Skogen & samisk kultur
Några år på 1920-talet fanns en intendent anställd för att arbeta med det samiska kulturarvet. Han hette Axel Calleberg och hade tidigare varit kyrkoherde i Arjeplog. Han köpte in samiska byggnader som flyttades till Murberget. Det skogssamiska vistet belyser också skogssamisk kultur i Västernorrland. Här fanns ett skogssamiskt lappskatteland, Stensjölandet i Anundsjö, fram till 1880. Fjällsamisk kultur är också självklar i Västernorrland. Hit gjordes de långa höstflyttningarna från Jämtland och södra Västerbotten, till de lavrika beteslanden vid kusten. Här såldes det färska nyslaktade köttet i kuststäderna, på bruken och industriorterna.
SKOGSSAMISKT VISTE med byggnader från 1700 talet och 1800-talet, flyttade från Arjeplog, Arvidsjaur och Malå. I njallan (stolpboden) förvarades kött, ost och fisk för att rovdjuren inte skulle komma åt maten. Här finns två luöpte där kött och fisk torkades och förvarades. Under byggnaden kunde skidor och ackjor förvaras. Under sommaren flyttade skogssamiska familjer med sina renar mellan olika visten. Den timrade kåtan kommer från Koppsele i Malå.
Timmerkåtan är planerad att återföras till Malå sameförening, som då kommer att bygga en ny, likadan, på samma plats.
Här fanns tidigare också en timrad kåta från Serrajaur i Arvidsjaur. Den har brunnit vid två tillfällen och är ännu inte återuppbyggd.
FJÄLLSAMISKT VISTE
I skogen ovanför finns också ett Fjällsamiskt viste med två aihte, (stolpbodar) efter förlagor från Sorsele och Handöl och en njalla. I njallan förvarades kött, ost och fisk för att rovdjuren inte skulle komma åt maten. Tidigare fanns här två torvkåtor (varav en från Sorsele) två aihte och 1 suönger, vilka under åren har rasat samman.