Skolan

Skolan

Den här byggnaden har använts som skolhus och kommer från Gideå socken utanför Örnsköldsvik. 1842 kom folkskolereformen som sade att alla barn skulle ha möjlighet att få gå i skolan. Socknarna skulle då bygga skolhus för barnen och anställa lärare. Folkskolan blev ett viktigt steg till demokratiseringen av landet, i och med att alla hade möjlighet att få en utbildning. Folkskolan blev också ett första steg till det utbildningssystem vi har idag med allmän och gratis utbildning.

Det här skolhuset invigdes 1846 och har två våningar. Skolsalen ligger i byggnadens övervåning, medan nedervåningen användes som tillfällig bostad för till exempel barnmorskan eller andra av byns behövande. Skolans lärare var också klockare och bodde därför i klockaregården.

Byggnaden var en av de första folkskolorna i Västernorrland och ansågs modern på sin tid. Huset är en halvkorsbyggnad som är en av länets mest vanliga byggnader
Skolan användes under 40 år tills en ny skola togs i bruk 1886. Då användes istället den här byggnaden bland annat som slöjdsal och sockenstuga. 1933 flyttades Skolan till Murberget.

Skolhistoria

Redan på 1600-talet har läskunnigheten varit utbredd i en stor del av befolkningen. Att kunna läsa psalmboken, bibeln och katekesen (lärobok i Kristendomens centrala budskap) var mycket viktigt i det liv som förr dominerades av kristendomen. Den lilla undervisning som bedrevs sköttes ofta med hemundervisning av föräldrar eller klockaren (medhjälpare i kyrkan med musikaliska uppgifter). Undervisningen kunde också skötas av kringvandrande lärare som gick från gård till gård, där barnen bildade en enda undervisningsgrupp utan att ta hänsyn till barnens ålder. Läsning och skrivning värderades däremot fortfarande lågt bland den arbetande befolkningen. Där var det istället det egna kroppsarbetet som sågs som idealet och som var den största möjligheten till försörjning.

Under 1800-talet växte befolkningen enormt och samtidigt industrialiserades samhället allt mer. Behovet av en mer allmän undervisning blev då allt större. Det uppstod då också en önskan att kontrollera den delen av befolkningen som växte mest- nämligen de lägre samhällsklasserna- för att undvika uppror eller oroligheter. Det fanns även förhoppningar om att fostra och utbilda den växande samhällsgruppen i nationell och kristen anda.

Folkskolereformen 1842 innebar att varje socken eller stadsförsamling måste ha en skola med en godkänd folkskollärare, och de fick fem år på sig att bygga en skola. Med denna reform blev det med en professionell lärarkår och fastlagda undervisningsplaner en bättre och mer organiserad undervisning. Framförallt fick nu varje barn rätt och möjlighet att få gå i skola och utbilda sig. Detta kom att betyda oerhört mycket för utvecklingen av det industriella samhället som Sverige gick allt djupare in i. Samtidigt som fabrikerna krävde utbildade arbetare, fick arbetarna med en utbildning större möjligheter att ta större plats i samhället. Genom den allmänna utbildningen kunde nu samhällets tidigare förutbestämda roller luckras upp. Folkskolan blev därmed ett viktigt steg till det som senare blev jämlikhet, allmän rösträtt och sociala förbättringar. Det blev också grunden till det utbildningssystem vi har idag med allmän och gratis skolgång, ända upp på universitetsnivå.

Skolan från Gideå

Gideå tillkom som kyrkplats för Gideå församling, som inrättades 1807 på initiativ av ägarna till Gideå bruk. Gideå socken bröts då ut från Arnäs socken. Järnbruket kom till och stod färdigt 1806, och lades ned 1873. Under den tiden gav bruket sysselsättning till många ur Gideås befolkning och satte stor prägel på byn under den tiden.

Den första noteringen om en folkskola i Gideå finns i protokollet från den 15 januari 1842 då det sammankallats till allmän sockenstämma i Gideå sockenstuga. Det beslutas på denna sockenstämma att ställa i ordning ett skolhus och en bostad åt den blivande folkskolläraren. Detta ska också ske inom den enligt Folkskolestadgan givna tiden på fem år. Det finns omkring 150 barn i Gideå socknen på den här tiden, och därför undersöks möjligheten att ställa i ordning två skolor. Att den ena skolan ska ligga vid kyrkan i Gideå är självklart. Möjligen bör det också upprättas en skola vid Trehörningsjö Capellförsamling. Frågan om skolhusbyggnad tas sedan upp vid flera sockenstämmor under de närmaste åren. 1844 beslutas att sockenstugan, som börjar bli förfallen och behöver renoveras, ska byggas om till skolsal och lärarbostad.

