Arkiv

I arkivet förvaras Stiftelsen Länsmuseet Västernorrlands handlingar från 1978 och framåt, men också föregångarna till dagens organisation; Västernorrlands Museisällskap 1880-1914, Föreningen för Norrlands hembygdsforskning 1909-1939, Norrlands Konst-, Hemslöjds-, Hantverkslotteri 1909-1923, Norrlands Kulturhistoriska Förening 1912-1946, Kulturhistoriska Föreningen Murberget 1940-1971, Föreningen Länsmuseet Murberget 1965-1978.

Museets projekt- och verksamhetsområdena har genererat inventeringar av byggnader, kyrkor, fäbodar och fiskelägen, folkrörelselokaler med mera, men också rapporter från arkeologiska utgrävningar.

Museet förvarar också en rad enskilda arkiv som kommit in till museet i samband med insamlings- och dokumentationsverksamhet. Ofta har dessa arkiv koppling till museets föremålssamlingar, dokumentationer eller byggnader som kommit i museets ägo. Det enskilda arkivbeståndet stäcker sig från 1300-talet fram till idag.

Besöka arkivet

Museet har för närvarande begränsade resurser att göra eftersökningar i arkivet. Större eftersökningar som görs av personal är avgiftsbelagda. Enklare sökningar på förfrågan via e-post görs i museets arkivsystem utan kostnad och svaret levereras per e-post. Skicka din förfrågan till hej@vnmuseum.se

Om du är intresserad av att ta del av ett specifikt material ur arkivet avtala med museets personal en vecka innan du planerar ett besök. Då plockar vi fram de specifika arkivvolymerna och du får möjlighet att ta del av materialet för egna efterforskningar.

 

Vad samlade man förr och vad samlar man idag?

Inriktningen på samlandet har följt landsantikvariernas och museichefernas tid och tänkande. I sent 1800-tal och tidigt 1900-tal samlades föremål och dokument som ansågs vittna om det som var fornt och gammalt. I sent 1900-tal och fram till vår tid har det som är samtida varit i fokus när det har tagits emot eller köpts in. Bild-, ljud- eller filmdokumenterade berättelser har då kompletterat materialet. Många har skänkt egna eller sina institutioners samlingar till museet. Allt tillsammans ger färgstarka bidrag till länets kulturhistoriska berättelse.

Murbergets hus speglas i Samlingar och Arkiv?

Friluftsmuseet har funnits på Murberget från 1900-talets början. Vad händer om det inte finns resurser för underhåll? I arkivet finns handlingar, men också berättelser som kan vara rysansvärda. En av alla berättelser visar på hur farligt det är om inte resurser finns för underhåll. Tekniske chefen Curt Nordlander berättar om händelsen med Såghuset.

En annan källa till hur arbetet kunde gå till förr i tiden är Rolf Lundholm. Han har mycket att berätta om sitt och familjens liv på Murberget. Han är den som legat i fronten med sitt flexibla lärande av hantverk för skötsel av byggnader och miljön. Det kunde gälla det första foto-labbet, som han inredde i Verkstaden. Det kunde gälla de första digitaliseringsarbetena eller arbetet som teknisk chef, men 1969 började han som vaktmästare. De var bara tre anställda och han var den som skulle lösa alla praktiska problem med underhåll av byggnader, gärdsgårdar, uppeldning och målning. Här berättar han om ett farlig arbete.

 

Hur var då museichefens syn på Friluftsmuseets framtid 1999?

Här kan du lyssna till Tommy Puktörne, som är lättad över att Ångermanlandsgården räddades. Han berättar också om en möjlig genbank i Myckelgensjö, om Skyltprogram och Framtidstro.

 

Det är decennier sedan, som Tommy Puktörne gav sin syn på framtiden, men sådant kan du hitta i arkivet, och skyltning är ett ständigt pågående arbete. Det vi uttrycker idag om en framtid, det blir förpassat till en dåtid och hamnar kanske med tiden i ett arkiv, som museets, eller på en skylt i naturen.