Ljudlandskap/Soundscape

Här kan du hitta en märklig vinkling av musik och ljudinspelningar med koppling till Ljudlandskap/Soundscape. Begreppet förknippas med den kanadensiske kompositören, ljudskaparen och soundscape-inspiratören Robert Murray Schaeffer. I museets musiketnologiska verksamhet från 1986 och framåt  har ljudmiljöer och enskilda ljudfenomen uppmärksammats. Även om musiken, enskilda spelmän och vissångare varit i fokus, så har också sammanhang med berättelser och ljudmiljöerna hängt med på ett hörn.

Hur låter det runt omkring oss och hur påverkas vi av det? Hur känns det att stå mitt i ett Allspel på en spelmansstämma och nästan känna ljudvågorna fortplantas genom scengolvet eller i den “ljudkropp” som bildas av så många musikinstrument? Här får alla plats. Precis så som i en Allsång utomhus eller inomhus. I olika städer, samhällen och byar finns karaktäristiska ljudmärken/soundmarks? Hur låter det nu och hur lät det förr? När man jagade älg med lodbössor, då lät det på ett sätt ute i markerna. Idag låter det på ett annat sätt.  I områden där jakthundar som jämthundar, gråhundar och finnspetsar används för jakt och i arbete, där blir det en sorts karaktär på ljuden. Där vallhundarna används för arbetet med fåren eller renarna, där blir det en annan. Landsbygdens hundar kanske har grövre röster än städernas hundar? Hur låter det runt omkring oss? Har vi en väg eller järnväg vid vårt boende eller kanske en farled? Hur låter det i hamnarna, där de stora vindkraftskolosserna lastas av för att fraktas på gigantiska långtradare ut till landskapet, där de skall sättas upp? Finns det kanske områden, där kajorna samlas med sina karaktäristiska skrän? Hur låter husen? Ibland går man förbi ett trähus och hör hur väggarna bågnar av ljuden inifrån. Någon sitter och spelar.

Inspirerat av Schaeffer, som hade idéen om ett världsomfattande “soundscape-archive“, kombinerat med ett miljötänkande, som fanns vid museet i början av 1990-talet, så präglas inspelningarna i det löpande musiketnologiska arbetet av ett generöst tilltaget “omkringklingande” inspelningssammanhang. Vissa kanske tyckte att det var slöseri med band och utan betydelsebärande innehåll. Andra kanske tyckte att det gav inspiration till nyskapande tonbildning och musik?

Några större projekt skapades dock inte förrän i början av 2000-talet. Visserligen diskuterades ljudfrågor flitigt i samband med basutställningsbyggandet i början av 1990-talet, men det var i konstnärernas verksamheter som ljudkonsten började synliggöras. På museet kulminerade de större ljudprojekten i utställningsprojektet LJUDlabyrint och det proklamerade Ljudåret 2009. Detta i samarbetet med USIT från Göteborg och museets konstpedagoger. Mycket av den konst och de musikprojekt som skapas idag har och kan ha en bas i människors enskilda sång och låtspel i inspelningar från en annan tid.

Museet var tidig med att satsa på ett stort elektroakustiskt verk av kompositören Rolf Enström. 1988 framfördes “Tjidtjag och Tjidtjaggaise” 1988 , som det första elektroakustiska verket på Friluftsmuseet. Kompositören “körde” sin komposition själv i det skogssamiska vistet kl 23 på kvällen. Kompositionen byggde på en jojkinspelning från 1950-talet med Jonas Edvard Steggo. Det var kraftfullt och mäktigt när rösten inledde kompositionen för att sedan börja förvrängas till oigenkännlighet på konstfulla och ibland väldigt råa sätt.

 

Musik i samevistet
Rolf Enströms verk, Tjidtjag och Tjidtjaggaise uppförs vid Murbergets sameviste på kvällen den 2/7-88

 

Idag skapas elektroniska och elektroakustiska kompositioner i mängd. Det finns museer och städer, där man arbetar med medvetet och aktivt med ljudlandskapet och med soundmarks – i Gävle, Stockholm, Göteborg.

De tidigaste mekaniska ljudmedierna återgav enbart musik. Sedan kom de analoga ljudbärarna och med tiden de digitala, genom den tekniska utvecklingen ges nya möjigheter.  Ljudmedierna fick rollen som informationsbärare och den levande musiken förändrades med omgivningens förändringar. Med de elektroniska och digitala möjligheterna kan tonkonstnärer, akustiker, multimedia-konstnärer använda människors musicerande, men också vardagsljud och naturljud, i sina egna nyskapade verk.

Hur lät det förr och hur låter det idag? När hejar´n drogs i topp när man pålade för kajer och broar, då sjöngs alltid pålningsramsor. Idag hör vi de karaktäristiska dunket när tyngden från den stora pålkranen släpps ned på pålen. Inga människoröster ropar, men maskiner dånar och dunkandet ger karaktär åt landskapet.

Snöskottarna på höghustaken använder visslingar och rop. Skepp och båtar vid kajerna ger ifrån sig sina ljud, ibland en dov mistlur på håll. Skränande fiskmås och på andra håll är det kråkriksdag. Det är mycket som låter och mycket som följer oss på vägen till arbetet. Bilen kan vi använda som litterär salong med ljudböcker eller som konsertlokal för favoritmusiken. Ett karaktäristiskt inslag vintertid är Trafikinformationen, som bryter radiosändningarna med signal och startord. Vi väljer vilka ljud vi fokuserar på och om vi vill så kan vi organisera och skapa tänkt musik bara genom att lyssna fokuserat – allt beroende på hur vi kombinerar de ljudförlopp, som vi hör. Att kunna använda ögonblick av ljud i egna tänkta kompositioner, det kan vem som helst göra och det kan i allra högsta grad vara nyskapande. Människor minns. Mästerlotsen Gunnar Wallin minns karaktäristiska ljud från sin barndoms Härnösand, John Sjöberg minns ljuden i massafabriken. Runo Schliker minns ljud vid glasbruket på Sandö och andra minns helt andra ljudsammanhang.

Allt detta och mycket mer finns i museets arkiv. Det ligger förborgat på rullband, kassettband, DAT-band, skivor och på alla möjliga ljudbärare. Med digitaliseringens möjligheter hoppas vi nå ut med allt det gamla.

Några Ljudprojekt – exempel

Några av de ljudkonstprojekt som museet har varit delaktig i är “Hus som låter”, “Gissa Ljudet”, och “K-märkta Ljud” ofta i samverkan med andra parter, som exempelvis Tidningen Ångermanland, Sveriges Radio Västernorrland eller Konstnärsverkstan i Härnösand. I museets Ljudsamling finns även inspelningar från nedlagda fabriker som Utansjöfabriken, Tobaksfabriken, Hernöverken, Sandslåns sorteringsverk, men också återanvända industrilokaler som Svanö Cisterner. Lastfartyg, Dynäs III och John Ekman är andra båtar med karaktäristiska tongångar. Ungdomar som smider och slöjdar, getmjölkning och kaukning är trevliga inslag, liksom stekning av kolbullar och historieberättande i skogskojan, en mässa i en vigd jordkällare, balladdans på Spjutegården och assyrisk sång av en gammal man, är bara några av alla inspelade ögonblick. Vi återkommer med det allt eftersom Ljudsamlingarna digitaliseras och kan läggas ut å vår hemsida.