Det är okänt när denna sockenstuga först byggdes, men det har i alla fall varit en liten stuga med farstu, kök och två rum. Stugan ägdes av Olof Wallin som var kyrkvaktmästare och hans gård skulle säljas på auktion. Sockenstämman beslöt den 13 april 1845 att köpa in Wallins gård och jord. Stugan skulle byggas till med en skolsal och jorden skulle utarrenderas (hyras ut). Den 11 maj 1845 hålls sedan en ytterligare sockenstämma som beslutar att huvudbyggnaden ska timras på med en våning, och det är där skolsalen ska inredas. I september 1846 konstateras att skolbyggnaden är färdig att användas och skolundervisningen kan börja den 1 oktober. Klockare Wikman kan då påbörja sitt arbete som socknens första folkskollärare. Skolverksamheten pågick i 40 år fram till 1886 då det byggdes en ny folkskola alldeles intill. Den gamla skolan fortsatte att användas bland annat som slöjdlokal.

Skolans användning och boende

Sedan starten 1846 hade undervisningen skötts av klockaren Henrik Wikman, och han flyttade in i den nyrenoverade lärarbostaden under hösten 1845. 1847 försvinner sedan klockare Wikman och kommer inte tillbaka, och lärarbostaden står sedan tom ett tag. 1849 anställs sedan Mårten Näslund som skolans första utbildade lärare. Han är nyutexaminerad folkskollärare, och blir anställd som klockare, organist och folkskollärare. Som klockare blev Mårten tilldelad bostad i byns klockarebostad. En stor gård med ny bostad som låg i närheten av skolan. Möjligen kan Mårten ha bott i lärarbostaden i väntan på att få flytta in i klockarebostaden.

Lärarbostaden användes alltså inte som bostad åt läraren sedan Mårten flyttat in i klockarebostaden. Den användes istället som tillfällig bostad. Möjligen var det åt barnmorskan, och ett byoriginal ”Socken-Stu´Olle” som kanske bodde i kammaren under en period. Noteringar i sockenprotokollen visar också att flera personer som ansöker om att få bo i lärarbostaden får avslag, andra noteringar tyder på renoveringsbehov – eller blev det aldrig riktigt klart? Det tycks inte som det någonsin bodde någon person här mer stadigvarande. Köket har använts av byns kvinnor för tvätt, salen som slöjdsal, mm.

Skolans lärare Mårten Näslund kom från ett ”välaktat jordbrukarehemman” i Rullnäs by, Gideå socken. Han bosätter sig som vuxen i Nordgissjö, som blivit sockencentrum med kyrka, skola, affärer, post, bank, bageri och hantverkare av olika slag. 1850 gifter Mårten sig med Maria Sofia Hörnfeldt, även kallad Maj, som kommer från en välbeställd familj. Mårten och Maja får tre barn. Jenny Wilhelmina Martina (1851), Evelina Bernhardina (1853) och Carl Levi (1858). Namnen Näslund och Hörnfeldt är tagna och signalerar att man vill uppåt på den sociala stegen. De vill också markera att man inte är några vanliga bönder med -son eller – dotter namn.

Som Folkskollärare har Mårten hög status i byn men inte särskilt hög lön. Han får också stort förtroende i byn och sköter bland annat protokoll, uppdrag som skrivare och räkenskapsförare samt tar uppdraget som poststationsföreståndare. Mårten tjänade som lärare i många år, och var enligt uppgift nitisk i uppgiften, hade ett pedagogiskt tänk och var omtyckt av sina elever. Däremot blev han oftast titulerad som klockare. Mårten blev änkling 1886 och dör sedan själv 1908. Han är begraven vid Gideå kyrka.

Byggnadsvårdsfördjupning

Korsbyggnader i Västernorrland

Begreppet korsbyggnad var förr ett vida känt begrepp i vårt län eftersom det under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var den vanligaste hustypen på landsbygden i Västernorrland. Även om den dialektalt snarare kallats korsbönninga.

Byggnadstypen är i det närmaste kvadratisk där de bärande innerväggarna bildar ett förskjutet kors. Även om skolhuset kommer från norra Ångermanland var sättet att bygga två våningar i fullhöjd vanligare i Medelpad, medan man i Ångermanland oftare byggde med liggande fönster på övre våningen, såkallat 1 ½ plan. Ibland kan byggnaden även kallas halvkorsbyggnad.

Korsbyggnaden blev senare ursprunget till den moderna villan som började utvecklas under 1900-talets första halva.