Det är redan juli, och jag vill gärna berätta om några av gårdsmiljöerna på friluftsmuséet, om vad som hänt och kommer att hända denna sommar.

Med små steg har trädgårdarna byggts upp de senaste åren vilket är glädjande. Historiskt sett har det aldrig varit en slump hur en gårdsmiljö formats. Livsbetingelser, vardagsekonomi, traditioner och trender har format dem, och en byggnad av vilket slag som helst får ett ytterligare värde och ett begripligare sammanhang när den är omgiven av en levande miljö.

Smedstorpet representerar en fattig miljö. Där odlas två gamla sorter av rova: gränsrova och svedjerova. Rova är en av våra riktigt gamla rotfrukter. De växer snabbt i det svala klimatet.

Några potatisar, gräslök, pepparrot och libbsticka finns i samma täppa. Libbstickans makalöst kraftiga växtsätt inspirerade människor förr till att tro att den jagade bort ormar, råttor, troll och annat som inte ville människorna väl.

Smedstorpets täppa med libbsticka till höger och rovor till vänster.
Smedstorpets täppa med libbsticka till höger och rovor till vänster.

 

Vid skolträdgården finns två täppor. Till höger om själva skolhuset ligger lärarens eller lärarinnas täppa, och framför huset ligger barnens. Till en allra första början, i mitten av 1800-talet, var skolträdgården en löneförmån för läraren och barnen fick hjälpa till att anlägga och sköta landen. Detta uppskattades inte alls av föräldrarna. De tyckte att barnen utnyttjades. Ganska snart kom nya direktiv om att även barnen och deras föräldrar skulle få nyttja det som odlats.

I år växer här bland annat kålrot, mangold, ringblomma, potatis, bondböna och sockerärta.

Ärtor har odlats under lång tid, och den sort som odlas i år, ’Dwarf Sweet Green’, är känd sedan 1700-talet. Den ger redan massor av ovanligt söta ärtskidor. Kom och smaka!

Även bondbönan har gamla anor och sägs ha odlats tillsammans med potatis. De båda grödorna skulle gynna varandra.  Av bondbönor kokades bland annat välling.

Skolträdgården 2019
Skolträdgården 2019

På åkern intill Ångermanlandsgården växer grödor som fanns under 1800-talet: spånadslin, sexradigt korn, rova och potatis. Rovan var föregångare till potatisen och är en rotfrukt som kommit i ropet igen. Gamla tiders fattigmat serveras nu på de trendigaste krogar till ett pris som inte alla mäktar med! Tänk om de visste det då.

Lin och potatis
Lin och potatis

Bland potatisarna finns en sort som heter Tärendö. Den har redan blommat en tid med vackra, vita blommor. Sorten är gammal och tros ha odlats i norrland. Intressant är att vi har fått den från  Nordiskt Genresurscentrum (NordGen) som är en institution som hjälper till att ta fram och samla historiskt växtmaterial samt organiserar olika sätt att sprida det. Utsädespotatisarna, som kom i maj, var pyttesmå och hade odlats fram genom cellförökning! Här på Murberget verkar de trivas bra, och vi ska se till att de förvaras till nästa år.

Tärendöpotatis
Utsäde Tärendöpotatis & blommande Tärendöpotatis

På en ruta på åkern har ogräs fått växa fritt; detta för att visa hur ett land ter sig om det inte sköts.  Vilka ogräs dyker upp, och i vilka mängder? Detta är unikt för varje plats.

Ogräs ställer naturligtvis till det om de inte stoppas i tid, och stora ekomomiska värden kan stå på spel. Men börjar man kika närmare på dessa växter är det samtidigt rysligt intressant att se vilka strategier de har för att konkurrera och sprida sig så effektivt, vilket ju är det som gör att de är just ogräs. Gråbo, till exempel, kan producera upp till 700 000 frön per planta. Tänk om alla gror!

Åkervindan kan sprida sig på en yta av 20 kvadratmeter på en sommar och har rötter som går ner till 2 meters djup, ibland mer. Hjälp! Strandfräne har både liggande stjälkar som slår rot (som jordgubbar) och massor av förökningsrötter under jorden, och de producerar dessutom många frön, upptill 13 000 per planta!

Vad ogräs också lärt sig är att anpassa sig efter olika miljöer. Våtarv växer på alla slags jordar på hela jordklotet, tropikerna undantaget, och är därmed världens mest spridda ogräs.

Ogräsen är smarta. Lär vi oss deras strategier blir vi bättre odlare.

Våtarv
Våtarv – världens mest spridda ogräs

I Prästgården arbetar Härnösands trädgårdsodlarförening och får trädgården att blomma mer och vackrare för varje år. Där finns en stor mångfald växter – frukt, bär, örter och perenner – som var och en och tillsammans bär på en unik historia. Paradrabatten framför huset blommar i år i gult, orange och vitt. Besök gärna föreningen på tisdageftermiddagar i juli kl 12 – 15, och kom gärna och lyssna den 9 augusti då vi berättar om trädgårdens örter och bär!

Prästgårdens blomsterrabatt
Prästgårdens blomsterrabatt

 

Text och bild: Mirjam Åkerblom