Ämbetsarkiv med diarier

Här kan du se hur verksamheterna har utvecklats genom åren, alltsedan Västernorrlands Museisällskap bildades 1880 fram till idag.

Du kan följa hur samlingarna har växt och vilka personer som varit anställda. Du kan ta del av arkeologiska ärenden, byggnadsvårds- och kyrkoärenden i diarierna. Du kan få reda på mer om utställningar som visats och om verksamheter på Friluftsmuseet. Här finns inventeringar, som gjorts i länet, men även information om de byggnader, som samlats in. Åtskilligt finns om den stora museibyggnaden, Hässjan, med solpanelerna och det ekologiska förhållningssättet i mitten av 1990-talet.

Är du intresserad av de gamla museiorganisationerna, så finns här en del att läsa. Detsamma gäller diarierna, verksamhets- och projektsamlingarna, som är innehållsrika. Till diariet kommer frågor, utredningar, litteratur och allt möjligt som rör museets verksamhet. En uppgift är att att väva samman ämnesområden och material när frågor skall besvaras och vi ska försöka förstå händelser i en annan tid – förhistorisk såväl som historisk. Här kan du lyssna till förra bibliotekarien Vivi-Anne Högqvist när hon 1996 berättar om sin syn på vikten av att söka i arkivkällor och bibliotekskällor.

Diariet är viktigt, men pressklippsamlingen är också en bra informationskälla. I museet finns också en mycket stor samling med förvärvade och deponerade medeltida skulpturer. Information av skilda slag finns i verksamhetssamlingarna, konserveringens arbetsmaterial och utställningssamlingen.

Här kan du lyssna till en konservators upplevelse i samband med de förskräckliga skulpturstölder, som Mellannorrlands kyrkor utsattes för. Tjuven tog stöldgodset, de medeltida föremålen, till Teneriffa och det blev en lång historia innan det mesta hade återbördats till Sverige. Tack vare de kompetenser som finns inom museets konservering och tekniska avdelning så kunde de medeltida skulpturerna sedan stöldsäkras i kyrkorna. Lyssna till Lennart Kristianssons berättelse om återkomsten

 

Artiklarna i museets pressklippsamling är kopplade till museets verksamhetsområden från 1900-talets början fram till 2003. Den kan ge en bra ingång till länets kulturhistoriska händelser och handlar om byggnader, bebyggelse, arkeologiska utgrävningar, ekologi, seder, bruk, högtider och levnadsminnen. Hur skrev journalisterna och om vad skrev de i länets många tidningar? Nästa fråga blir då vad museets egna handläggare bevakade? Det var en ämnesmässig bevakning och det betyder att många kulturhistoriska frågor fick en djuplodande bevakning, vilket vi har stor användning av idag – vid remisser, utredningar, utgrävningar och bebyggelsehistoriker. Samlingen är ordnad efter geografiskt område, ämne och tid.