Intresset för öl i Sverige har ökat påtagligt de senaste åren. Det startas allt fler små bryggerier, som brygger öl och säljer det i begränsade upplagor.

Dessutom är det allt färre som går in på en pub eller bar och slentrianmässigt beställer ”en stor stark”. IPA, ale, bitter, stout, DIPA och andra typer av öl konkurrerar med den klassiska pilsnerna, den ljusa lagern.

Vi dricker lite mer öl i Sverige än vi gjorde för ett par år sedan, men framför allt dricker vi mer varierat – och en tydlig trend är att försäljningen av alkoholfri öl ökar rejält.

Nåväl.

Nu är det jul och den har ett eget öl. Julölet. Ett mörkare, sötare öl – oftast av lagertyp – som numera även det finns i en mängd olika sorter.

Kryddningarna och smakerna är betydligt fler än på farfars tid.

Julölet må finnas på många julbord men är trots det ingen direkt storsäljare. I fjol stod julölet för sju procent av den totala ölförsäljningen i landet under perioden november-december.

Kuriosa är att på 1200-talet infördes det en lag om att bönderna i Sverige skulle brygga öl till jul! Detta för att säkerställa att det inte skulle saknas.

När började vi dricka julöl i Sverige?

Den frågan besvara Mattias Axelsson på sidan svenskahogtider.com den 17 december 2013:

”Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i 1898.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka

för att han ensam ska få råda,

den högsträvande fursten,

och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar). Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Det första fabrikstillverkade julölet gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”.”

I Västernorrland finns det idag ganska många lokala bryggerier och ett av dem är Bryggeriet Stenhammaren i Sundsvall, som drivs av Oskar de Vahl, Christer Sehlstedt, Petter de Vahl och Joel de Vahl.

”Namnet Stenhammaren kommer från det gamla namnet på stadsdelen Södermalm i Sundsvall som under 1800-talet hade ett tvivelaktigt rykte. Här låg bland annat flera lönnkrogar och bordeller. Stadsdelens intressanta historia vill vi lyfta fram via våra produkter. Varje produkt kommer att få namn efter en karaktär eller en händelse som har koppling till Stenhammaren. Våra öl är inspirerade av den brittiska ölkulturen och är alla opastöriserade och ofiltrerade, vilket gör att inga smaker försvinner” skriver bryggeriet på sin hemsida.

Jag frågar Christer Sehlstedt (bilden) om han minns det första julölet han drack:

–  Det var julölet från Falcon. Då, i min gom, var det fantastiskt. Numera framstår det bara som en skugga, skrattar han.

Det här är Christers beskrivning av det ultimata julölet:

– Ett julöl ska ha en maltighet som överskuggar humlen. En diskret humlearom är perfekt, i både doft och smak. Alltför många öl – över huvud taget – är så humledominerade att malten – ölets kropp och själ – döljs av humlen. Maltsötman kombinerad med den traditionella julmaten blir en perfekt kombination.

Han fortsätter:

– Intresset för julölet är stort, men säsongen kort. Det går inte att sälja ett ”julöl i mellandagarna. Vi på Stenhammaren kallar vår ”Lykttändaren” för en winter ale, för vi tycker att det passar att dricka hela den mörka årstiden. I England till exempel, dricker man fylligare och mörkare öl under hela den mörka årstiden. Hos oss är det nog, tyvärr, så att priset och procenten och varumärket betyder mer än smaken. I Jämtland däremot, är man mycket mer stolt över sitt lokalproducerade öl. Jag hoppas att det blir så även i Medelpad framöver.

 

Dricker du julöl? Och vad tycker du generellt om julöl på julbordet?

Berätta gärna om det här!

Jag heter Olof  Wigren, bor på Svanö i Ångermanälvens mynning och kommer under december att blogga på den här sidan om julen och julminnen.