Nils Gissler
Nils Gissler föddes i Torp, Medelpad år 1715. Han flyttade till Härnösand 1725 och där gick han på först trivialskolan och sedan gymnasiet. Detta var få förunnat, de allra flesta gick inte en enda dag i skolan. Men han slutade inte där utan fortsatte vidare till Uppsala där han studerade i 10 år och blev medicine doktor. Efter det flyttade han tillbaka till Härnösand och jobbade som både lektor i naturvetenskap på gymnasiet och som provinsialläkare i Västernorrland fram till hans död 1771. Han kallas ibland för Norrlands första läkare, eftersom han då var den enda utbildade läkaren norr om Gävle. Han fick dock bara en lön, trots att han hade två jobb. Läkartjänsten var nämligen oavlönad. Förutom att vara lärare och läkare höll han också på med egen forskning inom astronomi och meterologi. Han var vän med dåtidens stora vetenskapsmän Carl von Linné och Anders Celsius och blev även invald i Kungliga Vetenskapsakademien.
Han verkar ha varit en omtyckt läkare och i minnestalet vid hans död målas han upp som en väldigt sympatisk och generös person. Man får kanske ta detta med en nypa salt, minnestal är väl inte alltid helt opartiska men han verkar i alla fall inte varit någon tyrann till läkare.
”Han (Gissler) öfverhopas i sin landsort med ansökningar om hjälp för mänsklighetens plågor. Ryktet om dess förtjänster utbreder sig öfveralt, och flere sjuklingar skynda sig ifrån andra landsorter, at söka bot hos en så berömd Läkare. Han fullgör alt med lika människo-kärlek… Til de fattigare, som sålunda rådfrågade honom, återskickade han merendels den vedergällning, som de medsändt, när han icke fruktade därvid förtörna någons egen-kärlek…Vi få ännu, med högaktning för dess öma hjärta, betrakta de mäst sällsynta förtjänster. Han vistas i en landsort, hvaräst intet Sjukhus för de mäst nödlidande finnes. Han öpnar därföre ofta sitt eget hus til et sådant behof. Än ser han en sjukling, för hvilken Läke-medlen vore fruktlösa, utan däremot svarande diét: han röner det med oro, röres däraf, och försörjer denne nödlidande. Än föres en eländig till honom ifrån aflägsne landsorter. Skulle han väl undandraga honom sin hjälp, för det at Lazarett saknas? Nej, han tager sådana sjuklingar ofta i sitt hus, och förser dem med Läke-medel och uppehälle, utan at någonsin kunna vänta därföre någon ärsättning.”
När en person dog gjordes en noggrann bouppteckning där man skrev upp vad personen ägde, saker, pengar och fastigheter. I Gisslers kan vi se att han ägde många saker, bland annat 1 st durkslag, 1 st målad soffa, 12 st äkta ostindiatallrikar, diverse operationsinstrument, och en elektrisk maskin som är förfallen. Det står också att familjen bestod av hans fru Maria Elisabeth Wikar och fyra barn, 22, 16, 8 och 5 år gamla. Faktum är att de fick hela 16 barn men endast fyra överlevde till vuxen ålder. Man kan också läsa vilka fastigheter som han ägde, bla 2 gårdar i Härnösand. De bodde i ett tvåvåningshus med stort kök, sal, sovkammare och bokkammare. De lär ha levt ett socialt aktivt liv och i hemmet fanns även en cello, klavicymbal och ett klaver.
I stora delar av sitt liv lider Gissler av sjukdom själv. Han får någon form av febersjukdom 1751 som också för med sig vad som verkar vara hallucinationer som följer honom livet ut. Under hela förloppet skriver han ner sina observationer, det handlar till en början mycket om hur han måste skydda sig från satan genom att be och läsa bibeln. Han skriver också om att det regnar svavel och att regnet lyste med ett svagt sken som en vitgrå dimma. Han beskriver också hur andra runt omkring också har blivit påverkade av någon mystisk psykisk åkomma och hur han försöker bota dem.
Det var lite om Nils Gissler, här finns avskriften av bouppteckningen, ritning av gården och husförhörslängden att ladda ner som pdf.
Om perioden:
Den här perioden brukar kallas för frihetstiden (1720–1772). Den kallas så för att kungen inte längre var enväldig utan makten låg hos de två nya partierna, hattarna och mössorna. Det är också en del av upplysningen, man var nyfiken på hur världen och naturen funkade, det syns inte minst i Gisslers historia. Kungliga vetenskapsakademien grundades 1739. För de flesta människor märktes friheten kanske inte så mycket, man behövde fortfarande ut på åkrarna för att få mat på bordet. Men i de övre samhällsklasserna märktes det desto mer. Under slutet av 1600-talet är barocken den populära stilen i inredning och musik. Under 1700-talets början kommer dock rokokon in med sina mjuka former och färger. I slutet av 1700-talet går stilen istället över i den gustavianska stilen. Målat porslin blir också väldigt populärt, det importerades mycket från bla Kina inte minst via Ostindiska kompaniet.
Stilinspiration: Barock, Rokoko och Gustavianskt.
För att se lite exempel på barock och rokoko, tryck på bilden nedan:
