Träpaneler var populära som måleriunderlag under medeltiden. Även senare fortsatte konstnärer att måla på trä  samtidigt som måleri alltmer började utföras på duk.  I modern konst används nya material som underlag, t.ex. plywood eller MDF-plattor.

Den kyrkliga inredningen består också av trä som bemålades och förgylldes: predikstolen, kyrkbänkar med t.ex. marmorerade bänkkvarteren och orgelfasader. Inte minst de värdefulla och praktfulla altartavlorna, samt medeltida skulpturer – alla är de tillverkade av olika träslag. Alla är resultat av mängder av arbete, hantverksskicklighet och konstnärlighet.

Trä reagera på fuktighet och temperatur därför kan sprickor och deformationer uppstår i trämaterial vid klimatsvängningar. En ytterligare följd är att färgen släpper från underlaget när trä ’arbetar’, dvs. svälla upp och krympa. Resultatet blir att grunderingen och färgskiktet släpper från underlaget och måleriskiktet reser sig takformig upp i små flagor eller tappar vidhäftningen helt. Med uppvärmningen av kyrkor, men även på grund av direkt solljus, har denna skadetyp blivit en vardaglig skadebild i många kyrkor.

Museets konservatorer på har under lång tid jobbat  med konservering av bemålade träföremål och bemålade kyrkoinventarier.

Ett typiskt konserveringsåtgärd är konsolideringen, dvs. fastläggning av lösa flagor. Konsolidering måste utföras innan smuts kan tas bort. Annars finns risken att hela måleriskiftet försvinner. Det som är viktigt för bevarandet av trä och måleriskikt är en regelbunden konservatorisk vård och ett jämt klimat.

Förutom upprättande av konserveringsprogram, där skador granskas och skadeorsaker utreds, erbjuder vi följande tjänster:

• • – Vård- och underhållsplaner

  • – Undersökning av skulpturer och andra polykroma föremål

  • – Färgundersökning, tvärsnitt och materialanalyser

  • – Rengöring med lämplig metod

  • – Fastläggning och konsolidering av flagande färg / förgyllning

  • – Behandling av skadade områden (lagning, retuschering, förgyllning)

  • – Dokumentation av alla vidtagna åtgärden

Tveka inte att kontakta oss vid frågor!

Konservering av vägg- och arkitekturbundet måleri omfattar flera olika tekniker och en mångfald av aspekter när det gäller bevarande.

Det handlar om tekniker som sträcker sig från historiska enfärgade fasadstrykningar, väggdekorationer i schablon- eller marmoreringsteknik, till ornamentala eller föreställande väggmålningar utförda av antigen anonyma hantverkare eller kända konstnärer. Underlaget för målningarna varierar. Det kan vara murverk, sten, puts eller trä. Även tekniskt finns variationer. Det förekommer färgstrykningar i olja eller kasein, limfärgsmåleri eller kalkteknik. Arkitekturbundet måleri går att hitta i såväl kyrkor som profana byggnader, skolor, teatrar, offentliga byggnader och bostadshus. Även moderna versioner som graffiti kan vara av intresse att bevara.
– Här finns en hel värld av bilder att upptäcka!

Arkitekturbundet måleri ingår i byggnaden och skadetyper är därför relaterade till byggnadens förutsättningar.

Det betyder att varje åtgärd måste anpassas till helheten. Annars kan till exempel en lagning av färgskikt uppstå igen eftersom grundproblemet finns i själva byggnaden. Grunden till en lyckosam konservering är därför bevarande av byggnaden som helhet. De vanligaste skadorna på måleriet uppstår på grund av processer mellan klimatfaktorer, förändringar i byggnaden, konstruktionsproblem, tillagda byggmaterial eller mikroorganismer. Alla dessa skadefaktorer kan orsaka att måleriet släpper från underlaget eller att måleriets bindemedel angrips, åldras eller reduceras på annat sätt. Men även tvättning och framtagning av äldre målerilager som genomförts utan konservatorers fackmannamässiga kunskap eller felaktiga restaureringsmaterial kan ha en negativ inverkan. Ett annat exempel är när alltför starka lagningsmaterial använts och den mjuka äldre kalkputsen släpper helt från underlaget, när det uppstår rörelser i byggnaden.

Vad kan vi göra när det gäller konservering av arkitekturbundet måleri?

• – Förundersökningar och skadeprocessanalyser

• – Konservering av löst sittande putsunderlag, genom injektion och lagning av sprickor

• – Reducering av byggsalter och mikrobiell påväxt

• – Borttagning av skadliga ytskikt, från äldre åtgärder

• – Rengöring med lämplig metod

• – Säkring och förstärkning av material genom konsolidering och fastläggning

• – Lagning och retuschering av bortfall

Tavelramar är mer än bara en ytterkant eller ett dekorativt tillbehör till målningar. En stilistisk anpassad ram stödjer alltid en målning och gör den mer effektiv. Ramen kompletterar målningens uttryck.

Historiska ramar är ofta genomarbetade konstverk som också efterfrågas på konstmarknaden och uppskattas av samlare.

Ursprungligen var praktramar snidade och under 1800-talet ersattes dessa av ramar som var gjorda av stuckatur. Ett flertal lager av en grundering, så kallad kredering, applicerades på grundramen, som sedan modellerades upp och dekorerades praktfullt. Ramarna förgylldes slutligen med metallfolier och pigmenterades ibland.

Som konservator tar vi inte bara hänsyn till de historiska arbetsteknikerna, utan också de traditionellt använda materialen i vårt arbete. Saknade delar i utsmyckningen modelleras enligt det historiska lagret eller gjuts i silikonformar.

Information kommer.