Under två varma dagar i somras genomförde en av museets arkeologer en mindre provgropsundersökning av en härbretomt på Häbbersbacken i centrala Härnösand nära korsningen Pumpbacksgatan-Norra kyrkogatan.

På platsen fanns resterna av det härbre som är Härnösands äldsta bevarade hus (utmärkt på en karta från 1699) och detta håller nu på att restaureras och återuppbyggas av Johannes Thyr. För detta behövde härbret plockas bort och då fick Västernorrlands museum ett unikt tillfälle att undersöka ytan under, som förmodligen stått orörd sedan 1700-talet.

Häbbersbacken kallades som så under 1600-talet fram till 1800-talet. På 1600-talet hade platsen en belägenhet något utanför staden för att magasinen som förvarades i bodarna skulle ha ett bättre skydd vid en eventuell stadsbrand. 1721 inträffade de så kallade rysshärjningarna, men något brandlager påträffades inte vid provgropsundersökningen. Härbret klarade sig med andra ord från att eldhärjas.

Bild 1. Historisk karta från 1699 med det aktuella härbret utpekat (ur Bucht, 1935).

Två provgropar om 1 x 1 meter grävdes ”inne” i härbret och en grävdes utanför på en tom yta mellan det aktuella härbret och ett annat av museet ägt härbre. Enligt gamla kartor skall det ha funnits ytterligare ett härbre på denna yta och provgropen syftade till att eventuellt ge svar på detta.

Bild 2. Pilarna pekar ut de platser där provgroparna ”inne” i härbret togs upp.

Vid grävningen sållades jorden för att ta tillvara eventuella fynd som i sin tur relaterades till olika lager. Stratigrafin, det vill säga hur de olika markhorisonterna har lagrats ovanpå varandra, berättar om platsens historia. Vid provgropsgrävningen grävdes lager för lager bort tills en nivå som var opåverkad av människor nåddes. Generellt sett är det översta lagret det som representerar den senaste tidsperioden, medan lagren under är äldre. Därför förväntas normalt sett (om det inte rör sig om omrörda lager) de äldsta fynden påträffas i de understa kulturpåverkade lagren.

Bild 3. En av provgroparna. Det mörka, gråsvarta lagret i den övre halvan av gropen är tydligt påverkat av mänsklig aktivitet, med sot och som pilarna pekar ut, krossat tegel.

I den tredje provgropen, utanför härbret framkom en stor sten mitt i. Troligtvis är detta en grundsten för det härbre som tidigare funnits på platsen. På ena sidan om stenen låg stora mängder krossat glas och porslin och ytan var även nedsänkt på ena sidan.

Bild 4. Grundstenen som förmodligen är resterna efter ett tidigare härbre.  

Fynden bestod mestadels av porslin och glas från sen tid, men det påträffades även bland annat yngre rödgods från 1700-talet och eventuellt också från slutet av 1600-talet. Även delar av en kakelplatta, mest troligt från 1700-talet.

Bild 5. Delar av kakelplatta som tros härröra från 1700-talet.

Bild 6. Flintgods från mitten av 1800-talet.

Bild 7. Delar av en porslinskopp, 1800-tal.

 

Vill du läsa protokollet? Ladda ner det här! 

Protokoll Häbbersbacken