Folktro och folkmedicin

Gammal kunskap blir farlig

Naturen styrdes av starka krafter. Skogsrået härskade över skogen och näcken lurade vid vattnet. Det hände att vittra eller trollen bytte ut människobarn mot sina egna.

I samisk tro hade björnen en framträdande roll. Jaktguden Liejpieålma/Almannen kunde hjälpa jägarna och skyddade björnen. Samerna ansågs ha nära kontakt med naturkrafterna och anlitades som botare.

Bönderna gick i kyrkan om söndagarna, men satte också ut mat till gårdstomten på jul, påsk och pingst. Kloka kvinnor kunde bota sjukdomar med örter och magiska ord. De kokade salvor och bad en bön till jungfru Maria.

Prästerna tyckte att ramsorna var ogudaktiga. De kallade de kloka kvinnorna för trollkärringar, eller trollpack. Det började bli farligt att veta för mycket.

Här nedan visas föremål som använts för att bota eller skydda mot olika sjukdomar. Det är svårt att säga hur gamla föremålen är, endast ett fåtal är markerade eller dokumenterade. Men en del av metoderna som omnämns har gamla anor, och användes ända in i 1900-talet:

 

  1. Ålskinn, Tuna
    Användes som bandage och för att bota kramp.
  2. Orm i glasflaska
    Man fångade en orm på skaren på våren, stoppade in den i en flaska och hällde på brännvin. Ormbrännvinet kunde smörjas mot värk.
  3. Ådersnäppare, Sidensjö
    För åderlåtning. Kroppens vätskor måste vara i balans. Snäpparen användes för att ta hål på en blodåder, så att det “sjuka” rann ur kroppen.
  4. Medicinask, Sollefteå, 1700-tal
    Använd av barnmorska född 1756. Hon hade fått skrinet av sin mamma. I asken fanns kanske kvicksilver, kåda och örter.
  5. Stämträn, Ådals-Liden & Arnäs
    Mot urinstämma. När djur och människor inte kunde kissa, hälldes vätska genom hålet i ett stämträ. Då öppnades uringången på den sjuka.
  6. Jorddragningsträ, Umeå, Västerbotten
    Mot olika sjukdomar. En gammal metod där sjuka barn dras genom ett hål i marken eller en öppen trädrot för att bli botade.
  7. Vätteljus, Ed
    Skydd mot sjukdomar och har magiska krafter. Är små ljus som vättar lämnat kvar efter arbete, dans och lek under natten.
  8. Marleka, Junsele
    Skydd mot maran. Maran plågar sovande djur och människor genom att rida på dem. Den orsakar ångest och känsla av att kvävas.
  9. Knarrstock, Örnsköldsvik, kopia.
    Mot ledsjukdomar, kallat ”knarr”. Den onda leden placerades på stocken, någon slog sedan av och an över leden, och smärtan rann ner i stockens hål.
  10. Fladdermus
    Mot epilepsi. Droppar av fladdermusblod användes för att förhindra epilepsianfall, även kallat ”fallandesot”.
  11. Kopphorn med rakkniv, Saarivuoma, Kiruna, 1781
    För åderlåtning mot värk. Med kniven gjordes ett hål, och med hornet kunde ont blod tappas ut. Troligtvis samisk användare.
  12. Runstav
    En äldre skandinavisk evighetskalender med markeringar för årets alla dagar inristade med runor. Runor har även använts i magiska syften.