Hösten 2020 utfördes en slutundersökning inför dragningen av det nya järnvägsspåret vid Maland, Skön socken. Ytan som undersöktes är belägen uppe på en vall längs med Malandsvägen, direkt väster om den gamla kyrkvägen som löper från Sköns kyrka och norrut. Under slutundersökningen påträffades tre byggnader och två källare som tolkades preliminärt utifrån fynden som rester från ett gästgiveri. Vid den allra västra byggnaden och källaren fanns det tydliga rester som visade att de brunnit ner.

Nu har det gått ett år sedan undersökningen och fynd har analyserats och en rapport har sammanställts med nya tolkningar och upptäckter.

Bilder över slutundersökningsområdet under de sista dagarna. 
Bilder över slutundersökningsområdet under de sista dagarna.

 

Fynden

En stor mängd fynd hittades på slutundersökningen, till en total mängd av ca 87 kg. Men mycket av det bestod av en del större stenföremål. I övrigt bestod materialet bland annat av keramik, ben, metallföremål, stenföremål, kritpipor, mynt och glas. En större del av fynden har nu analyserats men tyvärr står metallfynden fortfarande i kö hos konservatorn. Totalt 53 mynt hittades under undersökningen och bestod av koppar- och silverören. Av de resterande metallfynden bestod huvuddelen av spikar. Men en del finare fynd påträffades också såsom knivar i olika former, fingerborgar, en del av en oljelampa, en förgylld blomformad knapp med dekor av en fågel, låsbleck, ett bultlås, en nyckel, knappar, verktyg bland annat en kultång, en möjlig fil och delar av liar. Ett av de finare fynden som påträffades är en så kallad ölhane av brons (som är vanligt förekommande i Sverige under senmedeltid-tidig modern tid) vilken är själva tappvredet till en öltunna. I västra källaren påträffades även olika kistbeslag, bland annat ett nyckelhål och ett handtag. Bilder på dessa kommer i ett senare inlägg efter att de konserverats.

Ölhanen som hittades.

Keramiken som hittades bestod av olika typer. Bland annat rödgods, fajans, majolika, stengods samt lite mer modernt flintgods (väldigt likt porslin). Totalt hittades cirka 16 kg keramik. En stor andel av rödgodsfragmenten som påträffades i den västra byggnaden och källaren var även tydligt värmepåverkade. Ett tydligt exempel på det var fragment efter en tydligt sintrad  trefotsgryta (man ser att värmen blivit så hög att keramiken har börjat smälta) som hittades i den västra byggnaden. En mindre del av keramiken som hittades kommer troligen från den närliggande 1600-talskeramikverkstaden i Ljusta som undersöktes 2008–2009. Men en större del av materialet var importgods.

Delar av den sintrade trefotsgrytan som påträffades i den västra byggnaden.

Delar av den sintrade trefotsgrytan som påträffades i den västra byggnaden.

Tydligt värmepåverkad fajans från den västra källaren

Tydligt värmepåverkad fajans från den västra källaren

 

Flera stenföremål framkom under grävningen. Dessa bestod huvudsakligen av brynen och slipstenar samt täljstensfragment av kärl, men ett av de finare stenföremålen var ett kritpipshuvud av täljsten och en mindre pärla.

Kritpipshuvudet med ett kritpipsfragment med tydliga täljspår som påträffades inom samma yta.

Kritpipshuvudet med ett kritpipsfragment med tydliga täljspår som påträffades inom samma yta.

Stenpärla med en jadeliknande färg.

Stenpärla med en jadeliknande färg.

Mycket glas hittades på platsen och var huvudsakligen från fönstren från byggnaderna, men en hel del fragment från passglass påträffades också. Passglasen från Maland är av en vanlig typ och dateras oftast till 1600-tal. Passglasen var från början ett ölglas för eliten under 1500-talet, men blev mer vanliga under 1600-talet. Under 1600-talet ska passglas även ha varit en symbol för att starköl serverats i krogar/på gästgiverier.

Ett av de lite mer ovanliga fynden var ett benfragment som möjligen är flaskhalsen från en krutflaska från 1600-talet.

Ett fragment från ett åttkantigt, grönt passglas och ett glasfragment i blå färg.

Ett fragment från ett åttkantigt, grönt passglas och ett glasfragment i blå färg.

 En möjlig flaskhals från en krutflaska från 1600-talet.

 En möjlig flaskhals från en krutflaska från 1600-talet.

 

Arkivforskning

Arkivforskningen var det som gav de mest intressanta resultatet under rapportskrivningen. Redan under grävningen började det diskuteras lite om det möjligen var ryssarna som hade bränt ner byggnaderna under rysshärjningarna 1721. Rysshärjningarna var den ryska flottans terrorhandlingar längs Norrlandskusten då byar, bruk och städer plundrades och brändes. Det var en del av det stora nordiska kriget, som pågick 1700–1721 och avsikten var att tvinga Sverige till eftergifter i fredsförhandlingarna. Med hjälp av Lars Högbergs arkivforskning kunde vi konstatera att det faktiskt var ryssarna som bränt ner byggnaderna och att det var ett gästgiveri. Bland dokumenten kunde vi även se att ägaren var en Christina Nordström. Christina verkar även har varit en väldigt framgångsrik kvinna, då värdet av hennes nerbrända byggnader samt lösören var bland de högsta i socken. Enligt skaderapporterna från 1721 var värdet för Christinas brända hus 1734 daler och 1049 daler för lösören. Värdet av Christinas hus är intressant då prosten Daniel Fouschers brända hus har ett värde av 2015 daler, vilket inte är mycket mer än Christina.

Storskifteskartan från 1767 över byn Maland med undersökningsytan markerad med rött. A2 är området som beskrivs som gamla Maland i kartan.

Storskifteskartan från 1767 över byn Maland med undersökningsytan markerad med rött. A2 är området som beskrivs som gamla Maland i kartan.

3D-modell av gästgiveriets källare

3D-modell av källaren i gästgiveriet i Maland. Modellen är skapad av arkeolog Anton Uvelius, Västernorrlands museum.

Maland Gästgiveriet by Västernorrlands museum on Sketchfab

 

Text: Anton Uvelius, Västernorrlands museum.

Lär dig mer

För dig som vill läsa mer om rysshärjningarna i Västernorrland 1721 finns fördjupningsmaterial att ta del av på Kunskapslandet. Där hittar du även lärarresurser för dig som arbetar inom skolan, och mediaguiden ”1721 – I rysshärjningarnas spår”.

Till Kunskapslandet 1721 >>

Till mediaguiden ”1721 – I rysshärjningarnas spår” >>

Till lärresurser för tema 1721 >>