sig inte om att gå tillbaka hem när det blev afton, utan de vande sig vid att någon skulle komma för att hämta dem. När Nils-Erik var 15 år arbetade han vid bommen i Näske, där han sorterade virket som flottades läns Näskeån ner till havet. Det var många stockar som kom dansande längs ån på vårarna, för virket kom delvis ända upp ifrån Nätra fjällskog och fraktades längs vattenvägar ner till sorteringsverket i Näske. Då tjänade han 35 öre i timmen, men han tyckte att det var bra timpenning då. Där han stod vid stranden, kunde han höra klangen från koskällorna när djuren gick i lång rad upp över skogen till sina betesmarker. Allt eftersom avtog ljudet och så småningom dog det ut, när kreaturen kommit på tillräckligt långt avstånd. Sin vana trogen, fortsatte korna att gå till sina betesmarker på fjällskogen, trots att fäbodlivet var avslutat får många år sedan, men med tiden upptäckte de att det fanns lika bra mulbete borta vid Salsviken. Då gick dom raka vägen dit varenda dag. Där hade Mobergs i Näske tidigare haft slåtterängar som lagts för fäfot, så där hittade korna från Gladom och Ytterböle mat på närmare håll. Även där fanns gott om frättne som de uppskattade. Hästbeten Senare fick bönderna i de båda byarna nyttja ängarna vid Salsviken, till betesmarker åt sina hästar. Salsviksholmen var på den tiden nästan skild från fastlandet, så man behövde inte stänga av mer än en kort bit, så behölls hästarna ute på holmen och sedan de flyttats dit kom de inte därifrån själva. När Nils-Eriks pappa var barn, på senare delen av 1800-talet, var holmen en ö, men landhöjningen har gjort att den numera hör till fastlandet. Nils Erik minns också när byborna under krigsåren i början av 1940-talet högg så kallad kommissionsved, som fraktades till städerna söderöver. Det var ju svårt att få tag i bränsle för att värma upp bostäder och kontorslokaler, så bönderna blev ålagda att hugga en viss mängd ved. Den staplades upp i Salsviken och då var inloppet till viken så stort, att man kunde lägga pråmarna där inne. Även där ser man spår av landhöjningen, så snart kan man inte komma in i viken längre, den håller på att bli till en liten sjö. Gladoms fäbodar är för länge sedan ett minne blott, men Nils-Erik berättar att varje gång han går förbi platsen där de varit, brukar han sätta sig och vila på brostenarna som var framför dörren till byns fäbodstuga. Vallen låg vackert i en södersluttning och det var säkert trivsamt där, medan den hölls öppen av betande kor. Bara några hundra meter längre bort, vid Skratt-abborrtjärnen låg ytterligare en fäbodvall, som nyttjades av bönderna i Sör- och Norrsvedje samt Järvvik, så pigorna från de båda vallarna hade säkert en hel del gemensamt.

Kornsjö fäbodar

Titel: Kornsjö fäbodar

Upptecknare: Birgitta Wedin

Meddelare:

År:

Socken/stad: Kornsjö, Sverige, EU, Nätra socken, Sverige, EU, Örnsköldsviks Kommun, Sverige, EU, Västernorrlands län, Sverige, EU

By/kvarter: Kornsjö, Sverige, EU, Nätra, Örnsköldsvik, Västernorrlands län

Inom Nätra fjällskog, ligger ett stort antal gamla fäbodställen som nyttjats under många år. När de byggdes upp vet jag inte, men fram till någon gång in på 1930-talet var de flesta i bruk enligt t