Väsenstigen
Väsenstigen är ett spår på Murberget Friluftsmuseum som riktar sig till barn i åldrarna 8-12. Där får du lära dig om folktroväsen på ett lekfullt och enkelt sätt. Magiska, nyfikna väsen följer dig längs stigen via inspelade ljudfiler och skyltar. Glöm inte att titta efter ögonen som sitter på träden längs med stigen! De håller koll på dig och hjälper dig att hitta rätt. Väsenstigen är illustrerad av Louise Sterner. Texterna har lästs in av Teater Soja, Sundsvall.
Startpunkten för Väsenstigen finns vid en skylt intill Kyrkkrogen, till höger om museets huvudbyggnad. Skanna koden på skylten för att starta guiden.
Du kan nå mediaguiden både via appen Kulturpunkt eller via webbläsaren här.
Vad är folktro?
Folktro brukar man förklara att det är de tankar och idéer som människor förr i tiden hade om livet. Alltså det man trodde på. Folktron kretsade kring det som var viktigt för människorna och det har gjort att människor berättat historier om detta genom alla tider. Folktron är fortfarande levande för oss än idag, då många av väsena från Folktron fortfarande finns med i många av våra sagor vi berättar idag.
Genom alla tider har människor försökt förstå världen de lever i och de märkliga händelser som har inträffat. Länge har naturen också setts som besjälad, alltså att naturen har en själ – precis som vi människor har som gör att vi kan tänka, ha känslor och viljor. Bergen, skogen, vattnet, gårdarna och underjorden med fler ställen ansågs vara befolkad med olika väsen. Väsena hörde ihop med naturen. Vissa av dem liknade oss människor medan andra hade helt olika former och figurer. Dessa väsen kunde man träffa på när man var ute och vandrade eller arbetade i naturen. Även många andra kulturer och länder har sett naturen som befolkad med olika väsen och att naturen haft en själ. Det är därför inte bara en svensk företeelse. Förr i tiden trodde de flesta i Sverige på Kristendomen, dvs på det som står i bibeln om Gud och Jesus. Samtidigt som människorna trodde på Kristendomen trodde många också på Folktrons väsen. Det gillade inte prästerna i kyrkan som menade att det var bara Gud du skulle tro på.
Berättelserna om väsena i folktron skulle hjälpa människorna att förklara saker som de inte förstod hur de hade hänt. Om man inte hade någon förklaring på något, var det vanligt att säga att det var ett väsen som hade påverkat eller gjort det. Det fanns också människor som påstått sig se de olika väsena och när de gör olika saker. Berättelserna om dessa väsen var även viktiga för att förklara hur människorna skulle bete sig i naturen och för att göra på rätt sätt. Vissa berättelser handlar också om att ge människorna kunskap om olika saker. Överallt fanns dessa väsen som det gällde att hålla sig väl med eller akta sig för. Hade någon råkat reta upp ett väsen fanns det ändå alltid flera sätt att klara sig ur situationen.