Vi arkeologer gör inte bara regelrätta utgrävningar. I år kan man säga att det är utredningarnas år och förutom en hel del schaktning så har det även blivit lite inventering. Det betyder att vi går över ett område för att se om vi kan hitta nya fornlämningar, men även för att göra noggrannare inmätningar av de som redan finns. Vi ser även ut vilka områden som kan behöva utredas vidare i nästa etapp. För en liten tid sedan var vi uppe vid Fjällsjöälven och inventerade ett litet område invid järnvägen.

Såhär vackert är det vid Åkvisslan, där Fjällsjöälven möter Ångermanälven. Arkeologiska utredningar och undersökningar ska ju göras oavsett väder, men ibland har vi tur och det här var en sådan där riktigt fin och väldigt varm dag.

Här har vi en riktigt vacker sluttning. Inget bra läge för boplatser, men nästan lite Sound of Music-känsla med alla blommor!

Det blev dock inget springande uppför backen på lätta fötter á la Julie Andrews…

Järnvägsbron över Fjällsjöälven. Den ska bytas ut, vilket är anledningen till att vi utreder området och ser om det finns några ytor som vi behöver gräva på.

Stora dammvallar längs med älven som ska skydda om vattnet stiger.

Det här märket i trädet kallas för bläcka. Man kan kalla det för ett slags biologiskt kulturarv – märken som människor har gjort i träden och som blir kvar och påverkar trädets växt. Vi hittade tre stycken, men hur gamla de är går tyvärr inte att säga. Det kan röra sig om att träden markerats för avverkning, för att markera en gräns eller väg eller för att tallen ska få mer kåda/tjära i veden. Det senare är vanligt där det finns tjärdalar. Det övervallade virket blir också bra till yxskaft. Det kan även ha med barktäkt att göra.

Ibland blir det lite för varmt även för oss arkeologer!