Torpet
Torpet är något av ett mysterium. Det har kallats ”Smedstorpet”, men ingen smed verkar ha bott här.
Senaste personen som bodde i torpet var en fattig piga som kallades för Mickels-Johanna.
Torpet flyttades till Murberget år 1914, ett år efter att Johanna gått bort. Det byggdes i mitten av 1800-talet och kommer ursprungligen från Lägdoms by i Säbrå socken.
För de flesta är ”torp” synonymt med liten stuga. Det är inte helt fel, men förr var det mer än så. Torp är en liten stuga med en bit mark som torpare arrenderade av markägaren. Torpstugorna var ofta små med bara ett rum och en kammare. I rummet, storstugan, bodde familjen. Kammaren användes som förråd, sovrum eller kunde hyras ut för att ge en extra inkomst.
Torpet på friluftsmuseet består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. Byggnadstypen kallas ibland även för enkelstugor. Enkelstugor blev vanliga på landsbygden i slutet av 1700-talet, men det finns belägg för att de var vanliga i städerna redan på medeltiden.