Rysshärjningarna 1721

Introduktion 1721

År 2021 är det 300 år sedan de så kallade rysshärjningarna längst norrlandskusten. Flera hundra gårdar brändes och många flydde från byarna till fäbodar och skogar. När de återvände hem fanns knappt något kvar.

Krigshandlingarna pågick under åren 1719-1721. De var en del i ett omfattande politiskt krig mellan Sverige och Ryssland, men även andra länder kring Östersjön. Det långa kriget kallas för Det stora nordiska kriget och hade pågått i ungefär hundra år. För att få ett slut på kriget försökte den ryske tsaren tvinga fram ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland, något som de svenska makthavarna inte gick med på.

Resultatet blev att tsaren sände soldater för att bränna gårdar och järnbruk. Han ville stoppa allt som Sverige tjänade pengar på. För kunde svenskarna inte längre bekosta ett krig, hur skulle de då kunna fortsätta att kriga med andra länder?

Kriget påverkade många personers liv, särskilt civilbefolkningen. Inte bara i Sverige och Ryssland, utan även andra länder kring Östersjön. Härjningarna resulterade bland annat i en av de största flyktingkatastrofen för befolkningen i Finland, som då var en del av Sverige.

År 1721 nådde kriget Västernorrland. Minnena och händelserna finns fortfarande kvar i form av skriftliga källor, fysiska spår efter bränderna och sägner som gått från generation till generation.

Innehåll

1. Det stora nordiska kriget 1700-21 & Kriget kommer till Västernorrland
2. Krig och strategi
3. Flykt till skog och inland
4. Personer och livsöden
5. Efter härjningarna
6. Historiska källor
7. Myter och sägner

Mediaguide