Flykt till skog och inland

Innehåll

  • Flykt till skog och inland
  • Stort flyktingmottagande i Västernorrland

<<  Krig och strategi   |  Personer och livsöden  >>


Flykt till skog och inland

När vårdkasarna tändes visste alla att attacken skulle komma snart. Folk gömde ägodelar och värdesaker och flydde, till skogen eller någon annanstans.

Nätra socken drabbades hårt av härjningarna. I Nätra brändes hela 112 gårdar ner.

En del Nätrabor flydde till fäbodar i närheten, till exempel i Västansjö (nuvarande Örnsköldsviks kommun). De som hade möjlighet tog med sig djuren under flykten. Djuren som lämnades kvar slaktades av hungriga soldater.

Att bo i fäbodarna under sommaren var många vana vid. Särskilt kvinnor och flickor. De flyttade dit under sommaren för att ta ut djur på bete och tillverka olika mjölkprodukter. Efter sommaren flyttade de tillbaka till byarna och gårdarna.

Men 1721 fanns det ingenting att flytta tillbaka till. Många bodde kvar i fäbodarna tills att husen att byggts upp igen.

Gårdarna som brändes ner i Västernorrland skrevs ner i olika listor. Därför vet vi hur många gårdar som brändes ner, var gårdarna låg och vad de som drabbades hette.

 


Stort flyktingmottagande i Västernorrland

Under stora nordiska kriget anföll den ryska armén Finland, som då var en del av Sverige. Mellan 1713 och 1721 var hela Finland ockuperat av Ryssland.

Kriget och ockupationen drabbade Finlands befolkning hårt. Många tvingades fly över Östersjön, till exempel till Västernorrland. År 1717 fanns det 3500 finska flyktingar i Västernorrland. Det var ett mycket stort antal, med tanke på att det bara bodde ungefär x personer i Västernorrland på den tiden.

Många kom från svenskspråkiga områden i Finland, till exempel Österbotten. Därför talade de redan svenska. Andra var finskspråkiga.

Många finländska flyktingar stannade kvar i Västernorrland efter att kriget hade tagit slut.


Källor: 

Västansjö Fäbodar, Västernorrlands museums samlingar. Okänd författare.
Bucht, Gösta. Härnösands historia, del I s 198f
Historisk statistik för Sverige Del 1. Befolkning Andra upplagan 1720-1967 s. 49. Beräknat utifrån en folkmängdsökning på 20% mellan 1721 och 1749


<<  Krig och strategi   |  Personer och livsöden  >>