Murberget friluftsmuseum

Murbergets friluftsmuseum är ett av Sveriges största friluftsmuseer som visar byggnader och kulturmiljöer från förr. Platsen valdes för dess strålande utsikt utöver Ångermanälvens utlopp i Östersjön. I början av 1900-talet restes den första byggnaden, klockstapeln från Ullånger.

Än idag fungerar den pedagogiska idén att du som besökare förflyttas bakåt i tiden. Murberget har omsorgsfullt byggts upp med olika typområden: Landsbygden, Kyrkvallen, Bruket, Fäbodvallen och Staden – för att ge en så heltäckande bild av det historiska Västernorrland som möjligt.

Här finns miljöer från 1700-talet fram till 1900-talet representerade. De flesta är hitflyttade från olika platser i länet av den visionäre grundararen Theodor Hellman. Tillsammans med hustrun Wendela anlade han Murbergets friluftsmuseum med målet att skapa Norrlands Skansen – och för att ”skapa verkningsfulla och levande bilder från svunna tider” som Artur Hazelius, Skansens grundare, uttryckte det. 

Friluftsmuseet håller fortsatt historien levande och visar hur natur och kultur hänger ihop. Traditionellt hantverk, slöjd, odling och biologisk mångfald bevarar kunskap för en hållbar framtid.

Interiörerna på friluftsmuseet skapades med föremål från olika hem och platser för att visa pedagogiska exempel på hur en viss samhällsklass eller yrkesgrupp kan ha levt. Den mest autentiska miljön som återskapats är paret Hellmans egna hem, Prästgården, som fungerade som deras bostad från 1940-talet fram till 1960-talet.

Det finns också en ”medeltida” kyrka som är byggd på 1920-talet, med inspiration från medeltida kyrkor i länet. Paret Hellman ligger båda begravda invid Murbergskyrkan, som idag är en populär plats för dop, bröllop och konserter.

Om friluftsmuseet

Utforska friluftsmuseet i din egen takt med mediaguiden KulturPunkt.

Stadsmiljön

Här finns byggnader från trästaden Härnösand från 1700- och 1800-talen.

Husen vid torget flyttades från stadskärnan till Murberget, några i början av 1900-talet när friluftsmuseet var under uppbyggnad, de flesta när centrum förnyades under 1960- och 1970- talen.

Bruksområdet

I och med att skogen hade börjat ta slut i Bergslagen under 1600-talet kom järnbruken att etableras i Västernorrland. Åvike bruk i Hässjö började anläggas 1685 av häradshövding Eric Teet, och fick sina privilegier 1686.

Landsbygd

Friluftsmuseets grundare, Theodor Hellman, var folkskoleinspektör och med ett starkt folkbildarintresse. Han planerade att införskaffa en gård från alla norrländska landskap. Därför ligger också Jämtgården intill Ångermanlandsgården. De olika gårdarna var tänkta att ligga på rad. Kriget kom emellan och den ursprungliga planeringen kunde aldrig genomföras.

Kyrkvallen

Anundsjö var en vidsträckt socken och avståndet till sockenkyrkan var långt för avlägset belägna byar. Här, så som på många andra platser i Norrland, var man därför vid de stora kyrkhelgerna beroende av kyrkstugor för övernattning och av stall för hästarna på Kyrkvallen. Alla kyrkstugorna revs 1918, men några flyttades till friluftsmuseet året innan och är de enda som bevarats.

Fäboden

Fäbodkulturen har varit en förutsättning för jordbruk i mellersta och södra Norrland.
På fäbodvallen på Murberget friluftsmuseum finns bland annat kokhus från Häxmo, Ådalsliden socken och Lillvattubodarna, Junsele socken, och fähus från Häxmo och Flärke samt en hölada. De flesta byggnaderna är från början och slutet av 1800-talet.

Samevistet

Det finns två former av renskötsel: fjällrenskötsel och skogsrensskötsel. Till skillnad från fjällsamerna ligger skogsamernas renbetesområden nära varandra och samefamiljerna flyttar bara kortare sträckor. På museet visar vi några byggnader som visar på skogssamiska och fjällsamiska byggnader.

Övrigt

Hållbarhet

Friluftsmuseet vill aktivt bidra till ett hållbart samhälle genom att vara bärare och förmedlare av kunskap inom traditionell byggnadsvård och hantverkskunnande. I våra restaureringsprojekt är återbruk och resurssnålhet ledstjärnan – så som det historiskt sett alltid varit när man byggt eller restaurerat. Att använda traditionella beprövade material är också ett tryggt sätt att hantera en byggnad eftersom det är så väl beprövat.

Här används slamfärg, linoljefärg, emulsionsfärg, limfärg och äggoljetempera dels för att det är tidsmässigt korrekta material, dels för att de är giftfria och fungerar lika bra nu som då.

I flera fall har vi valt att bara förstärka eller täcka täckande tak eller glipande timmerväggar, dels för att bevara det befintliga, dels för att visa på traditionella sätt att förlänga livet på en gammal byggnad. Sedan 2024 har museet en egen såg där material till insatser på området kan sågas av eget timmer från den egna skogen- där endast enstaka träd fälls, utifrån specifika behov.

Museet har ett väl etablerat samarbete med Träakademien i Kramfors och tar löpande emot praktikanter både inom det antikvariska fältet och hantverksstuderande.

Friluftsmuseet består till stor del av grönområden och museet arbetar aktivt med att främja den biologiska mångfalden genom ökad variation av både vilda och odlade växter. Därför får dikesrenar blomma, det anläggs ängar i stället för gräsmattor, det planteras träd och buskar. Också ytor för odling ökas succesivt.

Alla planterade växter på området odlas numera upp på plats från frö, och pollinatörvänliga arter från ekologiska frön är alltid förstahandsvalet. Att låta gräsmattan växa sig lite hög och innehålla andra saker än gräs, som blommande klöver, blodrot eller ärenpris är ett fint och enkelt sätt att öka mångfalden på. Jordförbättring med eget komposterat material och täckodling är också viktiga delar i att hushålla med resurser och minska behovet av vattning.

Ett samarbete med YH utbildningen Stadsnära odling pågår sedan 2022 och deras odlingssområde vid Grindstugan är under utveckling. Det är inte alltid öppen för besök – men det går alltid att kika över staketet!