Varje år släpps nya utgåvor av frimärken med olika teman. Bland 2023 års första frimärken uppmärksammas Sverige under 500 år. Och på ett av frimärkena är en brudkrona ur Västernorrlands museums samlingar avbildad.

I den aktuella utgåvan samsas brudkronan med byggnader och föremål som Stockholms stadshus, Kalmar slott Gustav Vasas bibel och Ostindiska huset i Göteborg.

På frimärket med brudkronan är Själevads kyrka i Örnsköldsvik i fokus.

Kronan på bilden beräknas vara från mitten av 1800-talet och är en gåva till museet.

Brudkronor har en historia som i Sverige sträcker sig tillbaka till medeltiden. När en kvinna gifte sig i kyrkan brukade hon bära en krona på huvudet. Detta skulle påminna om att hon är en drottning då hon gifter sig. Bruket med att bära en krona vid vigsel kommer ursprungligen från den katolska kyrkans tid då man brukade kröna Mariaskulpturer och målningar med kronor i åminnelse om Marias kröning.  Kvinnor som bar en krona skulle ha varit som Maria, kyska då de gifter sig. Om det visade sig att bruden inte hade varit det bröt hon mot denna regel och detta kallades ”kronobrott”.

Man var tvungen att betala pengar som sedan användes av kyrkan för att sätta extra dekoration på kronan. År 1686 kostade detta brott 2 daler silvermynt vilket motsvarar 540 kronor idag. Det finns belägg för att kvinnor som inte fick familjens medgivande till äktenskapet fick inte heller bära en krona. Behovet av nya brudkronor av silver och guld kommer redan på 1600-talet och även enklare brudkronor förekommer allt eftersom. Man kan göra sin egen krona av halm, blommor, tyg och garn. Myrtenkronan och kransen förekommer redan på 1800-talet och används både till den vita och den svarta brudklänningen.

Så här ser brudkronan ut i verkligheten.

Foto/frimärke: Robbin Norgren