Fäboden
Till fäboden flyttade kvinnor och unga flickor upp för att djuren skulle få beta i skogen. På så sätt sparades höet hemma vid gården. Här gick kor, getter och får på sommarbete och mjölken togs till vara. Här gjorde man ost, kärnade smör och kokade mese. Det berättas att det var en tillvaro med hårt arbete men ändå avkopplande, en omväxling från arbetet hemma på gården. Kulningen var ett urgammalt sätt att locka på korna och att kommunicera med närliggande fäbodar.
På fäbodvallen på Murberget friluftsmuseum finns kokhus från Häxmo, Ådalsliden socken, Flärke, Mo socken, Hundsjö, Högsjö socken, Lillvattubodarna, Junsele socken. Här finns också en mjölkbod från Junsele, fähus från Häxmo och Flärke samt en hölada. De flesta byggnaderna är från början och slutet av 1800-talet. Byggnaderna har olika typer av eldstäder och Theodor Hellman menade att här kan man se en evolutionistisk utveckling av eldstaden.
Fäbodkulturen har varit en förutsättning för jordbruk i mellersta och södra Norrland. Utan sommarbetet i skogarna, hade det inte funnits tillräckligt med vinterhö till djuren. Djurhållning och mjölkhushållning är utmärkande för norrländskt jordbruk.
