Sommartider brukar innebära renoveringar och restaureringar hos många husägare. Nu ska årets insatser göras! Lite märkligt kanske då semesterns egentligen borde vara tid för vila och eftertanke.

Många med mig som äger äldre hus tycker dock att detta är roligt och arbetet blir både ett sätt att både umgås och skapa sig mer kunskaper som sitt hus. De flesta av oss bor i hus byggda före 1960 och följer det gamla byggnadstraditionen med öppna system där värmekällan kom från ved och skorstenen stod för både ventilation och komfort. Idag vill vi bygga tätt tätt, vilket ibland skapar problem för våra gamla hus. De vill fortfarande ha självdrag och värme i grunden för att inte bli sjuka.

Då är det bra att kunna lite om just husgrunder. ”Där inte plogen kan gå, där inte lien kan slå, där ska hus stå” sa man förr. Torra väldränerade marker ger bästa förutsättningarna för en stabil grund.

Vi har byggt hus upplagda på hörnstenar i närmare tusen år i vårt land, allt sedan timringstekniken blir vanlig under tidig medeltid. Det finns olika typer av grunder i det traditionella byggandet. Dels mullbänken, en grund där golvet ligger direkt på marken och jorden är det isolerande materialet. En slags äldre golvvärme som har många goda egenskaper. Torpargrund är kanske det vanligaste typen på äldre hus. Här finns en luftig grund, ofta isolerad med en trossbotten fylld av sågspån, kalk och aska. Kalken håller möss borta. I stadsmiljöer och i 1900-talets villaarkitektur blir också källargrunden vanlig.

Material till grunden har i regel hämtats från närliggande platser och hr vanligtvis varit sten. Hörnstenar kallmurat eller huggen. Men man har också använt andra material. Under 1600-talet etableras flera järnbruk och slaggsten blir vanligt byggmaterial i våra trakter. Inne i städerna var tegel inte ovanligt att mura grund av tegelstenar. Enklare och äldre hus står i regel på fyra hörnstenar väl invägda. Senare blir det vanligt att man fyllde upp mellanrummen med sten för syns skull. Där marken behövde stabiliseras pålade man eller byggde en rustbädd under själva grunden. Gamla bankbygganden i Sundsvall kallades till exempel för ”De 4000 pålarnas plats” när det byggdes 1886. Man kunde också lägga en extra grundsten under den synliga grunden. Under senare delen av 1800-talet använde man också huggen sten i väl lagda stengrunder för att övergå till gjutna grunder eller plattor av betong.

Under 1900-talet börjar vi alltså tillföra grunder med kalk i, i våra hus. Det gör att risken för hussvamp ökar dramatiskt Hussvampen behöver kalk, trä och vatten för att frodas och i de gamla husgrunderna var det i regel inget bruk utan bara kallmurade (sammanfogade utan murbruk) För att ingen kalk från den murade spisen i köket skulle nå grunden tätade man men näver mellan spisgrund och den murade spisen, allt för att inte väcka en sovande hussvampspor i grunden. På 1950-talet blev det vanligt att gjuta in de gamla kallmurade grunderna, vilket tyvärr ökade risken för att hussvampen skulle frodas.

Men vad ska man då tänka på när det gäller äldre grundtyper? Ja, det är viktigt att grunden hålls varm och luftig. Byter man värmekälla från att elda i spisar till värmepump är det därför viktigt att fortsätta stödelda så grunden och murstocken hålls varma. Det blir extra viktigt när vi tilläggs isolerar våra golv. Då tränger inte värmen ner på samma sätt som förr då isoleringen bestod av sågspån och var lite tunnare. En vanlig orsak till skador är just för täta golv, heltäckningsmattor av täta material och bristfällig ventilation kan också göra golven för täta och fukt samlas i grunden. Viktigt är att leda bort vatten från grunden och takavvattning, rensa bort sly och växtligheter nära husgrunden samt hålla en relativ luftfuktighet under 75%. Kontrollera därför grunden en gång om året, fota, filma, lufta och känn så ditt hus fortfarande har en stabil grund att stå på.

Vill du veta mer om husgrunder och traditionella byggnadstekniker så bli medlem i Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Då fåt du fyra fina nummer av Byggnadskultur varje år. Nu senast med just tema husgrunder. Bli medlem – Svenska Byggnadsvårdsföreningen (byggnadsvard.se)

Lycka till!

Text: Johanna Ulfsdotter

Bilder: Johanna Ulfsdotter

Källa: Byggnadskultur 1, 2024