Enskilda arkiv

Här är en del av arkivet där du kan följa många människors livsöden. Du kan läsa i dagböcker, hushållsräkenskaper, brev, skeppsdagböcker, dikter, visor och andra typer av personliga dokument.

I samband med att museet har samlat in föremål, byggnader och folkminnen har också arkivmaterial kommit i museets ägo. Här finns all möjlig information om kända och okända västernorrlänningar, om teater och musik, om närradiosändningar och konst, men också om sjöfart, sport och här finns textila mönstersamlingar.

Skeppsdagböcker från seglande skutor är spännande, men också räkenskaper från handelsbodar som Jonke Berglunds diversehandel. Det är från Jonke Berglund, som inredningen i Murbergets handelsbod kommer.

Här kan du lyssna till Carl-Johan Nyberg när han överlämnar en kassabok från Erik Ersson och hans handelsbod i Forsås utanför Näsåker.

 

Kassabok
Kassabok

Carl-Johan Nygren skänkte även sin gedigna rapport om kassaboken, dess ägare, släktingar och byhistoria.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genom all kringinformation och Carl-Johan Nygrens berättelse, så blev kassaboken ännu mer spännande. Om en handling är sliten och om vi förstår varför, då ger den oss ytterligare en pusselbit i historieberättelsen. Vi brukar tala om bokens eller handlingens proveniens.

 

 

Stora samlingar finns efter arkeologer, folkminnesforskare, folkmusikupptecknare, byggnadsantikvarier, kulturhistoriker och kulturgeografer. De flesta är relaterade till fotosamlingarna. Här berättar fotografen och bildansvarige Björn Grankvist om några arbetskrävande bildsamlingsarbeten, till exempel från byggnadsinventeringar.

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

I ett arkiv med Enskilda samlingar, så finns även gamla förteckningar och register till föremålssamlingar arkiverade.  De enskilda herbariesamlingarna är sådana. Stina Hedvall är en av de som arbetade intensivt, noggrant och kunnigt med herbarierna. Hon hade vägledning av museiekolog Elisabeth Åberg, och herbarierna var bara ett av alla de museiområden som hon behärskade.. När databaserna ännu inte var utvecklade, så skapade hon och registrerade innehållet i File maker-program. Professionell vägledning fick hon även i samtal med Naturhistoriska Riksmuseets medarbetare. Här berättar hon lite om hur hon arbetat med den unika fibblesamlingen.

Att arbeta med föremålen genererar också material till Arkivet. Det är mycket likt ett detektivarbete. Det är tidsödande och det är som att lägga ett pussel. Allt detta arbete måste göras innan det är dags för digitalisering, innan det är dags att läggas ut på internet och innan det kan bli ett flöde i den internationella kunskapsbanken. Finns inte möjligheter till grundläggande efterforskningar och arbete med samlingar av skilda slag liksom med kulturarv överhuvudtaget – materiella såväl som immateriella – så kan vi fundera över hur det påverkar historieskrivning, attityder, verklighetsuppfattning och framtiden.

De släktrelaterade personarkiven kan också vara spännande. Släkterna Sehlstedt, Qvist och Hellman är några av dem. Landsantikvarie Theodor Hellman, som skapade Friluftsmuseet Murberget, lämnade mängder med material efter sig. Liksom hans son och efterträdare Bo Hellman, men också hans hustru Wendela Hellman. De ger oss inblickar i liv och leverne i Härnösand under 1900-talet. Dessutom kan Theodor och Wendela Hellmans samhällsengagemang spåras i en rad föreningshandlingar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bland föreningarnas arkivhandlingar hittar du Härnösands amatörteater, nykterhetsföreningar, frikyrkliga föreningar, Härnösands Husmodersförening, Svenska Pansarbåtsföreningen, hembygdsföreningar och många andra föreningars handlingar.